Lätt att sänka löner, svårt att inte betala ut bonus

Jurister på advokatfirman Setterwalls förklarar hur arbetsrätten fungerar.

Kan arbetsgivaren sänka lönerna för att rädda jobben?

Så började seminariet på advokatfirman Setterwalls i går.

– Det är ett aktuellt ämne som återkommer i den allmänna debatten och bland våra klienter, sade Henrik Larsson från advokatfirmans arbetsrättsgrupp.

Han och Åsa Erlandsson talade om de två senaste uppmärksammade fallen då IF Metall accepterade arbetstidsförkortning samt SAS, vilket inte rönt lika stor uppmärksamhet i medierna trots att den svenska pilotföreningen gick med på en lönesänkning om 11, 5 procent.

– Att sänka lönerna känns mer för de som tjänar mindre. Piloter har ju ansetts tjäna relativt bra samtidigt som de har rätt mycket fritid, sade Åsa Erlandsson.

Facket har som tradition att säga nej till lönesänkning men den hållningen har ändrats den senare tiden, vilket Erlandsson betraktar som revolutionerande.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

Men trots att man, från arbetsgivarens håll relativt lätt kan försämra arbetsförhållanden i juridiskt mening är det andra parametrar som blir svårare.

– Risken finns att det ger dålig publicitet, att personal slutar och de som väljer att gå först är ofta stjärnorna, vilka man måste behålla i en lågkonjunktur, sade Henrik Larsson.

Och personalen kan också ha sina misstankar, menar Åsa Erlandsson.

– De kan ju fråga sig: Hur vet jag att företaget kommer på grön kvist bara för att jag sänker min lön?

Hon jämför med it-krisen då detta var en omöjlighet och anser att den stora skillnaden är ett ökat förtroende som anställda generellt sett hyser för sina arbetsgivare.

– Under it-bubblan var det tvärstopp. Man hade inte samma typ av förtroende för ledningen.

Poängen är, menar de båda, att det kan se märkligt ut men att det juridiskt sett är ganska lätt att lösa om man kommer överens med sina anställda och förankrar förslaget hos till exempel fackförbunden innan. Att det på senare tid har skett en så pass stor omvärdering hos facken är att motiven tycks vara att rädda arbetstillfällen.

– Juridiken är inte så stor fråga i sig. Det svåra är att få med sig fack och personal. Jag beundrar företagsledare som lyckas få sina anställda att acceptera försämringar – det är skickligt att kunna arbeta upp ett så pass stort förtroende hos sina anställda, sa Åsa Erlandsson.

Att det går enklare att försämra arbetstagarens framtida villkor beror bland annat på att det görs med tanke på ännu inte intjänade förmåner. Detta skiljer sig från bonusersättningar som avser redan intjänad arbetstid och arbetsinsats.

– Bolaget är i princip bundet här, sa advokat Åke Fors, som utrett frågan på Setterwalls.

Han jämför bonusavtal med andra ingångna avtal, som kanske blivit oförmånliga för företaget på grund av ändrade marknadsförhållanden.

– Då kan företaget inte kliva ur avtalet, om detta ingåtts på ett behörigt sätt. Det företag som inte vill stå för ett giltigt ingånget bonusavtal kommer troligen att förlora vid en eventuell prövning.

Svensk avtalsrätt innehåller visserligen en allmän jämkningsregel som bland annat ska kunna hantera ändrande förhållanden, men än så länge är det inga företag som har försökt att frångå bonusavtal på dessa skäl.

Och därför finns i det dagsläget inte några jämförbara prejudicerande fall där direktörers bonusavtal jämkats.

– Det kunde förstås vara intressant att få ett sådant prejudikat, avslutade Fors.