Nu kan Telia bli en het spelpjäs på marknaden

Dagens nyhet att Telia säljer verksamheten inom Telia International Carrier är inget annat än ett historiskt besked. Lösningen är av allt att döma skräddarsydd för att hantera de känsliga säkerhetsfrågor som omgärdat denna Telias dolda kronjuvel de senaste 20 åren.

”Att den skulle hamna i händerna på en privat marknadsaktör vore helt enkelt otänkbart.”

Den AP-fondskontrollerade köparen Polhem Infra är i praktiken den enda tänkbara tagaren, trots att världens alla private equity-jättar hade dreglat över möjligheten att få ta över Carriers 74 000 kilometer globala fibernät.

Orsaken är att Carriers verksamhet är en strategisk tillgång för Sverige som nation. Att den skulle hamna i händerna på en privat marknadsaktör vore helt enkelt otänkbart. Carriers strategiska betydelse kan exemplifieras med hur Polhems vd Mikael Lundin beskriver verksamheten i dagens pressmeddelande:

– En betydande del av datatrafiken i världen transporteras genom Telia Carriers globala fibernät.

Han tillägger:

– Med Polhem Infra får Telia Carrier en långsiktig stabil ägare med digital infrastruktur som ett kärnområde. Långsiktigheten är en trygghet för kunder, medarbetare och samhälle.

Nyckelordet är ”samhälle”.

”Av allt att döma får Polhem betala ett riktigt högt pris trots att ingen budkonkurrens har kommunicerats.”

Att det långt ifrån handlar om någon enkel affär visas också av att det nu väntar myndighetsgodkännanden i bland annat EU och USA som ska pågår under flera månader. Att Sverige kan visa upp att staten i praktiken flyttar tillgången till sina egna säkra och långsiktiga ägarhänder via AP-fonderna är en nyckel i denna process. Främst USA hade kunnat blockera affären om den på något sätt hade hotat det långvariga samarbetet med Sverige rörande kommunikationsövervakning.

Att det i praktiken ser ut som en riggad affär mildras genom att Telias aktieägare nu får ett rejält köttben att mumsa i sig. Av allt att döma får Polhem betala ett riktigt högt pris trots att ingen budkonkurrens har kommunicerats. Men det föreslås även att statligt ägarstyrda Telia ska dela ut mer pengar redan i år. Detta trots rådande corona-pandemi och att staten i andra sammanhang valt att kritisera utdelningsfunderande bolag (inte minst bankerna). Det säger något om betydelsen av att affären går igenom.

”Affären öppnar också upp för att Telia på riktigt kan bli ett fullvärdigt börsbolag – 20 år efter börsnoteringen i juni 2000.”

Affären öppnar också upp för att Telia på riktigt kan bli ett fullvärdigt börsbolag – 20 år efter börsnoteringen i juni 2000. Orsaken är att svenska statens ägarpost på 39,5 procent är på väg att hamna ”i spel”, på samma sätt som var fallet med storposten i Nordea som såldes ut 2011-2013.

Flera riksdagspartier har drivit frågan att ägarandelen ska kunna minskas. Men en rad myndigheter, inte minst försvaret, har rutit ifrån och sagt att detta inte får ske. Alltså att staten måste ha kvar sitt inflytande över bolaget och dess känsliga verksamhet.

Vi vet inte exakt var snittet läggs vid Carrier-affären, men mycket talar för att åtminstone delar av det känsliga nätet hamnar hos Polhem. Det skulle heller inte förvåna om Polhem eller en annan närstående aktör skulle köpa ut flera likartade mindre tillgångar i framtiden. Delar av dessa ligger idag inom Telias dotterbolag Skanova.

Om denna separation görs fullt ut försvinner till synes många av de farhågor som försvaret haft runt en minskad ägarandel. Telia blir då i ett slag mer som vilken operatör som helst på marknaden. Det skulle öppna portarna för att inleda en utförsäljning av statens innehav.  Ännu längre fram i tiden hägrar därefter möjligheten till ett utköpsbud eller helt nya möjligheter till strategiska samgåenden med andra operatörer.

Mot den bakgrunden lär aktieägarna och marknadens aktörer applådera beskedet om Carriers försäljning. Man kan bara lyfta på hatten åt arkitekterna bakom affären.