I Finansdepartementets senaste prognos väntas BNP växa med 4,7 procent i år, vilket är 1,5 procentenheter högre jämfört med prognosen som presenterades i samband med vårbudgeten i april.
Magdalena Andersson: Återhämtningen oväntat stark
Att prognosen revideras upp så kraftigt förklaras bland annat av att den ekonomiska återhämtningen har gått snabbare än tidigare väntat. Samtidigt visar flera förtroendeindikatorer att tillväxten kommer vara fortsatt stark den närmaste tiden. Efter att ha fallit med 2,8 procent 2020 var BNP under första kvartalet 2021 tillbaka på samma nivå som för ett år sedan. Återhämtningen ser därmed ut att gå snabbare jämfört med tidigare ekonomiska kriser. Det skriver Finansdepartementet i ett pressmeddelande.
Hushållens konsumtion väntas öka i takt med att smittspridningen minskar och restriktionerna i samhället lättar och väntas växa med 4,7 procent i år. Det är en upprevidering med 1,3 procentenheter jämfört med den förra prognosen. Även den svenska exporten bidrar positivt till tillväxten och väntas öka med 8,9 procent. Här befarar dock departementet att det finns en risk för att bristen på vissa insatsvaror och flaskhalsar i transportkedjorna kan dämpa utvecklingen i världshandeln och därmed även den svenska exporten.
Den svenska sysselsättningsgraden väntas utvecklas positivt de kommande åren och stiger i prognosen från 66,8 procent i år till 68,5 procent 2024. Samma trend syns i arbetskraftsdeltagandet som väntas öka från 73,1 till 73,7 procent under samma period. Arbetslösheten, som i år väntas uppgå till 8,7 procent, sjunker successivt under prognosperioden och väntas bli 7 procent 2023 och 2024.
Den starka makroekonomiska utvecklingen bidrar till att de offentliga finanserna också revideras upp jämfört med prognosen i vårbudgeten. I Finansdepartementets prognos når de offentliga finanserna balans 2022 och redovisar ett överskott åren därefter. Underskottet i det finansiella sparandet i år väntas samtidigt bli betydligt mindre än vad tidigare prognoser visat. Förutom den stärkta konjunkturen, som ger högre förväntade skatteintäkter, beror upprevideringen även på att företagen förväntas använda mindre än tidigare beräknat av de krisstöd som regeringen beslutat om.
Prognosen bygger på information till och med den 4 juni inklusive åtgärder i den extra ändringsbudget som överlämnades till riksdagen den 10 juni.