Magdalena Andersson vill beskatta finanssektorn

Under onsdagsmorgonen presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) budgeten och budgetpropositionen för 2020.

Regeringen aviserar bland annat ett förslag om att höja taket för uppskov vid bostadsförsäljningar. Taket är tillfälligt slopat. När slopandet löper ut vill regeringen höja taket till 3 miljoner kronor permanent. 

”Regeringen anser att det är angeläget att underlätta rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden även på längre sikt och vill därför höja taket permanent efter den 30 juni 2020. Regeringen aviserar därför i budgetpropositionen för 2020 en höjning av taket för uppskov till 3 miljoner kronor. Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2020 och gälla för försäljningar som sker efter den 30 juni 2020”.

Detta betyder att den som gör en vinst vid försäljning av sin bostad kan under vissa förutsättningar få ett uppskov med vinstbeskattningen vid köp av en ny bostad. Ett sådant uppskov kan uppgå till 1,45 miljoner kronor som mest. 

Danske Banks sparekonom Maria Landeborn är inte imponerad av propositionen.

– Bostadsmarknaden kräver fler åtgärder än bara ett höjt tak för uppskovsrätten. Man behöver även ta bort räntan på uppskovet för att rörligheten på marknaden ska öka. Dessutom är jag tveksam till det senaste amorteringskravet som framför allt slår mot unga i storstäderna. Det var tillräckligt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden redan innan det infördes, säger Maria Landeborn i en kommentar till Realtid.

Vidare finns det något i den den rödgröna budgeten som saknas, menar Maria Landeborn:

– Jag saknar också en översyn av ränteavdraget för lån som redan idag kostar staten många miljarder varje år, trots att räntorna är rekordlåga. Att det är en stor sak att röra avdraget för bolån är en sak, men att ta bort avdraget för nya blanco- och konsumtionslån borde vara enkelt och okontroversiellt. Det skulle sända en tydlig signal om att lånad konsumtion inte är bra. Allra helst skulle jag också vilja se att man samtidigt ökar incitamentet för sparande. 

I och med januariöverenskommelsen, budgetsamarbetet mellan regeringspartierna, Centerpartier och Liberalerna, föreslår även regeringen att den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, den så kallade värnskatten, avskaffas den 1 januari 2020. 

– Avskaffandet av värnskatten är den enskilt dyraste åtgärden i budgeten. Här och nu kostar den pengar, men på sikt ökar incitamentet till att utbilda sig och ta mer ansvar. Dessutom blir det något mindre lockande för höginkomsttagare att bosätta sig i ett land med lägre skatt vilket gynnar landet Sverige.

Finansminister Magdalena Andersson hymlar inte om att hon inte är förtjust i att värnskatten försvinner, vilket, enligt henne, ökar klyftorna mellan hög- och låginkomsttagare men även mellan män och kvinnor.

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har även kommit överens om att, utöver tidigare fattade beslut, tillföra det militära försvaret fem miljarder kronor år 2022, vilket finansieras fullt ut genom en bankskatt. 

”En finansiell kris kan ge upphov till utdragna perioder av minskad produktion och sysselsättning och djupa nedgångar på tillgångsmarknaderna. Detta kan i sin tur försämra de offentliga finanserna genom lägre skatteintäkter och högre offentliga utgifter. Med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris bör skatteuttaget från finanssektorn öka”, skriver regeringen.