Nordea bryter viktig trend

Lönsamheten på eget kapital lyfter en del i kvartalet, men är alltjämt usel och når knappast upp till ett vettigt avkastningskrav. Lyfter vi dessutom ut oligopolverksamheten inom bostadskrediter, som har relativt sett låga riskvikter, och kapitalförvaltningen (asset & wealth management) ur koncernen är resterande delar direkt kapitalförstörande. 

Bankerna snålar med informationen kring lönsamheten inom bolånerörelsen, men marknadsstrukturen med fyra dominerande storbanker, gör att de har ett slags beskattningsrätt på svenskarnas gigantiska bolånestock. Avkastningen är sannolikt omkring 30 procent, vilket kan ställas i relation till Nordeas avkastning på eget kapital de senaste åren på 6-8 procent. 

Även kapitalförvaltningen, som gynnats i flera år av stigande tillgångspriser, är mycket lönsam och binder lite kapital. Det betyder förstås att övriga delar av Nordea plågas av usel lönsamhet som liknar situationen hos många av de europeiska zombiebankerna. 

Den nya företagsledningen i Nordea, i princip har hela ledningsgruppen och delar av styrelsen bytts ut det senaste året, har nyligen satt upp nya finansiella mål. Avkastningen på det egna kapitalet i banken skall överstiga 10 procent och K/I-talet (kostnader i förhållande till intäkterna) skall pressas ner mot 50 procent. 

Det betyder blodbad bland personalen och/eller att styrelsen och företagsledningen tar ett rejält strukturgrepp på banken. Delar av banken kan säkert säljas om köparen uppnår synergier. Alternativt kan styrelsen särnotera, till exempel, kapitalförvaltningen som förmodligen smittas av Nordeas låga värdering. 

Det finns också ett växande, om än litet sådant hittills, hot mot den extremt, i varje fall i bankingvärlden, lönsamma bolåneaffären. En rad uppstickare visar vilja att försöka tugga sig in i branschen. Ännu är det bara småsmulor dom fått i sig, men på sikt och med hjälp av den teknologiska utvecklingen kan det bli betydligt större tuggor.