Myndighetens expert om gaspedal i pensionssystemet: ”Politikerna behöver ta beslut”

Det säger Ole Settergren, Pensionsmyndighetens analyschef, till Realtid. Bakgrunden är det prognosticerade överskott på 1200 miljarder kronor i inkomstpensionssystemets som Realtid skrev om tidigare idag.

Omkring hälften av överskottet beror på att AP-fonderna avkastade högre än förväntat, medan den andra halvan beror på att pengarna nu förväntas ligga längre i systemet innan de betalas ut som pension. Ökningen är ungefär ett halvår, vilket innebär ungefär 200 miljarder kronor högre så kallad avgiftstillgång.

– Det här är lite knepiga saker men handlar om pensionsskuldens förväntade duration. Pengarna förväntas ligga i systemet i 31 år, men det är en siffra som under lång tid har minskat. Nu slår det tillbaka med ett halvår och då blir det procentuellt sett en ganska så stor ökning, säger Ole Settergren till Realtid.

Ett annat sätt att förklara är jämförelsen med en diskonteringsränta; Om den sänks så blir kapitalvärdet högre – och tvärtom.

I Sverige finns redan system som bromsar genom att minska utbetalningarna om det finns ett underskott. Däremot finns det ingen motsvarande gas. Ole Settergren var sakkunning i en utredning som gjordes 2004, och i den föreslogs att indexeringen skulle höjas om överskottet blev 10 procent eller mer. Reglerna skulle utformas så att politikerna inte går in och detaljstyr. Frågan som togs upp då ligger fortfarande kvar:

– Jag tycker att riksdag och regering borde tänka igenom om man vill ha regler för automatisk överskottsutdelning eller inte. Det finns bra argument både för och emot, men det är politikerna som behöver ta beslut, säger Ole Settergren.

Helena Palmgren är specialist på pensionslösningar på Palmgren & Bähr – och hon lyfter fram fördelarna med en gas i systemet:

– Frågan om en gas är högaktuell. En buffert kan, och ska, rusta oss för sämre tider samt minska risken för negativ balansering. Samtidigt vore det naturligtvis värdeskapande om mer betydande överskott även skulle kunna användas till att förstärka dagens pensioner och inte minst kompensera de pensionssparare som tidigare drabbats av den så kallade bromsen, med lägre pension och minskat värde på pensionssparande som följd, säger Helena Palmgren till Realtid.