Efter fusionerna i Nordea har oroliga röster från grannländerna ekat i bland annat Bloomberg News. Nordea försäkrar dock att oron är obefogad.
Nordea lugnar oron i grannländerna
Mest läst i kategorin
Den 2 januari 2017 genomfördes fusioner mellan Nordea Bank och dess dotterbanker i Danmark, Finland och Norge. Samtliga tillgångar och skulder i dotterbankerna överfördes därmed till Nordea Bank AB. Bankverksamheterna i grannländerna drivs sedan dess i filialer till Nordea Bank.
I går kom reaktionerna från grannländerna i en artikel i Bloomberg News. Myndigheterna i Finland, Danmark och Norge uttrycker sin oro över att inte ha tillräcklig insyn i banken samtidigt som dess systemkritiska verksamhet blir kvar. Myndigheterna är oroliga över att inte ha den kontroll som önskas i fall en ny finanskris sätter in. Frågan uppstår om Sverige har möjlighet att gå in och rädda den nya storbanken.
Norska finansinspektionens vice generaldirektör Ann Viljugrein välkomnar att den svenska regeringen vill höja avgiften till den så kallade resolutionsreserven, en slags buffert för att kunna stötta banker i kris. Hon uppger att Sveriges möjlighet att ge stöd till Nordea vid en kris är viktigt för norska kunder och den finansiella stabiliteten i Norge.
I ett svar till Realtid.se lugnar Nordeas biträdande presschef Petter Larsson grannländerna:
”Efter fusionerna (övergången till den nya filialstrukturen) kommer Nordea att fortsätta att nära samarbeta med berörda myndigheter i de olika länderna, och förbinder sig att följa upp nationella försiktighetsåtgärder i syfte att säkerställa den finansiella stabiliteten på våra hemmamarknader. Fusionerna kommer därmed från Nordeas sida inte att påverka säkerställandet av den finansiella stabiliteten och likvärdiga förutsättningar för systemiskt viktiga banker och filialer på var och en av våra hemmamarknader”, säger Petter Larsson i en kommentar.
Nordea äger en stor del av marknaden i respektive länder. I exempelvis Finland står Nordea för en tredjedel av marknaden.