Nu går fintech-tåget i Bryssel

Globaliseringen, digitaliseringen och automatiseringen revolutionerar bank- och försäkringsbranschen. Bankkontor läggs ned, framförallt på mindre orter. Samtidigt flyttas rådgivningstjänsterna till internet och mobil-appar. Det finns stora pengar att tjäna för de aktörer som vet hur man drar nytta av den nya tekniken.

Många som blickar mot den finansiella industrin spår en omvälvning likt den som musikindustrin gick igenom för tio år sedan. Det kan ge bankdirektörerna kalla kårar, men är samtidigt ljuv musik för många konsumenter och kunder som anar en våg av nya och strömlinjeformade tjänster som utgår från deras behov.

Fintech är ordet på allas läppar och riskkapitalet flödar in i sektorn. Ja, även de gamla bankerna har fattat galoppen. 

Mobila betalningar över smarta plattformar ökar stort och ny teknik ritar även om kartan för hur privatpersoner och företag kan flytta pengar över gränser. 

Peer-to-peer-lån där förmedlingssajter kopplar samman utlånare och låntagare växer, liksom crowdfunding och robot-rådgivning.

Bank- och försäkringstjänster utförs av kunderna själva på Internet och via appar. Rådgivning, så kallad robot-rådgivning, tar över de personliga bank- och försäkringstjänstemannens rådgivningsroll och bankkontor läggs ned på mindre orter.

Utvecklingen är snabb och accelererande. Sverige ligger långt framme. Vi har betalföretaget Klarna, sparappen Tink, investeringstjänsten Lysa och aktieappen Sigmastocks, för att bara nämna några exempel. 

I dag är det för tidigt att sia om hur förändringarna av sektorn för finansiella tjänster kommer att arta sig. Men som alltid när tekniken vänder upp och ner på spelplanen hamnar politiken och byråkratin på efterkälken.

Därför är det viktigt att inte regleringar och bestämmelser som är anpassade för gårdagens förutsättningar sätter käppar i hjulet för en utveckling som är positiv.

Det gäller i högsta grad EU:s regelverk och tillsynsregler. Just nu pågår en EU-konsultation, en europisk remissrunda, om fintech och efter att EU-kommissionens tjänstemän lyssnat på branschen kommer ett beslut att tas i Bryssel i höst om och hur fintech ska regleras.

Ett fönster för att påverka beslutsfattarna i EU om fintech och insurtech är öppet nu, men stängs mycket snart.

Hur svårt det kan vara illustreras av EU:s andra betaltjänstedirektiv (PSD2).

Det godkändes för knappt två år sedan av beslutsfattarna i EU och är tänkt att införas senast 2018. Direktivet ska öppna upp bankernas system för fintech-utmanare så att de kan komma åt data om kunder, genomföra transaktioner eller på andra sätt ta del av information som bankerna sitter på.

Vissa ser det som en lika stor förändring som internet var för bankerna. Men nu har den Europeiska Bankmyndigheten (EBA) arbetat fram ett tekniskt förslag till tillämpning av betaltjänstedirektivet som enligt vissa politiker, på såväl höger som vänsterkanten, gynnar de traditionella bankerna.

EU-kommissionen har en delikat uppgift framför sig att under maj månad lösa upp den knuten och hitta en lösning som såväl fintech-aktörer som bankerna kan leva med.

Den inre marknaden i EU skapar unika möjligheter för människor, varor, tjänster och kapital att röra sig fritt inom unionen. Men inte fritt som utan begränsningar. Det finns fortfarande en mängd bestämmelser som man måste förhålla sig till.

Trots att kapitalet är lättrörligt är det fortfarande få som till exempel tecknar en försäkring hos en aktör i ett annat EU-land eller sätter in sparpengar i ett annat land.

Den nya tekniken kan ändra på detta, om den får verka i en tillåtande och konkurrensvänlig miljö med hög cybersäkerhet. 

Just nu arbetar EU-kommissionen med att sätta sig in i hur den nya fintech-tekniken påverkar finanssektorn. Det finns en handlingsplan för hur konsumenterna i EU ska ges större valmöjligheter och bättre tillgång till finansiella tjänster. För EU är det positivt att de finansiella tjänsterna river gränser och hinder, men det behöver inte betyda att unionens regelverk kommer att bli bra för konsumenterna.

Därför är det viktigt att så många röster som möjligt deltar i EU-konsultationen, eller samrådet, kring ny teknik och hur den påverkar finansiella tjänster. Den pågår nu fram till i mitten av juni. Det är nu som svenska fintech-aktörer och andra aktörer på finansmarknaden har tillfälle att påverka. 

Rickard Ydrenäs
Ydrenäs är initiativtagare till podcasten ”Brexitpodden" och grundare av kommunikationsbyrån Ydrenas Communications, som är specialiserad på EU-frågor. Han är ledamot i Europeiska pensionsmyndigheten Eiopas intressentgrupp, IRSG, och arrangör av rundabordssamtal tillsammans med KPMG på fredag 5 maj med Pēteris Zilgalvis, ordförande för EU-kommissionens arbetsgrupp för fintech, om ”Fintech och EU:s roll”.