Melker Andersson sålde krisande Vigårda – plockade ut 34 miljoner i utdelning

– Det är en allmän nedgång. Den känner alla av. Så man är lite försiktig att gasa på samma sätt som man kanske gjort de sista årtiondena. Det har varit en bra utveckling, men nu har branschen tappat 10-12 procent det senaste halvåret. Det märks, förklarade kändiskocken Melker Andersson för Expressen i mars 2019.  

I det läget – under 2019 – sålde han sin del av snabbmatskedjan Vigårda. Av årsredovisningen för ägarbolaget Melker Andersson AB framgår att bolaget sålt aktier i dotterföretag för 16,7 miljoner kronor.  

Försäljningen bidrog till att Andersson samma år kunde plocka ut 34,5 miljoner kronor i utdelning.  

Men det var en restaurangkedja i kris han sålde – att döma av Vigårda Holdings årsredovisningar. Såväl 2018 som 2019 gick bolaget med stora förluster.  

Finansierade köpet av Vigårda gjorde externa investerare via placering i obligationer som köparen – DFG Fast Food – reste med hjälp av Nord Fondkommission.  

Enligt ett memorandum som Realtid tagit var tanken att ”Sveriges första ekologiska snabbmatskedja” skulle bildas genom att DFG Fast Food köpte såväl Vigårda-restaurangerna som två restauranger av Brasserigruppen med majoritetsägarna Filip och Daniel Güven,  

DFG Fast Food skulle sedan ägas till 10 procent av Melker Andersson och till 76 procent av Filip och Daniel Güven.  

Krisen nämns inte 

Men i den information som Realtid tagit del av, och som presenterades för investerarna 2019, nämns ingenting om krisen i Vigårda.  

Av memorandumet som avser den första av totalt två obligationer om sammanlagt 45 miljoner kronor, framgår att Vigårdas omsättning uppgick till 107 miljoner under 2017.  

Ett värdeutlåtande som gjordes av en medarbetare på ett bolag med två anställda, ser ut att ge mer kött på benen. Här anges att Vigårda Holdings rörelseresultatet före avskrivningar samt före den franchiseavgift som moderbolaget tar ut, uppgick till 8,5 miljoner kronor för 2018 – motsvarande 10 procent av omsättningen.  

Varifrån den siffran kommer är oklart. Den återfinns inte i den årsredovisning som publicerades några månader efter att värdeutlåtandet gjordes. Av årsredovisning framgår att årets resultat i själva verket var kraftigt negativt och landade på minus 7 miljoner kronor med en nettoomsättning på 97 miljoner. Lägger man tillbaka av- och nedskrivningar på rörelseresultatet landar det på minus 3 miljoner.  

Men om den i memorandumet angivna emissionsdagen – 17 april 2019 – stämmer, hade investerarna inte tillgång till årsredovisningen när pengarna placerades. Årsredovisningen publicerades först några månader senare.  

Skyhög belåningsgrad  

På memorandumets första sida sammanfattas investeringserbjudandet i några viktiga punkter – en av dem är att obligationen ska ge en ränta på 9 procent. Enligt en annan punkt ska 19 miljoner kronor i eget kapital tillskjutas.  

Det framgår att den totala köpeskillingen för samtliga restauranger som DFG Fast Food ska förvärva uppgår till 60 miljoner kronor. Obligationslånen på 45 miljoner ska finansiera ”delar av köpeskillingen”. Dessutom ska emittenten tillskjuta ”cirka 19 miljoner kronor för att finansiera förvärven (…).” 

Men i själva verket tillsköts aldrig 19 miljoner i eget kapital för att finansiera förvärven. Istället tillfördes bara en halv miljon kronor i aktiekapital och köpen av restaurangerna finansierades nästan uteslutande av obligationslånen. Av DFG Fast Food framgår att man köpte restaurangbolag för endast 46 miljoner – inte 60 miljoner – och att belåningsgraden hamnade över 99 procent. 

Och med en kris i restaurangverksamheten, skyhög belåningsgrad och utfästelser om en ränta på 9 procent, havererade ”Sveriges första ekologiska snabbmatskedja” ganska omedelbart, vilket Realtid har skrivit i en tidigare artikel. 

Affischnamn – men inte delaktig

Nu förklarar Melker Andersson för Realtid att han aldrig varit delaktig i DFG Fast Food – trots att han agerat affischnamn, trots att han enligt memorandumet skulle äga 10 procent av bolaget och dessutom vara med och sjösätta snabbmatskedjan. 

”Melker har aldrig varit delaktig i DFG och kan därför inte lämna några kommentarer som rör det bolaget”, skriver en talesperson i ett mejl.  

När Realtid ifrågasätter uppgifter i memorandumet – som fungerat som underlag för investerarnas beslut – meddelar talespersonen att Melker inte har medverkat till memorandumet med dess innehåll och att han endast ”ligger kvar med 10 procent av aktierna i Vigårda Holding som passiv minoritetsägare”. 

”Eget kapital kan betyda lån” 

Drivande i bolaget är istället bröderna Filip och Daniel Güven som är vd respektive ordförande i DFG Fast Food.  

När Realtid ställer frågor om uppgifterna i memorandumet förnekar Filip Güven att skrivningen ”Emittenten tillskjuter cirka 19 MSEK eget kapital för att finansiera förvärven” skulle betyda att man faktiskt lovade att tillskjuta eget kapital i samband med förvärven.  

”Det vi åtagit oss gällande tillskott av egna medel eller eget kapital var att tillse och säkerställa ytterligare medel och finansiering för att investera ytterligare i enheterna och i expansionen av gruppen. Vi har inte åtagit oss att t.ex. genomföra en nyemission eller liknande för tillförande av aktiekapital för bolaget (…)”, skriver han i ett mejl.  

Enligt Filip Güven kan ”eget kapital” i detta sammanhang även betyda lån från ägarna:  

”Det framgår i årsredovisningen för 2019 förutom 45 Mkr i obligationer finns en skuldmassa om ytterligare ca 23 Mkr som ursprungligen uppgick 25 Mkr och som bestod av ägarinlåning”, skriver han. 

Men av årsredovisningen för 2019 framgår att det vid årsskiftet 2019/2020 fanns en skuld till koncernföretag på 2 miljoner, ”övriga skulder” på 5 miljoner samt skulder till kreditinstitut på cirka 18 miljoner kronor.  

På frågan hur det kommer sig att köpeskillingen enligt memorandumet skulle uppgå till totalt 60 miljoner, att obligationslånet bara skulle utgöra en del av denna, men att DFG Fast Food i slutändan endast redovisar inköp för 46,6 miljoner kronor, svarar han att det beror på att man köpte bolag och inte gjorde inkråmsaffärer. 

Pengarna låsta i sju år 

När det tidigt i processen stod klart att DFG Fast Food inte klarade av sina obligationslån ställdes långivarna inför ett ultimatum – antingen accepterar ni konvertering av obligationerna till preferensaktier, eller så riskerar bolaget gå i konkurs.  

Konverteringen innebar ett rejält nedköp för investerarna. Den utlovade obligationsräntan på 9 procent förvandlades till en eventuell utdelning på 6 procent som bara ska utbetalas om bolaget har råd med det. Obligationernas löptid på fyra år med en eventuell förlängning på ett år förvandlades till en löptid på sju år. Eller rättare sagt, efter sju år – under maj månad 2027 – kan begäran om inlösen framställas till styrelsen som då ska besluta om pengarna kan betalas ut.  

Men inlösen kan bara ske om det finns fritt eget kapital i bolaget.  

Det innebär att investerarnas pengar definitivt är låsta fram till 2027 och att de inte kan försätta bolaget i konkurs om de inte får utdelning eller inte får tillbaka den ursprungliga investeringen.  

För närvarande ser en återbetalning av investerarnas 40 miljoner (5 miljoner har amorterats) osannolik ut. Corona-pandemin har lagt sten på börda. Värdet på koncernföretagen skrevs ned under 2020 med 15 procent samtidigt som Vigårda-företagen försattes i företagsrekonstruktion i juni 2021.  

Men Filip Güven säger att han tror på Vigårda. 

”Nu vet vi vad vi skall göra med Vigårda och det kommer krävas investeringar på uppemot 20-25 miljoner och dem kommer vi ta nu, för vi tror på Vigårda. Vi kommer investera i Göteborg och Vasagatan med en investering på 8 miljoner som skall vända Vigårda till positiva kassaflöden”, skriver han i ett mejl.  

Realtid har förgäves sökt företrädare för Nord Fondkommission, som i egenskap av säkerhetsagent ska bevaka investerarnas intressen.