Nasdaq: "Bristerna var under en lång tid kända för Swedbanks högsta ledning"

Disciplinnämnden vid Nasdaq Stockholm utdömer ett vite om tolv årsavgifter till Swedbank, totalt 46,6 miljoner kronor. Nämnden redogör tydligt för alla händelser som ligger till grund för beslutet.

Här är ett utdrag:

I december 2016 initierade Swedbank en granskning av sina så kallade Anti-Money Laundering- processer (”AML-processer”) i bankens baltiska dotterbolag. Granskningen påvisade brister och banken gav Advokatfirman Erling Grimstad i uppdrag att fortsätta granskningen.

I en rapport, som presenterades för banken i juli 2017 (”Grimstad-rapporten 1”) framhöll Grimstad att bristande AML-processer och svag efterlevnadskultur ökade risken för att Swedbank Estland användes för att underlätta penningtvätt. Under det följande året utförde banken, och lät utföra, ytterligare interna utredningar som uppmärksammade ytterligare problem och risker med AML-arbetet i bankens verksamhet i Estland, som i månaderna runt halvårsskiftet 2018 rapporterades till ledning och styrelse i Swedbank.

I oktober 2018 anlitades Erling Grimstad på nytt för att bedöma om den föregående granskningen varit objektiv och grundlig. Erling Grimstad levererade i december 2018 en inledande rapport (”Grimstad-rapporten 2”) som i allt väsentligt baserades på Grimstad-rapporten 1. Slutsatsen i Grimstad-rapporten 2 var igen att bankens AML-processer i Estland var bristfälliga och Swedbank rekommenderades bland annat att informera Finansinspektionen om bristerna samt att fortsätta utredningen.

Den 13 februari 2019 tog SVT kontakt med Swedbanks informationsavdelning via mejl. I mejlet angav SVT att Uppdrag Granskning efterfrågade en intervju med Swedbanks vd.

SVT uppgav sig, som part i ett internationellt samarbete, ha tagit del av transaktionsdata gällande penningtvätt genom bland annat Swedbank vilka legat till grund för ett antal av SVT i mejlet presenterade slutsatser och att det var kring dessa slutsatser SVT önskade intervjua vd (Birgitte Bonnesen, red:s anm).

En intervju genomfördes den 15 februari 2019 med Swedbanks Head of Group Communication, varvid frågor ställdes om Swedbanks verksamhet i Baltikum. Den 18 februari 2019 kontaktades Swedbanks informationsavdelning på nytt av SVT varvid Swedbank informerades om att en andra del i Uppdrag Gransknings serie om penningtvätt i Baltikum skulle sändas den 27 februari 2019 och att ytterligare delar av SVT:s granskning då skulle publiceras.

SVT redogjorde återigen för sin metodik för granskningen och ställde ett antal frågor till Swedbank rörande SVT:s iakttagelser, vad Swedbank känt till kring specifika omständigheter samt vilka åtgärder Swedbank vidtagit med anledning därav.

Den 20 februari 2019 sammanträdde Swedbanks kommitté för hantering av insiderinformation för att ta ställning till huruvida det som SVT meddelat Swedbank eller det förhållandet att Uppdrag Granskning undersökt Swedbanks verksamhet i Estland utgjorde insiderinformation. Swedbank bedömde att insiderinformation inte förelåg.

Samma dag sände SVT:s Uppdrag Granskning ett program om misstänkt penningtvätt i Swedbanks baltiska verksamhet.

Uppgifterna som presenterades i programmet fick en påtaglig påverkan på handeln och kursen i Swedbanks aktie den dagen.

Efter sändningen inledde Finansinspektionen en granskning av om Swedbank hade följt reglerna om styrning och kontroll när det gäller åtgärder mot penningtvätt i bankens dotterbanker i Estland, Lettland och Litauen från och med 2015 till och med första kvartalet 2019.

Finansinspektionens undersökning slog sammanfattningsvis fast stora brister i Swedbanks styrning och kontroll av arbetet att motverka penningtvätt i de baltiska dotterbankerna. Banken bedömdes även ha haft otillräcklig riskmedvetenhet, otillräckliga processer, rutiner och kontrollsystem när det gäller att hantera riskerna för penningtvätt samt otillräckliga resurser för att motverka penningtvätt i den baltiska verksamheten.

Undersökningen visade att Swedbank hade haft kännedom om misstänkt penningtvätt i Baltikum men inte vidtagit lämpliga och tillräckliga åtgärder trots flera interna och externa rapporter som hade varnat för brister i de baltiska dotterbolagen och risker för penningtvätt. Swedbank meddelades en varning i kombination med en sanktionsavgift på 4 miljarder kronor.

Före den 20 februari 2019, då SVT:s Uppdrag Granskning sände det första programmet om AML-problemen i Swedbank, hade Swedbank varken offentliggjort någon information rörande de problem som uppmärksammats beträffande bankens efterlevnad av AML- regleringen eller fattat beslut om uppskjutet offentliggörande av insiderinformation beträffande bankens efterlevnad av AML-regleringen.

Den 20 februari 2019 publicerade Swedbank ett pressmeddelande i vilket det kortfattat redogjordes för dialogen mellan Swedbank och Uppdrag Granskning samt för skälen till att Swedbank inte kunde kommentera alla uppgifter i programmet. Pressmeddelandet saknade hänvisning till MAR.

Den 21 februari 2019 publicerade Swedbank ytterligare ett pressmeddelande, ”Swedbanks vd och koncernchef beslutar om extern utredning”, med information om att beslut fattats att anlita revisionsbolaget EY för att analysera material som förekommit i samband med Uppdrag Gransknings reportage.

Pressmeddelandet saknade hänvisning till att offentliggörandet skedde i enlighet med MAR.

Den 26 februari 2019 publicerade Swedbank ett pressmeddelande, ”Swedbank anlitar Forensic Risk Alliance (FRA) som extern utredare”, enligt vilket det framgick att Swedbank, i syfte att säkerställa att den externa granskningen uppfyllde högt ställda krav, hade beslutat att ersätta EY med FRA för att utföra granskningen. Pressmeddelandet saknade hänvisning till att offentliggörandet skedde i enlighet med MAR.

Börsen har anfört: Banken har brutit mot punkt 3.1 i regelverket genom att inte i rätt tid ha offentliggjort insiderinformation kring bankens AML-brister i enlighet med artikel 17 i MAR.

Under alla omständigheter måste Grimstad-rapporten 2, som dessutom i hög utsträckning bekräftade iakttagelserna som framkom i Grimstad-rapporten 1, anses ha innehållit insiderinformation. Följaktligen har, enligt börsens mening, insiderinformation i vart fall förelegat den 10 december 2018, och information härom offentliggjordes inte av banken förrän efter den 20 februari 2019.

Börsen har konstaterat att banken under perioden från december 2016 fram till 20 februari 2019 varken offentliggjort insiderinformation om AML- bristerna, fattat något beslut om uppskjutande av sådan insiderinformation eller ens tagit ställning till om informationen utgjort insiderinformation.

Banken har också brutit mot punkt 3.1 i regelverket genom att inte i enlighet med artikel 17 i MAR i rätt tid bedömt och hanterat SVT:s mejl den 13 respektive 18 februari 2019 som insiderinformation.