Ny rapport: hög examensålder leder till lägre pension för akademiker

Det visar  en  ny rapport från Skandia som har kartlagt den förväntade pensionen för  dagens  unga akademiker.  

Enligt OECD är svenska studenter bland de äldsta i Europa när de tar examen. SCB bekräftar en trend som pekar på att allt fler unga tar längre tid på sig med sina universitetsstudier.   
 
Skandias rapport  Akademikernotan  visar att den generella etableringsåldern för de sju yrkesgrupper som studerats är 26 år. Det är exempelvis tre år senare än för de typfall som Pensionsmyndigheten vanligtvis använder för att räkna ut förväntade utfall från pensionssystemet.  
 
I rapporten  Akademikernotan  studeras hur stora pensionsskillnaderna kan bli mellan de som kommer ut i arbetslivet efter avslutade akademiska studier tidigt respektive sent.  Den som etablerar sig vid den generella etableringsåldern i rapporten, 26 år, tappar i genomsnitt cirka  2  800 kronor i pension  per månad, jämfört med de som har tidig etableringsålder. 
 
I rapporten  presenteras även uträkningar som visar hur mycket dagens nyexaminerade akademiker skulle behöva pensionsspara varje månad för att få 80 procent av sin slutlön i pension. En tidigare opinionsundersökning har visat att en kompensationsgrad på 80 procent av slutlönen är det de flesta anger som önskad pensionsnivå. 

De sju yrken som har studerats är sjuksköterska, jurist, lärare, civilekonom, socialsekreterare, grundskolelärare och civilingenjör.  Trots att den förväntade slutlönen skiljer sig åt mellan de olika yrkesgrupperna  är det enbart någon hundralapps skillnad  mellan respektive kompletterande sparande som de olika yrkesgrupperna skulle behöva ha.  Samtliga behöver som genomsnitt ett eget sparande på mellan cirka 1  600 kronor och drygt 2  000 kronor per månad under hela arbetslivet för att nå målet om 80 procent av slutlönen i pension.