Nord Fondkommission bedyrade att det fanns en fastighetspant som säkerhet för obligationslånet till SHC Avesta. Det stämde inte.
Ny pant-chock för Nords kunder
Mest läst i kategorin
Nu har fastighetsutvecklaren SHC Avesta gått i konkurs, obligationsinnehavarna förlorat lejonparten av investeringen, bolagets ägare har polisanmälts av konkursförvaltaren och dessutom dömts till fängelse och näringsförbud i ett annat ekobrottsmål.
Det var hösten 2016 som Nord Fondkommissions kunder fick erbjudande om att köpa obligationer utgivna av SHC Avesta. Fastighetsutvecklaren skulle bygga 35 lägenheter i centrala Avesta med närhet till Markustorget, Avesta Galleria och Dalälven.
SHC Avesta ägdes av J Björn Invest AB som i sin tur ägdes av John Björn – en aktör med bred erfarenhet från företag i allmänhet och fastighetsmarknaden i Sverige i synnerhet, enligt marknadsföringsmaterial som Nord Fondkommission spred bland sina kunder.
Av memorandumet framgår att J Björn Invest varit involverat i andra projekt – så som Ruddammen 8 i Norrköping.
Trinitas
Faktum var att Ruddammen 8 i centrala Norrköping var ett pågående projekt. Fastigheten, som 2017 värderades till 110 miljoner av Cushman & Wakefield, ligger i ett kvarter som tros ha tillhört kungsgården som Gustav Vasa uppförde i staden under 1500-talet.
Ägare till Ruddammen 8 var ett bolag inom Trinitas-gruppen som samägdes av John Björn och advokaten Thomas Lakhall. Björn och Lakhall – som inlett ett samarbete hösten 2015 – bedrev verksamhet i en lång rad bolag som, förutom Ruddammen 8, även ägde industrifastigheter.
Under åren 2015 till och med 2018 tog flera av bolagen upp en rad olika lån – det rörde sig om bankkrediter, obligationslån och brygglån. Våren 2018 arrangerade Jool Markets det största enskilda lånet dittills, en obligation om 215 miljoner kronor som såldes in till omkring 300 Jool-kunder.
Lån betalades inte tillbaka
Samtidigt körde John Björn ett eget race i Avesta. Via den obligation som Nord Fondkommission arrangerade och distribuerade 2016 fick Björn in närmare 12 miljoner kronor. Långivarna utlovades en ränta på 10 procent samt det investerade kapitalet tillbaka efter ett år. Säkerheter fanns i form av aktiepant i SHC Avesta AB och en moderbolagsborgen mot J Björn Invest AB.
Men återbetalningsdagen kom och gick utan att obligationslånet betalades tillbaka. SHC Avesta bad om att få förlänga löptiden vilket långivarna accepterade mot att de fick ytterligare säkerheter för lånet. I juni 2018 signerade därför John Björn och Nords dåvarande vd Charlotte Bergwall Nilsson ett avtal avseende pant i fastighet som ägdes av emittentbolaget. Nord, som aldrig anlitar en extern säkerhetsagent, skulle själv vara panthållare.
Brottsutredning
Ett halvår senare, i början på 2019, begärdes SHC Avesta i konkurs. Samtidigt häktades John Björns affärspartner i Norrköping. I mars 2019 meddelade Intertrust, som företrädde Jools investerare, att en brottsutredning genomfördes mot den tidigare vd:n och styrelseordföranden i Trinitas, Thomas Lakhall.
Av brottsutredningen framgår att Lakhalls och Björns bolag tagit upp lån med hjälp av förfalskade värderingshandlingar. Fastigheterna hade inte alls så höga värden som förespeglades långivarna. Lakhall presenterade dessutom manipulerade kontoutdrag och bankintyg, felaktiga uppgifter om bolagens skuldsättning och sin egen privata förmögenhet. Enligt Intertrust var de värderingshandlingar som visades upp när obligationen restes överdrivna med 100 miljoner kronor.
Av dokumenten framgår också att såväl Thomas Lakhall som John Björn betalade ut mångmiljonbelopp av de lånade medlen till sig själva. Under 2015 och 2016 betalade Lakhall ut närmare 6 miljoner kronor till Björn. Den senare hävdar att det handlade om lån alternativt förskott på framtida vinster.
Först i december 2019 släpptes John Björns affärspartner från häktet. Två månader senare, i februari 2020, föll tingsrättens dom. Thomas Lakhall dömdes till fängelse i sju år och näringsförbud i tio år. Domstolen ansåg det bevisat att han gjort sig skyldig till bland annat grovt bedrägeri i 78 fall. Lakhall erkände under rättegången flera av gärningspåståendena men var inte nöjd med utfallet då han och försvarsadvokaten ansåg att tingsrätten missuppfattat bland annat värderingsfrågor.
John Björn dömdes mot sitt nekande till fängelse i 3,5 år och näringsförbud i sju år. Tingsrätten ansåg det bevisat att han gjort sig skyldig till grovt bedrägeri vid 15 tillfällen, brukande av falsk urkund, grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott.
Såväl Thomas Lakhall som John Björn har överklagat tingsrättens dom till hovrätten.
Anmälan om brott
Samtidigt som rättegången i Trinitas-härvan pågick, utreddes John Björns affärer i SHC Avesta. Konkursförvaltaren Claes-Göran Westerberg fann en rad oklarheter.
Det såg ut som om SHC lånat ut pengar till bolag med ”oklar” återbetalningsförmåga. Fordringar som SHC enligt bokföringen haft på närstående bolag hade visat sig värdelösa. Under 2017 och 2018 hade ”väsentliga” transaktioner bokförts som saknade verifikationer som ”motsvarar bokföringslagens krav”. Istället fanns bokföringsorders som inte gav en förklaring till när affärshändelser hade inträffat och vad de avsåg.
Bland annat hade bolaget ”gjort betalningar till bolag och personer som initialt bör betraktas som närstående för vilka inga eller otydliga underlag presenterats”.
Dessutom hade ett investeringsstöd på 7 miljoner kronor som Länsstyrelsen i Dalarna beviljat SHC Avesta, betalats ut till ett annat bolag.
I förvaltarberättelsen konstaterar också konkursförvaltaren att det finns tveksam information i obligationsvillkoren avseende Nord-obligationen. Det anges att bolaget ska ”…färdigställa 35 hyreslägenheter på fastigheterna Jansbo3, Jämtbo 4 och Jämtbo 5 i Avesta”. Men Jämtbo 4 och Jämtbo 5 hade aldrig ägts av SHC Avesta.
Av slutredovisningen som skickades in till tingsrätten i januari i år framgår att konkursförvaltaren funnit anledning att lämna in en polisanmälan om misstänkt ”brottslig gärning” i SHC Avesta – som visat sig vara en usel affär för investerarna.
För några dagar sedan fick Nords kunder besked om att endast 17 procent av det satsade kapitalet kommer att återbetalas. Det har nämligen visat sig att den fastighetspant som obligationsinnehavarna trodde att de hade, aldrig existerat.
Det upprättades visserligen ett giltigt pantavtal mellan John Björn och Nord. Men något pantbrev utfärdades aldrig och Nord tog aldrig del av någon pant att ansvara för – trots att värdepappersbolaget skulle agera panthållare.
Av ett klagomål till Finansinspektionen framgår att Nord trots detta kallat obligationsinnehavarna till möte för att diskutera panten. Värdepappersbolaget ska också via mejl ha bekräftat att fastighetspanten existerar.
Realtid har kontaktat Nord Fondkommission med anledning av uppgifterna, men värdepappersbolaget har valt att inte kommentera.
En lång rad pant-chocker
Detta är inte första gången som Nords kunder får chockbeskedet att panter som de trodde fanns, faktiskt aldrig existerat. Eller att fastighetspanter som skulle fungera som säkerhet visat sig vara värda endast en bråkdel av det angivna värdet.
Tidigare i veckan kunde Realtid avslöja att en fastighetspant som värderats till 47,25 miljoner norska kronor – och som låg som säkerhet för ett obligationslån till norska fastighetsbolaget Filago – senare värderades till endast 5,5 miljoner.
I samband med att värdepappersbolaget reste en obligation om 250 miljoner kronor till bolaget Aspect Properties hävdade Nord att man hade panter i fastigheter i Sälen – vilket inte stämde.
Vid ett annat tillfälle hävdade Nords företrädare att det fanns en pant i en fastighet känd som Danvikens hospital i Nacka som vid tillfället värderades till cirka 80 miljoner kronor. Den panten existerade inte heller.
Även kunder till Nords dåvarande anknutna ombud CV & Partners har lånat ut pengar till bolag i tron att det funnits fastighetspanter. När bolagen senare försatts i konkurs har det visat sig att några fastighetspanter aldrig existerat.
Realtid har sökt John Björn via hans offentliga försvarare i Trinitas-målet.