Sista dagarna i HQ-processen. HQ AB ger sin replik efter svarandenas pläderingar och ger samtidigt skarp kritik mot bland andra KPMG som använt merparten av pläderingstiden till att ha processtekniska invändningar mot HQ ABs processföring och misstag.
”Måste gå till historien för den mest defensiva pläderingen"
Mest läst i kategorin
I dag är det svarandenas, HQ AB:s tidigare styrelse och revisor samt Öresund, tur att ge replik på HQ AB:s plädering och replik.
I fredags var det HQ AB:s ombud från Frank advokatbyrå som höll stämma i Stockholms tingsrätt under HQ-processen.
Realtid.se var på plats. Marcus Axelryd inleder repliken på de svarandenas pläderingar under fredagen.
– Det här målet är speciellt på många sätt. Vi har ett svarandekollektiv som på många sätt förlitar sig på KPMGs arbete. Svarandena förlitar sig på att KPMG ska övertyga rätten om att KPMG och svaranden inte har agerat vårdslöst trots att KPMGs egen redovisningsspecialist, på IFRS 39, under ed bekräftat när det begav sig att vid tidpunkten då vårdslösheten ska bedömas så konstaterade han att bankens värderingsteknik hade kritiska brister. Kritiska brister som påtalades men aldrig åtgärdades. Kritiska brister som sedan låg till grund för Finansinpektionens beslut.
I mars förhördes KPMG:s Göran Arnell samt Anders Torgander.
– Det är onekligen en svår utgångspunkt. Hur gör man då? Svaranden gör vad de kan för att förflytta fokus från svarandens vårdslöshet till HQABs processföring, säger Marcus Axelryd och hänvisar till att KPMG använt två pläderingsdagar till att använda huvudtiden till att ha processteknikska invändningar på HQ ABs processföring och misstag.
– Pläderingen måste gå till historien till den mest defensiva pläderingen någonsin, säger Marcus Axelryd.
Han poängterar att detta är en privat civilmålsprocess och inte ett brottmål.
– Det är inte så att svaranden genom sin processföring kan orsaka merkostnader för käranden utan kosekvenser. Det handlar om två lika skyddsväna parter som ska få sin tvist prövad i domstol. Det är vidare inte så att rättegångsbalkens regler är uppställda för att svaranden ska använda denna som sköld för att undvika ansvar i sak.
I de flesta av svarandenas pläderingar förekommer kritik mot att de inte vet vad de gjort sig skyldiga till, vad de ska försvara sig emot. Marcus Axelryd menar å sin sida att talan i grunden är väldigt enkel och hänvisar till Finansinspektionens beslut där myndigheten förklarat vilka brister som förelåg och varför myndigheten drog tillståndet.
– HQs talan är i korthet att svarandena var i ond tro om bristerna utan att tillse att dessa åtgärdades. Svarandena har därför oaktsamt medverkat till de olagliga vinstutdelningarna och de förlorade tillstånden.
Han pekar på att det finns två brister, felvärderingen av tradingportföljen och det är kapitalkraven för marknadsrisker.
– Dessa två bristerna omgärdas av relativt komplicerade regelverk men bristerna är i grunden enkla att ta till sig. Felvärderingen handlar helt enkelt om att man ska värdera optionen till ett aktuellt värde, vad den kan säljas för här och nu, och inte ett förväntat framtida värde. Kapitalvärde handlar om att optioner är väldigt riskfyllda och kan medföra att man snabbt vinner eller förlorar mycket pengar. Några adekvata system för att mäta denna risk för värdeförändring eller ha kapital för att säkerställa att banken inte bli underkapitaliserad vid ofördelaktiga men inte extrema marknadsrörelser.
När det gäller påståendet om den onda tron har HQ redovisat ett händelseförlopp som visar vilken information som var och en tagit del av men också vilken information som svarandena har haft möjlighet att ta del av, menar Marcus Axelryd som hänvisar till att det handlar till stor del av styrelsematerial.
– När svarandena bestrider princip varje omständighet och vägrar att medverka till att renodla målet samtidigt som man lägger ut en lång rad rökridåer så blir det mer komplicerat.
Han fortsätter att förklara utmaningen med att bedriva så pass många tvister mot så många svaranden, elva och tolv svaranden, i samma handläggning. Det rör tre olagliga vinstutdelningar avseende flera hundra miljoner kronor mot tolv svaranden och skadeståndsmål om flera miljarder mot elva svaranden. Han menar vidare att det varit kostnadskrävande att bedriva tvisten då flera av de svarandena försökt att försvåra processen genom att inte vitsorda några sakomständighet genom att begära avvisningar och bråka om processuella frågor.
De tidigare styrelseledamöterna, Öresund och revisorn har i sina pläderingar kritiserat att HQ AB inte individualiserat sakframställningarna. Detta är en del i kritiken där de menar att de inte vet vad de ska försvara sig emot. Marcus Axelryd förklarar under fredagen att man i tidigt skede övervägde att upprätta separata yttranden mot var och en av svaranden men kom fram till att det inte skulle vara processekomomiskt. Händelseförloppet är slutligen densamma för samtliga och åberopas till styrkande av bristerna, menar han.
– Vad sedan gäller frågan om många rättsfakta så är det gängse uppfattningen att det bort inse utgöra en rättslig bedömning och att man måste åberopa de omständigheter som ligger till grund för den onda tron som rättsfakta och med vår uppfattning att det åligger styrelsen att sätta sig in i frågor av avgörande betydelse för koncernens ekonomiska ställning gjorde vi bedömningen att HQ AB behövde åberopa den information som fanns rörande bristerna för organisationen så att information ska kunna ligga till grund för den rättsliga bedömningen, säger han.
Han menar vidare att HQ AB inte gör gällande att svaranden har fått tillgång till all information men att den fanns tillgänglig. Han hänvisar till att Pernilla Ström och Anne-Marie Pålssons inställning är fel då de pekar på att den information som fanns tillgänglig saknade betydelse och att den information som istället var relevant var den informationen som de faktiskt tagit del av.
– Under huvudförhandlingen har det förekommit nästa surrealistiska diskussioner där vi exempelvis refererar till översikten och påpekat att vi åberopat tradingportföljen och det vill säga optionerna i tradingverksamheten varit övervärderade. Då kommer KPMG med en liknelse om att vi åberopar en godispåse utan godis. Vi åberopar tradingportföljen det vill säga optionerna i tradingportföljen/godiset i godispåsen är övervärderad och ingen tom tradingportfölj eller godispåse.
– HQ åberopar tradingportföljen som en helhet. Bankens värderingsteknik med rak voladilitet innebär att det alltid finns optioner som är såväl övervärderade som undervärderade. Om någon gjort en fullständig värdering av samtliga optioner är det omöjligt att veta hur stor övervärderingen faktiskt var, exakt hur stor den var.
– Om vi endast hade valt att endast redovisa de optioner som var mest övervärderade utan att med samma värderingsteknik säkerställa att det inte fanns optioner som var undervärderade med samma belopp hade svarandesidan helt säkert också invänt att det fanns optioner som vi valt att inte redovisa. Den invändningen gjorde Dyrefors vid RN och vi kan också se att liknande tankegångar fanns hos tingsrätten i brottmålet.
Han menar då att det inte fanns några rimliga alternativ. Linjen som KPMG och övriga svaranden åberopat var att HQ AB skulle ha åberopat varje enskild option som rättsfakta och alla ställda priser och transaktioner av betydelse för värderingen av en option. Han ger exempel som slutar i 5.000 rättsfakta från värderingen av tradingportföljen per dag. Förhandlingarna skulle ta flera år, menar Marcus Axelryd.
– Den tänkta ordningen hade blivit processekonomiskt oförsvarbar och praktiskt ogenomförbar. Om vi hade gått på den linjen hade målet definitivt begravts i rättsmaskineriet för tid och evighet.
Marcus Axelryd uppger att det faktum att tradingportföljen varit övervärderad och att banken har rullat förluster framför sig är två viktiga komponenter i HQ AB:s talan. Han menar att detta styrker att felvärderingen var systematisk, att styrelsen varit i ond tro och att oaktsamheten varit grov.
– Det är också viktigt att visa på förloppet från det att problemen börjar till det att tillstånden återkallats. Om man ska visa detta måste man visa på hur felvärderingen löpt över tid och flyttats från option till option. Det är däremot inte nödvändigt att visa på exakta belopp. Det är därför av processekonomiska skäl vi valt att inte redovisa exakta belopp annat än vid årsskiftet.
HQ:s åberopade expertvittne Navigant har vid varje årsskifte gått igenom varje option för att säkerställa att värderingarna av optionerna inte baseras på annat än rimliga prisnoteringar. Det är utifrån denna värdering HQ har presenterat exakta belopp avseende felvärderingarna vid årsskiftet, uppger Marcus Axelryd och menar att den informationen som svarandena har efterfrågat som rättsfakta under pläderingarna har därför alltid funnits. Skillnaden är att detta lagts fram som bevisfakta istället för rättsfakta.
Marcus Axelryd pekar på att banken värderade utifrån sin värderingsteknik optionerna till ”väsentligt annorlunda" värden än vad som de kunde omsättas för i en ordnad transaktion vid värderingstidpunkten.
– Det har därför inte varit möjligt, inte ens med KPMG:s gedigna nätverk att hitta en värderingsexpert som skulle kunna säga att det inte förelåg en väsentlig övervärdering.
När Marcus Axelryd är klar med sin inledning av repliken är det Elin Awerstedt. Hon börjar redogöra för vinstutdelningsmålen.
Hon hänvisar till att HQ AB har en del att bemöta bland annat från vad Öresund sade under sin plädering.
– Vad gäller den genomgång som Öresund gjorde beträffande kapitalbrist i följd av den övervärderade tradingportföljen så kan man konstatera att Öresund beträffande tradingportföljens resultat i sin plädering visade på siffror och rapporter där denna värdering inte framgick. Vad som stod i dessa rapporter känner vi väl till, men det är vad som borde ha stått där som vi faktiskt tvistar om.
– I Öresunds plädering påstod ombuden att det är oklart vilka marknadsriskerna var som HQ refererar till och att HQ inte har visat hur dessa har slagit mot balansräkningen.
– Sen övergick Öresund mest till att prata om marknadsförutsättningar om hur andra banker hade agerat i den här tiden och man tog ett exempel med Avanza, vilket kanske mest gav ett intryck av att Öresund blandat ihop bristen rörande marknadsförutsättningar med vad som sagts med marknadsrisker.
Hon hänvisar sedan till HQs sakframställan där man, enligt henne, lämnat en redogörelse över på vilket sätt balansräkningarna respektive år påverkas av att HQ inte beaktade marknadsriskerna inom ramen för kapitaltäckningen.
Hon bemöter även KPMG. Bland annat om hur styrelsen brustit i informationsgivning.
– För bolag som ingår i en koncern ska bedömningen som redovisas i styrelsens yttrande göras även på koncernnivå. Det innebär till skillnad från vad KPMG påstår eller försöker ge sken av i sin plädering är att det i allra högsta grad fanns brister i HQ AB:s 18:4-yttrandena i och med att förhållandena i tradingportföljen var sådana att det påverkade hela koncernen och därmed möjligheten att besluta om utdelningar från HQ AB.
Elin Awerstedt poängterar även att HQ AB inte delar Mats Qvibergs och KPMGs påstående om att yttrandet inte ska innehålla upplysningar om att den kapitalbas som ligger till grund för utdelningsbesluten till stor del bestått av organiserade vinster.
– Tvärtom, det är synnerligen relevant upplysning.
Elin Awerstedt tar även upp en annan kritik som HQAB fått rörande god revisionsed. Hon hänvisar till att KPMG och Johan Dyrefors stödjer sig på RN:s beslut samt deras åberopade expertvittne Lars Träffs utsagor. KPMG har i sin plädering ifrågasatt varför HQ AB inte har inhämtat egen sakkunnigbevisning i frågan och att detta var nödvändigt mot vad Lars Träff utlåtit sig om.
– Jag delar inte KPMGs oro. HQ AB har fullgott stöd för att KPMG och Johan Dyrefors på alla angivna punkter brustit i sina åligganden som revisorer.
Elin Awerstedt hänvisar till att Johan Dyrefors och Lars Träff haft en typ av samarbete inför sakkunnigutlåtandet där Johan Dyrefors försett Lars Träff med dokumentation som Dyrefors ansåg var viktigt och att Dyrefors såg till att Träff hade tillgång till rätt litteratur och kommentarer som han skulle behöva.
– Redan när man hör det här behöver man knappast ställa några frågor om vad Lars Träffs arbete förväntas ge för resultat. Utlåtandet saknar helt värde som bevis.
Elin Awerstedt tar upp svarandens påstående om att HQs talan inte förtjänar rättsordningens stöd.
– Det här naturligtvis bara påhitt och jag är faktiskt förvånad över att den här invändningen så benhårt vidhålls. I allt väsentligt bemötte vi detta i vår plädering och utöver det som vi har sagt så har det här noggrant utvecklats i utdelningsmålet.
Hon tar även om en talan som förts från både Öresund med också från Mats Qviberg där parterna gjort gällande att återbäring och bristtäckning till HQ ska underkännas och åberopar obehörig vinst. Anledningen är att vissa aktieägare som var vid god tro vid vinstutdelningarna och som alltjämt äger aktier i HQ kommer att få utbetalningar igen efter att ond troende parter har betalat utdelningarna.
– Men förutom det här hela institutet obehörig vinst ytterst är ifrågasatt om det är gällande rätt så förbiser den här invändningen hela det här målet. Syftet med 17 kapitlet aktiebolagslagen är att återställa domlagets det vill säga inte aktieägarnas förmögenhet. Ett bifall av HQ AB:s yrkande innebär att bolaget återfår den olagliga vinstutdelningen. Jag vidhåller att hur HQ AB därefter väljer att disponera medlen saknas helt relevans för den prövning som ska göras här.
De svarandena menar att det inte finns några skadelidande. Elin Awerstedt pekar å sin sida på att det vid ett tillfälle innnan kraschen fanns 8351 småsparare som ägde aktier. HOn plockar fram ett antal handlingar bland annat styrelseprotokoll. På dessa kan man läsa att långt ifrån samtliga har varit med och rösatat om de nya utdelninarna. År 2007-2009-årsstämmor var det drygt 12 miljoner aktier av 27 miljoner aktier som var representerade på stämmorna.
– Det fanns skyddsvärda aktieägare här.
Senare under dagen var det Helena Dandenells tur att svara på kritiken från pläderingarna som varit. Flera av de tidigare styrelseledamöterna har påpekat att de var ledamöter i moderbolaget och inte i dotterbolaget och därmed inte bör hållas ansvariga för vad som skett i banken.
HQ AB gör gällande att styrelseledamöterna i HQ AB de facto ska ses som företrädare för banken.
– Vår uppfattning är att det är styrelsen i HQ AB som är ansvarig för att banken förlorade sina tillstånd. Det var styrelsen i HQ AB som beslutade att avvecklingen skulle ske med villkoret att det inte skulle kosta för mycket och det var styrelsen i HQ AB som beslutade om tradingens vara eller icke vara. Det var styrelsen i HQ AB som hade det övergripande ansvaret för koncernens ekonomiska ställning och det var styrelsen i HQ AB som hade valts och hade valts och fått förtroendet av aktieägarna att förvalta och vårda de två rörelsedrivande dotterbolagen och det var styrelsen i HQ AB som hade ansvaret gentemot börsen och aktiemarknadens aktörer för att den ekonomiska rapporteringen var korrekt och rättvisande. Det vore helt enkelt orimligt under rådande omständigheter att lägga ansvaret för kraschen av HQ koncernen på dotterbolagets styrelse, säger Helena Dandenell samtidigt som hon erkänner att det finns ett problem i svensk rätt, att det inte finns någon koncernrätt.
– Det är inte helt klart vilket ansvar en styrelse i ett börsnoterat holdingbolag har för verksamheten i ett rörelsedrivande dotterbolag, säger hon men menar att det i detta fall måste vara så att styrelsen i moderbolaget ska hållas ansvarig då det annars inte finns något incitament att hålla sig informerad om verksamheten i ett rörelsedrivande dotterbolag.
HQ gör bedömningen att styrelseledamöterna är ansvariga som ledamöter i HQ AB.
I dag fortsätter förhandlingarna med att svarandena ska replikera på HQ AB:s plädering. Även kostnadsräkningarna ska göras upp innan målet slutligen är över i Stockholms tingsrätt i väntan på dom.