Realtid

Nyföretagandet stagnerar

Miriam Istner-Byman
Uppdaterad: 01 mars 2017Publicerad: 01 mars 2017

UPPDATERAD I januari minskade nyföretagandet i landet med 10,7 procent och trots ökningen nu i februari så har nyföretagandet hittills under 2017 minskat med 5,1 procent. Trösklarna för nyföretagare behöver sänkas, säger Harry Goldman, vd på NyföretagarCentrum, till Realtid.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

– Januari började med en tillbakagång så det är positivt att den trenden bryts, säger Ulf Karnell, kommunikationschef för Bolagsverket till Realtid.se.

Enligt Harry Goldman, vd på NyföretagarCentrum, beror den minskade viljan att starta eget till stor del på all negativ publicitet om företagande.

– Regeringen fokuserar mer på de stora industriföretagen än på små entreprenörer. För att uppmuntra fler att starta eget behöver man sänka trösklarna till exempel genom att erbjuda mikrolån och ökat samarbete mellan Arbetsförmedlingen och NyföretagarCentrum, säger han till Realtid.se.

Att trösklarna att starta eget upplevs som höga bekräftas av en ny undersökning som teknik-, management- och it-konsultbolaget Berotec har gjort.

Undersökningen visar att 9 av 10 svenskar förknippar egenföretagande med mindre fritid, privatekonomiska risker och att det krävs ett väletablerat nätverk. Vidare svarar 8 av 10 att de förknippar egenföretagande med svårigheter att ta ledigt och 7 av 10 ser att de skulle få en utsatt familjesituation. Trots upplevda hinder för att starta eget, så ser också 8 av 10 att de skulle få möjlighet att utveckla fler sidor hos sig själv om de tog steget.

Samtliga företagsformer utom kommanditbolag ökade i februari och aktiebolagsformen är fortfarande den mest populära. Statistiken avser de fyra vanligaste företagsformerna; aktiebolag, enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Enskilda näringsidkare som enbart är registrerade hos Skatteverket finns inte med i Bolagsverkets statistik.

Nyföretagandet ökade eller låg kvar på samma nivå i 11 av 21 län under februari. Största ökningen hade Norrbottens län med plus 19,6 procent och Västernorrlands län med plus 17,5 procent. Största minskningen hade Blekinge län med minus 38,5 procent och Jämtlands län med minus 25 procent.

 

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS