Låt ny sparform öppna bostadsmarknaden för unga

Att svensk bostadspolitik har misslyckats med att skapa en bostadsmarknad som är öppen för alla kan många skriva under på. Vi har under årtionden upplevt avsaknad av politisk styrning när det gäller att underlätta för byggnation av bostäder.

Först på senare år har läget ljusnat och det börjat skruvas på utbudskranarna. Idag ser vi fler nyproduktioner som resultat. Problemet är dock att bostäderna inte matchar verklighetens plånböcker. 

För yngre människor utan större ekonomiska förutsättningar i bagaget är möjligheterna att ge sig in på bostadsmarknaden i storstadsregionerna i princip obefintlig. Segregation och klyftor växer på bostadsmarknaden och risken är att den negativa spiralen snurrar vidare.

I en undersökning om ungas syn på bostadssituationen som Swedbank genomförde hösten 2016, svarade två tredjedelar av de unga mellan 16 och 34 år att de oroar sig för sitt framtida boende. Samtidigt som närmare hälften inte sparar till sitt boende. 

Vi behöver ställa oss frågan hur de barn som föds nu 2018 ska kunna ges mer jämlika möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden i framtiden? Var finns egentligen regeringens visioner när det gäller bostadspolitiken?

Det räcker inte med att sätta fokus på produktionstakt och detaljer kring planering av byggnationer. Samtidigt måste helhetsperspektivet vidgas, till exempel genom att skapa förutsättningar för investeringar på individnivå.

Pragmatiskt agerande har präglat socialdemokratin under stora delar av 1900- och 2000-talen och nu är det upp till bevis. Det behövs klassisk tredjevägenpolitik där marknadskrafter och staten går hand i hand för att skapa framtidens bostadsmarknad där alla har en plats.

Att sparande är centralt för individers möjligheter till entré på bostadsmarknaden råder det inget tvivel om. Ett lyckat grepp har varit alliansens satsning på Investeringssparkonto (ISK).

Därför är det beklagansvärt att det på senare tid har kommit oroande signaler från vänsterhåll om avskaffande av ISK. Istället vill man vrida tillbaka en framsynt politik som främjat gemene mans möjligheter till ett överblickbart och långsiktigt sparande och som bidragit till motvikt i ett långvarigt lågränteläge.

ISK har även lagt grunden till att sprida intresset för att sparande till den breda allmänheten. Att som vissa insinuera att ISK rör sig om ett sparande för en rik elit handlar snarare om ideologiskt famlande än en bild från verkligheten. För personer med större kapitalmängder finns helt andra möjligheter att hitta gynnsam avkastning än sparande via ISK.

Nej, låt oss istället ta fasta på en framgångsrik sparform och utveckla den för ett nytt syfte – en utjämnande bostadsmarknad för framtida generationer.

Här är ett exempel på hur modellen kan utvecklas.

Förslaget på ett Investeringssparkonto bostad (ISKB) baseras på en samverkan mellan stat och marknad och där alla nyfödda barn tillgängliggörs ett investerat belopp på exempelvis 10 000 kronor på ett särskilt ISKB-konto. ISKB ska fungera som samma sätt som ISK, det vill säga med en schablonbeskattning på innestående belopp och fritt från deklaration av enskilda affärer.

En rimlig årlig avkastningsnivå på fem procent, skulle för en ung person innebära ett bosparat kapital på drygt 26 000 kronor lagom till tjugoårsdagen. Den som har varit än mer framgångsrik och lyckats förvalta kapitalet med i genomsnitt tio procent i värdeökning, kan glädja sig åt så mycket som drygt 67 000 kronor. Beräkningen baseras då dessutom enbart på startbeloppet och ingen tillkommande insättning.

Sparformen förses med ett så kallat bostadslås, vilket innebär att kapitalet på kontot öronmärks för investering i bostad. Kapitalet kan alltså inte användas till annat än att skapa så goda förutsättningar som möjligt för en framtida entré på bostadsmarknaden. Uttag kan tidigast göras vid myndig ålder. 

En basgaranti innebär att det vid uttagstidpunkt alltid är möjligt att ta ut grundbeloppet på 10 000 kronor. Därmed skapas riskeliminering vid mindre lyckade investeringar.

För ferie- och extrajobb som utförs under tonåren ges möjlighet att avsätta inkomst på ISKB-konton utan beskattning. Det ger en morot för sparandet och en inbyggd stimulanseffekt för arbete. 

En stor fördel med ISKB är att satsningen uppmuntrar till ett intresse för privatekonomi med en reell anknytning till den egna situationen. För det faktum att barn och ungdomar behöver öka sina kunskaper om sparande råder det inget tvivel om.

Idag pågår flera lovvärda projekt, inte minst med stöd från finansbranschen. Men det behövs göras mer samtidigt som vi vet att det finns en tydlig opinion för privatekonomi i skolan bland svenska folket. 

Nio av tio svenskar vill att skolan ska lära ut privatekonomi enligt en undersökning som försäkringsbolaget Fora nyligen presenterade. Genom att samtliga ungdomar är delaktiga i en ISKB-modell ges fantastiska möjligheter att bedriva undervisning inom privatekonomi med den egna ekonomin som bas. På så sätt skapas ett incitament på riktigt. 

Ett genomförande av ISKB, skulle beräknat på 120 000 nyfödda barn per år och ett grundbelopp på 10 000 kronor per barn, innebära en årlig investering på cirka 1,2 miljarder kronor. En högst rimlig summa för att skapa en bostadsmarknad som blir mer jämlik och öppen för ett flertal yngre personer, samtidigt som sparande och ekonomiskt medvetande stärks i samhället. 

Utmaningar går inte att vänta ut – de måste lösas genom att göra verklighet av visioner. Det är nu 2018 som startskottet måste avfyras för en hållbar bostadsmarknad 2040.

Martin Askman
kommunikatör och samhällsentreprenör