Nu möts EQT och Skatteverket i rätten

Skatteverket, Allmänna Ombudet och EQT-rådgivarna har haft en intensiv skriftväxling ända intill huvudförhandlingen som startar i dag i Kammarrätten i Stockholm.

Så sent som för en vecka sedan lämnade EQT-rådgivarna in ett yttrande, genom sina ombud Ingrid Melbi och Magnus Johansson på PWC, där de hänvisar till praxis i 3:12-reglerna som säger att en ”bedömning av om en person ska anses varit verksam i betydande omfattning ska göras i enskilt fall. Det är det faktiska arbete som utförts som ska bedömas och om det är just detta arbete som har haft stor betydelse för de vinster som uppkommit”.

Enligt EQT-rådgivarna har Förvaltningsrätten och Skatteverket endast hänvisat till att det är fråga om en ”gemensamt bedriven verksamhet” utan att göra någon bedömning av klagandens individuella omständigheter.

Olika arbetsuppgifter

Ombuden skriver vidare att EQT-rådgivarna har haft olika uppgifter inom ramen för sin anställning i EQT Partners AB, vilket de menar är viktigt för Kammarrätten att ta fasta på vid sin bedömning av respektive persons verksamhet.

Det finns två huvudgrupper som de anställda EQT-rådgivarna kan delas in i dels arbetar de, eller har de arbetat, i EQT-partners med investeringsrådgivning dels arbetar, eller har de arbetat, med andra uppgifter i EQT Partners AB så som ekonomifunktioner eller investor relations.

De som ingår eller har ingått i det rådgivningsteam i EQT Partners delas också in i två grupper dels lämnar de investeringsrådgivning till GP i EQT:s equityfonder dels lämnar de investeringsrådgivning till GP i andra EQT fonder än equity-fonder.

EQT-rådgivarna hänvisar till att med Förvaltningsrättens synsätt ingår en person som ger investeringsrådgivning till olika GP i olika equity-fonder ska anses vara verksam i EQT Partners AB samt i GP-bolagen.

”Redan det visar att det inte finns grund för att anse att klagandena ska anses ha varit verksamma i betydande omfattning i GP-bolagen”, skriver EQT-rådgivarnas ombud Ingrid Melbi och Magnus Johansson på PWC.

Anställda som arbetat med exempelvis ekonomifunktioner eller innestår relations har överhuvudtaget inte varit verksamma i rådgivningsverksamheten utan har arbetat med ”olika stödfunktioner", enligt EQT-rådgivarna. I och med att de inte varit verksamma med investeringsrådgivning kan de därmed inte heller anses ha varit verksamma i GP-bolagen, framgår det av yttrandet.

Fåmansbolag eller ej?

EQT-rådgivarna menar även att det inte går att tillämpa 3:12-reglerna då GP-bolagen inte är ett fåmansbolag eftersom rådgivarna är indirekta och inte direkta ägare i GP-bolagen. Tillämpningen kräver dessutom liksom tidigare nämnt att rådgivarna utfört arbetet genom anställning i GP-bolagen, vilket inte är fallet. Sist men inte minst kan inte den så kallade konsultregeln tillämpas på GP-bolagen.

EQT-rådgivarna hänvisar till att att det inte är fyra eller färre personer som äger mer än 50 procent i GP-bolaget och därför handlar det inte om ett fåmansbolag.

De hänvisar liksom tidigare till att GP-bolagen har egna styrelser som fattar samtliga beslut och egna anställda i det systerbolag som sköter GP-bolagens verksamhet. EQT-rådgivarna fattar således inga strategiska affärsbeslut eller beslut om investeringar för GP-bolagens räkning.

EQT-rådgivarna hänvisar till att det inte finns något rättsfall där en person i motsvarande situation blivit föremål för 3:12-beskattning. ”Förvaltningsrättens dom innebär således en avsevärd utvidgning i förhållande till praxis”.

EQT-rådgivarna uppger även att Förvaltningsrätten och Allmänna Ombudet förskjuter konsultregeln till att omfatta ägandet i ett bolag där rådgivarna inte är anställda. Högsta Förvaltningsdomstolen har enligt rådgivarna i flertal avgöranden uttalat inte är möjligt.

De hänvisar dessutom till att de personer som är delägare, och anställda i EQT-partners inte omfattas av 3:12-reglerna då Innestår är delägare i bolaget och äger mer än 50 procent.

"Otvetydlig och obruten koppling"

Allmänna ombudet skriver om 3:12-beskattningen i ett tidigare yttrande.

”Varje företagsstruktur och varje företags organisation ser ut som den gör på grund av att någon bestämt det. Det är ingenting konstigt med det. EQT valde att ha tillstånd att vissa fondbolag utanför Sverige (kanalöarna, en mycket vanlig plats för fonder av det här slaget) medan letandet m.m efter lämpliga bolag att investera i utfördes via lokala företag, i det här fallet Sverige (där ju primärmarknaden finns), av personer som ägde andelar i ovan nämnda fondbolag”.

Vidare skriver Allmänna Ombudet att rådgivningsbolagets enda uppgift var att leverera tjänster till GP samtidigt som GP:s enda uppgift var att sköta EQT:s fonder, vilket enligt AO gjordes ”i allt väsentligt” via arbetat i rådgivningsbolaget.

”Det var alltså fråga om ett i stort sett slutet system i vilket det fanns en otvetydig och obruten koppling mellan motparternas gemensamma arbete i rådgivningsbolag och GPs verksamhet/intäkter”.

AO:s slutsats är att ”alla motparter ägde andelar i både topp- och verksamhetsbolagen i CBTJ-strukturen. de hade också alla stor betydelse för vinstgenereringen där. Det utlöser 3:12-beskattning”.