Det är tydligt att juristbranschen står inför en omvandling. Charlotta Kronblad forskar om digitaliseringens påverkan på juristbranschen vid Chalmers. För Realtid.se berättar hon om de stora förändringarna som branschen kommer att genomgå under de närmaste åren.
Morgondagens juristbransch är artificiell och digital
Mest läst i kategorin
Förändringarna inom juristbranschen till följd av digitaliseringen är många och stora. I många delar påverkas hela organisationer. Allt från hierarkiska strukturer till affärsmodeller utmanas.
I USA och i England har branschen redan förändrats, exempelvis vad gäller hur byråer organiserar sig, hur de väljer att paketera sina produkter och tjänster och hur de tar betalt för dessa, berättar Charlotta Kronblad. I Sverige kan vi också se sådana tendenser även om de inte fått samma breda genomslag ännu.
– För mig är det otroligt spännande att få möjlighet att studera denna utveckling i realtid, säger Charlotta Kronblad.
Till följd av digitalisering kan byråerna i högre grad återanvända material samt effektivisera olika arbetsprocesser. Det är emellertid inte bara arbetsprocesserna på byråerna som påverkas av digialiseringen utan även intäktsmodellerna.
– Branschens aktörer kanske måste omvärdera och byta ut befintliga affärsmodeller. Bland annat vad gäller vilka betalningsmodeller man erbjuder och hur många biträdande jurister man har behov av i verksamheten, säger Charlotta Kronblad.
Under den senaste tiden har klientens möjlighet att införskaffa kunskap på egen hand ökat. Dessutom har klienten fått en större möjlighet att jämföra det juridiska tjänsteutbudet och produkterna med varandra. Det innebär att arbetad timme inte längre blir en relevant utgångspunkt för att ta betalt. Istället bör juristbyråerna titta på kundvärde och skapa nya intäktsmodeller.
Charlotta Kronblads forskning indikerar att dagens klienter i allt högre grad efterfrågar alternativ till timprisdebitering och att olika aktörer möter detta behov på olika sätt. Därför kan man påstå att digitaliseringen driver förändringar i branschen både inifrån, via nya digitala arbetsverktyg och processer, och utifrån, genom högre krav från klienterna.
– Jag tycker att den affärsjuridiska byrån Synch är ett bra exempel på en byrå som har anpassat sin verksamhet till en modern digital kontext. Deras erbjudande baserar sig i stor utsträckning på prenumerationer och fast pris och jag tror att de möter den nya kundens behov på ett lyckat sätt. Ett annat svenskt exempel är VQ Legal som har hittat en nisch där de idag säljer en digital tjänst till i stort sätt samtliga stora byråer, vilket också visar att branschen nu är mogen för en bredare digital anpassning, säger Charlotta Kronblad.
Det är de biträdande juristernas arbete som först kommer att utmanas genom återanvändning, automatisering och standardisering berättar Charlotta Kronblad. Detta kan vi se i lägre ratios (delägare/biträdande jurister) på byråerna idag jämfört med för några år sedan.
Rent generellt har kunskapsintensiva industrier mycket att vinna på digitalisering.
– Får man möjlighet att spara och återanvända kunskap samt möjlighet att standardisera och automatisera arbetsprocesser, så finns stora potential till effektivitetsvinster. Lika många jurister kan då utföra mycket mer arbete, men till ett lägre pris och med bibehållen kvalitet. Att ställa om till den nya digitala verkligheten kan därför innebära att byråerna kan behålla goda vinstmarginaler och intäktströmmar, säger Charlotta Kronblad.
Inom några år är det, enligt Charlotta Kronblad, rimligt att vi kommer att få se digitala assistenter och artificiell intelligens göra allt större avtryck i branschen.
Hon berättar att på Legal Tech Day, som Legalworks anordnade i Stockholm den 29 september i år, presenterade Riverview Laws vd, Karl Chapman, hur de använder sig av virtuella assistenter i sin verksamhet. Detta var något som han ansåg vara både tids- och kostnadseffektivt. Riverview är en nytänkande och snabbt växande byrå från London, vars affärsmodeller är starkt influerade av andra branscher.
Att använda sig av virtuella assistenter och artificiell intelligens har kommit längre på den anglosaxiska marknaden, men man kan se spår av denna utveckling även i Skandinavien, berättar Charlotta Kronblad.
I hennes forskning har hon stött på advokatbyråer i både Norge och Sverige som undersöker förutsättningar för att använda artificiell intelligens i verksamheten – och som även testar detta i pilotprojekt.
Även om en bredare användning av artificiell intelligens ligger ett par år fram i tiden är det alltså något som testas och vidareutvecklas i branschen redan idag.