Ny ordning för tillsynen av börsbolagens finansiella information

Redovisningstillsynen berör alla börsbolag och innebär regelbunden granskning av deras finansiella information. Syftet är att bidra till en konsekvent tillämpning av gällande redovisningsregler och motverka att felaktig eller missvisande finansiell information.

“Regelbunden finansiell information som offentliggörs i exempelvis årsrapporter ska granskas så att de uppfyller de krav som ställs i redovisningsregler och åtgärder ska vidtas när överträdelser upptäcks”, skriver regeringen i ett pressmeddelande i anslutning till lagrådsremissen på torsdagen.

– Genom de föreslagna förbättringarna stärker vi investerarskyddet och förtroendet för kapitalmarknaden. Det är avgörande för en fungerande marknad att vi kan lita på informationen på den, säger finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund.

Enligt en lagrådsremiss som lämnades i går vill regeringen lägga ut den löpande tillsynen på ett “organ med representativa företrädare på redovisningsområdet”, medan Finansinspektionen (FI) behåller det yttersta ansvaret. I och med detta slipper börserna att övervaka sina kunder, vilket de länge önskat.

– Sverige är det enda landet i EU där redovisningstillsynen bedrivs av börserna, vilket innebär en konkurrensnackdel för dem, säger Anna-Stina Gillqvist, redovisningsexpert på Finansinspektionen.

Den svenska ordningen där börserna utfört tillsynen har också kritiserats av Internationella valutafonden  IMF som menar att den svenska modellen brister i oberoende. 2014 antog Esma, den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, nya riktlinjer som gör att den svenska redovisningstillsynen behöver reformeras, men det har alltså dragit ut på tiden.

2015 presenterades Utredningen om ändrade informationskrav på värdepappersmarknaden sitt slutbetänkande (En ny ordning för redovisningstillsyn SOU 2015:19). Utredningen förordade att FI skulle ta hela ansvaret för tillsynen, vilket väckte skarp kritik från marknadsaktörerna som ansåg att alternativet med en självreglering inte var tillräckligt utrett.

– Efter dialog med föreningen har vi utvecklat ett förslag till lösning som innebär att FI ändrar ståndpunkt, säger Anna-Stina Gillqvist och utvecklar:

– Vi är allmänt positiva till självreglering när det fungerar, så vi tyckte att det fanns goda skäl att se över en sådan lösning.

Efter flera års utredande och debatt tycks alla bitar ha fallit på plats och regeringen lägger ett förslag som innebär att Finansinspektionen outsourcar den löpande tillsynen till ett oberoende organ, som kommer att skapas under Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden där Partik Tigerschiöld är ordförande.

– Jag tror att det är bra för svensk kapitalmarknad. Den här typen av verksamhet passar bra för självreglering. Då det är snabbfotad materia behöver de som arbetar med frågorna vara marknadsnära och tidigt kunna fånga upp förändringar och flytta perspektiv, säger han.

Den nya ordningen föreslås träda i kraft 1 januari 2019. FI behåller en roll som ytterst ansvarig med rätt att utdela sanktioner vid överträdelser. Självregleringsorganet kommer inte att ha några tvångsåtgärder, så i de fall ett bolag inte samarbetar kan Finansinspektionen ta över ärendet.