M&A dålig affär för aktieägarna

Enligt PWC-rapporten förlorar aktieägarna i snitt 14 procent på köparföretaget 24 månader efter företagsaffären. Tittar man på säljarsidan är det nästan lika illa, där förlorar aktieägarna i snitt 13 procent av aktievärdet. I Asien och Stillahavsområdet ökar istället aktievärdet efter 24 månader med 11 procent sett till köparföretaget och hela 20 procent sett till säljarsidan. För Nord- och Sydamerika är siffran 15 respektive 12 procent.

En förklaring kan vara den långa raden av kriser i Europa under de senaste tio åren. Exempelvis Grekland, Italien, Pigs-länderna (där även Portugal, Irland och Spanien räknas in) och så brexit. Regelverken skiljer sig också ganska mycket åt mellan de olika länderna i Europa, även inom EU.

– Det är helt enkelt en mer komplex marknad att göra transaktioner på. Ju mer likartade regelverk på marknaden desto lättare blir det, säger Stefan Torstensson, M&A-expert på PWC.

Samtidigt är lokala förutsättningar ofta avgörande, liksom drivkrafter i undersektorer. Ett typexempel i Norden är nischbankerna. Det är en marknad som har vuxit mycket under de senaste tio åren, inte minst vad gäller konsumentkrediter, betaltjänster för e-handel och tjänster för mindre företag.

– Det har pratats mycket om den marknaden länge utan att det har hänt så mycket. Men det finns en vilja att konsolidera nischbanksmarknaden, speciellt mellan bolag i Norge och Sverige.

Ett skäl är dels att bolagen liknar varandra. Dels gör regelverksskillnader mellan länderna att det finns intressanta möjligheter ur kapitalperspektiv. I Norge är kapitalkraven högre för bankerna än vad de är i Sverige.

– Det har gjorts några transaktioner där man har fusionerat en norsk bank med en svensk. Då gäller de svenska kapitaltäckningsreglerna. Eftersom Sverige har lägre påslag uppstår ett kapitalarbitrage, vilket är är en av drivkrafterna till affärerna, säger Stefan Torstensson.

2018 gjorde exempelvis svenska Resurs Bank en fusion med norska YA Bank. Som reglerna ser ut blir det mest fördelaktigt när den svenska banken tar över den norska.

Antalet fusioner och förvärv inom finansbranschen har ökat påtagligt globalt sedan finanskrisen enligt rapporten. 

– Det är intressant att det har varit en så aktiv marknad. Finansbranschen är påverkad av de senaste årens teknikutveckling tillsammans med förändrade regelverk i kölvattnet av finanskrisen för tio år sedan.

En gemensam faktor globalt är att huvudmålen med affärerna är att skaffa nya kunder, stärka sin produktportfölj och att öka omsättningen. I undersökningen anger flest, 35 procent, disruption inom branschen som den viktigaste strategiska drivkraften för uppköp. Bland säljarna är det viktigaste skälet att minska risker av makroekonomiska eller geopolitiska orsaker, vilket 31 procent anger.

Tydligt under flera år är att fintech blivit ett viktigt investeringsområde, både lokalt och globalt. PWC lyfter i rapporten fram amerikanska Paypals köp av svenska Izettle 2018 för 19 miljarder kronor (2,2 miljarder dollar) samt amerikanska Vantivs köp av brittiska Worldpay för 10,4 miljarder dollar 2017. Worldpay köptes för övrigt i våras upp av amerikanska Fidelity National Information Services (FIS) för hela 35 miljarder dollar.

– I Sverige ser vi att storbankerna har gjort en hel del investeringar i fintechbolag. Inte uppköp, men investeringar knutna till kommersiella samarbeten så att man kan prova produkten eller tjänsten, säger Stefan Torstensson.

En orsak är att bankerna i sina stora organisationer inte själva har tillräckliga förutsättningar för att driva de entreprenöriella utvecklingsprojekten. Många av startupbolagen är samtidigt drivna av VC-kapital (riskkapital i tidigt skede) samt PE-kapital (riskkapital i senare skede).

Ytterligare ett delområde i finansvärlden som är särskilt intressant för M&A är fond- och kapitalförvaltningsbranschen, som är inne i en konsolideringsfas. 

– Där finns en prispress. Det är också en bransch med mycket compliancefrågor och där finns ett ökat behov av skalfördelar.

Inom försäkringsbranschen har det skett en del avyttringar som är geografiskt drivna, att man vill fokusera mer på sin hemmamarknad. Danske Bank sålde exempelvis svenska Danica Pension 2018, samma år sålde också Skandia sitt danska bolag. 

Många stora försäkringsbolag är hybrider mellan aktiebolag och ömsesidig verksamhet eller som delverksamheter till de stora bankerna. Ägarformerna hämmar affärerna i sektorn.

Särskilt stor aktivitet är det däremot när det gäller tjänstepensioner.

– Den marknaden är påverkad av det låga ränteläget. Det har rått prispress och många nya aktörer har kommit in. Här är samtidigt storlek viktigt för att kunna komma med i pensionsavtalen som de stora fackförbunden upphandlar.

Huvudskälen till fusioner och förvärv är operationellt, att man vill in på en ny marknad eller nå ett nytt tjänsteerbjudande. Rapporten visar samtidigt att många underskattar komplexiteten i förvärvsprocessen. Viktiga värdeskapande element är till exempel skatte- och legala frågor, teknisk integration med avseende på digitalisering, en djupare förståelse av kostnads- och intäktssynergier samt en genomarbetad plan för att behålla särskilt värdefull personal.

– Det här visar att det är viktigt att vara väl förberedd. Det handlar om olika komplement till de rent kommersiella grunderna. Det finns värden att hämta eller åtminstone inte tappa genom att göra sin due diligence på ett tidigt stadium, säger Stefan Torstensson.