Löptiden för Falcon Funds-obligation förlängs på nytt

Löftet om återbetalning i juli gav Lars-Erik Magnusson så sent som för en dryg månad sedan, i samband med en intervju med Realtid i juni.

På Realtids fråga om pengarna skulle betalas tillbaka i juli – vilket var det senaste beskedet till obligationsinnehavarna – svarade han ”absolut” och fortsatte:

– Vi kommer att betala tillbaka obligationen den 15 juli.

Men redan vid månadsskiftet meddelade Magnussons Luxemburgbaserade bolag Reditum – emittenten som lånat ut obligationspengarna till fastighetsinvesteringar via Larmag-gruppen – att ett extrainsatt möte för obligationsinvesterarna skulle hållas. På agendan stod ytterligare en förlängning av löptiden.

Förra veckan meddelades att återbetalningsdagen skjutits på framtiden en tredje gång – den här gången fram till januari 2022.

Kopplingen till Falcon Funds-svindeln

Enligt Lars-Erik Magnusson lånades motsvarande 1,32 miljarder kronor (132,4 miljoner euro) upp via Reditum-obligationen.

En försvarlig andel kom från svenska pensionsinvesterare som lurats in i Falcon Funds-svindeln. Även pensionssparare vars bank-ID:n kapats och som fått sina innehav flyttade till GFG Fund Sicav, har ovetandes investerat i Reditum.

Av Ekobrottsmyndighetens utredning framgår att Reditum-obligationen spelade en central roll i plundringen av Falcon Funds. Och enligt tingsrättsdomen i det andra Falcon Funds-åtalet från i mars i år fanns det en omedelbar koppling mellan att pensionsmedel investerades i Lars-Erik Magnussons obligation Reditum och att Falcon Funds huvudmän fick ut pengar från Werel.

En av Falcon Funds fonder, Falcon Balanced Fund, investerade enligt Ekobrottsmyndigheten totalt motsvarande 150 miljoner kronor i obligationen.

Parallellt köpte Lars-Erik Magnussons bolag aktier i svenska elbolaget Werel för cirka 75 miljoner kronor – pengar som till stor del och på flera olika sätt hamnade i fickorna på de numera dömda huvudpersonerna bakom Falcon Funds: Max Serwin och Afram Gergeo.

Vid ett tillfälle köpte Magnussons bolag Larmag Energy Group 500 aktier i Werel från Gergeo Holding för motsvarande 25 miljoner kronor. Gergeo Holding hade köpt de 500 aktierna av SVC Malta för 50 000 kr.

Men pengar plockades också ut från Werel i form av exempelvis höga ”management fee” och ”löner”.

Lars-Erik Magnusson har förhörts av Ekobrottsmyndigheten i samband med Falcon Funds-rättegångarna, men har varken delgivits misstanke om brott eller åtalats. Till Realtid säger han att det inte finns någon koppling mellan Falcon Funds investering i Reditum och hans egen investering i Werel – trots att affärerna skedde mer eller mindre parallellt. Han uppger också att han inte har med Falcon Funds att göra och att han inte känner huvudmannen Max Serwin.

– Vi har sålt obligationer till olika investerare och sedan hur obligationsinvesterarna fått de pengarna har vi ingenting med att göra. Vi tar in pengar och investerar dem i fastigheter.

Stora förluster

Investerarna i Falcon Funds har redan tagit en stor förlust relaterad till Reditum-obligationen. När Pensionsmyndigheten tog kontroll över Falcon Funds och utsåg KPMG Malta till förvaltare/likvidator såldes Reditum-innehavet av för motsvarande 15 miljoner kronor – endast 10 procent av det nominella värdet.

Den tidigare PPM-fonden GFG Fund Sicav, med personkopplingar till Falcon Funds huvudmän, har dock kvar innehavet som ursprungligen motsvarade 60 miljoner kronor. Det innehavet har dock GFG:s likvidator skrivit ned med närmare 70 procent. Enligt Pensionsmyndigheten är nedskrivningen ett resultat av en sannolikhetsbedömning om möjligheten till återbetalning som likvidatorn gjort.

Investerare i GFG berörs alltså av det senaste beskedet om att Reditum/Larmag skjuter fram återbetalningsdagen.

Berörs gör också kunder till värdepappersbolaget Nord Fondkommission som investerat i obligationen och som fortfarande väntar på sina pengar.

Företrädare för Nord Fondkommission har tidigare inte velat svara på frågor rörande bolagets kontakter med Lars-Erik Magnusson och försäljningen av Reditum. Inte heller på frågan om Nord företrätt sina kunder och röstat för eller emot en förlängning av obligationens löptid, svarar värdepappersbolaget.   

Skyller på förseningar

Anledningen till att Reditum-emittenten nu begärt förlängning av löptiden, trots att bolagets starke man lovade återbetalning så sent som för några veckor sedan, har att göra med förseningar enligt Lars-Erik Magnusson.

– Vi jobbar med en refinansiering men var inte klara till den 15 juli. Vi hoppas dock att vi kommer att vara klara med den inom kort.

Senare säger han dock något som tyder på att det aldrig varit tal om en refinansiering, eller återbetalning, i ”vanlig” bemärkelse.

Enligt såväl Ekobrottsmyndigheten som Lars-Erik Magnusson har Larmag-gruppen redan köpt upp en stor andel av de utestående obligationerna. Myndigheten hävdar att Magnusson köpt upp obligationer långt under det nominella värdet.

I EBM:s omfattande utredning finns dokument, bland annat mejl, som enligt myndigheten bevisar att Lars-Erik Magnusson köpte tillbaka Reditum-obligationen via mellanhänder från Falcon Funds för endast 30 procent av det nominella värdet. Mellanhänderna, som endast betalade 10 procent, skulle därmed ha tagit mellanskillnaden.

Men Magnusson säger till Realtid att den affären aldrig blev av – att han inte kom överens med säljarna som alltså enligt EBM:s dokumentation erbjöd Reditum-obligationer för 30 procent av det nominella värdet.

Samtidigt hävdar Lars-Erik Magnusson att han köpt tillbaka 93 procent av de utestående obligationerna till 100 procent av det nominella värdet – obligationer till ett nominellt värde av 123 miljoner euro.

– Vi har köpt 123 miljoner, och det är vad vi har betalat, säger han och fortsätter:

– Vårt mål är att köpa tillbaka allt – 132,4 miljoner euro.

Men att Magnussons bolag ska ha betalat det nominella värdet för obligationerna rimmar illa med en rad faktiska omständigheter: Obligationen är bevisligen illikvid – KPMG Malta såg sig tvingade att sälja den för 10 procent av det nominella värdet och GFG-fondens likvidator har nyligen skrivit ned värdet med 70 procent – till endast 30 procent.

Hade Reditum varit möjlig att sälja till Lars-Erik Magnussons bolag till fullt pris borde rimligen såväl KPMG Malta som GFG-fondens likvidator ha gjort det. Även på värdepappersbolaget Nord Fondkommission hade man sannolikt sett till att de egna kunderna fått tillbaka sina investerade pengar.

Men när Realtid ifrågasätter Lars-Erik Magnussons påståenden om att han betalat det nominella värdet säger han:

– Jag har inga mer svar att ge.

Dålig förhandlingsposition

Om det stämmer att Magnussons bolag köpt tillbaka 93 procent av de utestående obligationerna, har de investerare som fortfarande sitter med Reditum hamnat i en dålig förhandlingsposition.

Lars-Erik Magnusson kontrollerar 93 procent av rösterna och har därmed i praktiken själv bestämt att löptiden ska förlängas till nästa år. Han kan också själv bestämma huruvida löptiden ska förlängas ännu fler gånger.

Samtidigt uttrycker han att målet är att köpa upp samtliga utestående Reditum-obligationer. Enligt affärsmannen själv finns det alltså inga planer på att lösa in obligationslånet på ”traditionellt” vis. 

Det innebär att de investerare som vill ha tillbaka sina pengar inte har så många andra alternativ än att sälja sina innehav till det pris Lars-Erik Magnusson erbjuder.