Nasdaq tittar på affärsmodell för analys av småbolag

Det var vid Nordic Financial Communication Summit, arrangerat av Hallvarsson & Halvarsson på onsdagen, som Lauri Rosendahl höll ett anförande om hur ny reglering påverkat börsen och den finansiella kommunikationen. 

Det kanske största problemet som Nasdaqs vd pekade på var den regel i Mifid2 som förbjuder att kommission på aktiehandel används till att betala analys, så kallad research unbundling. 

 – Det innebär att totalsummorna som fondkommissionärerna nu får in är betydligt lägre än tidigare och trenden för tillfället är att småföretagen tappar sina analytiker, säger Lauri Rosedahl.

Medan Large Cap-bolagen kan ha upp till ett fyrtiotal analytiker som bevakar deras bolag finns det SME-företag som bara har ett par. Försvinner då en blir det kritiskt, varnade Lauri Rosendahl vid gårdagens konferens:

”Risken är att mindre bolag får mindre analys, vilket i förlängningen medför att de kommer att ha svårare att få tillgång till kapital. Vi ser väldigt allvarligt på den risken, inte minst med tanke på att vi i Norden har en större andel småföretag än andra börser.” 

Politikerna ville ta bort intressekonflikterna ur systemet och försäkra sig om att finansiell analys görs på oberoende premisser. Problemet är att det inte finns någon marknad för att köpa oberoende analys till ett vettigt pris.

Realtid ställde några följdfrågor till Lauri Rosendahl efter hans framträdande på konferensen:

 Kan du se att det finns ett värde i att analysen är oberoende?
– Det finns ett värde i det, men om kompenseringen blir att bolagen själva tvingas betala för att de ska få en analys av sig så kommer det en ny oberoendeproblematik.

 Det låter som att det kunde finnas en affärsmöjlighet här?
– Det finns det och en tanke är att börsen skulle samla in betalning från de listade bolagen och sedan köpa upp den analysen. Det är en möjlighet som vi tittar på.

Nasdaq håller alltså på att försöka lösa en av de oavsiktliga effekterna av Mifid2. En annan är handeln i multilaterala darkpools, som politikerna ville begränsa.

 – Idén var att försöka knuffa den handeln till mer transparent orderbokshandel. Faktum är att transparent orderbokshandel i stället har sjunkit med fyra procent jämfört med tiden före Mifid2, säger Lauri Rosendahl och refererar till en rapport av researchföretaget Rosenblatt. 

Han är starkt kritisk till hur politikerna hanterar regleringen av finansmarknaden. Mifid2 bör kalibreras och repareras, tycker han:

– Naturligtvis. När man ser att en del av syftet inte har uppnåtts, så borde man ha en beredskap och flexibilitet att göra det så snabbt som möjligt, men den verkar inte finnas, med parlamentet som går mot ett nyval, säger Lauri Rosendahl.

Han skulle vilja se ett mer agilt system och ifrågasätter om det politiska systemet över huvud taget är rätt forum för att ta fram spelregler för finansmarknaden:

– Det kan inte bli en bra lösning om man underställer frågorna politisk förhandling. Man måste ha en vision och ett syfte och styra mot det, det får inte bli en handel säger han och fortsätter:

– Regleringen av finansmarknaden borde inte vara föremål för politisk kohandel. 

Om Lauri Rosendahl är kritisk mot trögheten och oförutsebarheten i det EU-politiska systemet, är politikerna i EU desto mer positiva till Nasdaq i Stockholm. First North har blivit ett skolboksexempel för hur man kan få en juniormarknad att fungera bra.

Lauri Rosendahl kan konstatera att EU-standarden för SME growth markets tycks i det närmaste kalkerad på First North. 

Men det är inte bara småbolagen som mår bra på Stockholmsbörsen. Norden har exceptionellt många storföretag i de traditionella näringarna, framhöll Lauri Rosendahl vid gårdagens konferens. Stockholmsbörsen ligger också i topp på 8,6 procent i genomsnittlig årlig avkastning under den senaste 50-årsperioden, 1966-2017.

Vad kan vi vänta oss framåt då? Lauri Rosentahl pekade i sitt anförande på fyra fokusområden: Mifid2, hållbarhet, Fintech och morgondagens marknader.

Han betonade särskilt hållbarhetstrenden:

 – Hållbarhet kommer att vara den starkaste vågen bland investerare de kommande fem åren. Jag brukar citera Macron som sa: ”We don’t have a planet B”.

Utmaningarna på hållbarhetsområdet för finanssektorn – och företagen – är att få fram bra data, menar Lauri Rosendahl och pekar på att investerare och företag fortfarande talar olika språk. Företagen rapporterar enligt GRI och analytikerna arbetar utifrån ESG-ramverket och dessa kommunicerar inte med varandra.

– Hur är det möjligt att våra företag är bäst i klassen och ändå får inte investerarna vad de behöver, frågade Lauri Rosendahl retoriskt.