Låt e-kronan bli ett tryggare alternativ än dagens virtuella valutor

Sverige kan bli först i världen med en egen virtuell valuta, e-kronan. Det i sig självt är inte en nyhet längre, utan något som det skrivits om i hela världen. Den är knappast ensam, men det är ändå ett något kaxigt drag från en statlig institution.

Satsningen välkomnas från flera olika håll, och att fokus ligger på ett betalmedel som är tillgängligt dygnet runt för alla svenskar är väldigt lockande. Samtidigt är det viktigt att se hur befintliga virtuella valutor ser ut och fungerar, inte minst för att undvika de fallgropar som finns.

Enligt Riksbanken bygger arbetet med e-kronan på att kontantanvändningen i Sverige är en av de lägsta i världen och den nya virtuella valutan siktar in sig på att kunna ersätta just det, med betalningar mellan privatpersoner som främsta uppgift. Därför ska e-kronan kunna användas både digitalt dygnet runt och i en offlinebaserad miljö där uppkoppling av en eller annan anledning inte är tillgängligt eller önskvärt.

Just tillgängligheten har visat sig vara lite av en fallgrop för andra virtuella valutor. Särskilt Bitcoin, som med både sin raketuppgång och snabba vändningar har visat hur viktigt det är att de bakomliggande systemen fungerar. Under förra året, mitt under Bitcoin-boomen, dök det ofta upp rapporter om antingen avbrott, renodlade attacker eller att populära handelsplatser temporärt stängde ner för att efterfrågan var så stor.

Det vi sett med populära kryptovalutor är att marknaden kan svänga väldigt fort. Om en handelsplats plötsligt inte är tillgänglig i en sådan situation kan det innebära ekonomisk katastrof för enskilda personer, företag eller ett helt land om vi nu pratar om en nationell valuta.

En annan liknelse är de åtskilliga gånger bankerna eller deras korthanteringssystem legat nere, då det allt mer kontantfria Sverige bitvis stannat av. Den här typen av händelser måste tas i noga beaktande under utvecklingen av e-kronan.

För att undvika oförutsedda händelser i allmänhet är planeringen och utarbetande av säkerhetsrutiner avgörande under utvecklingen av e-kronan.

Avbrott, planerade eller oförutsedda, på flera timmar är helt enkelt något som inte får ske och något som moderna system för tillgänglighet kan motverka. Numera behöver inte ens omfattande servicearbete vara något som påverkar användarnas upplevelse av en tjänst, om det hanteras med rätt planering och verktyg.

Dessutom måste dagens politiker börja bekänna färg i frågan och tas sig an de utmaningar och möjligheter som framtiden erbjuder.

Och vad tycker de svenska storbankerna om utvecklingen av en e-krona?

En ökad och ofrånkomlig digitalisering, och av Riksbanken kontrollerad samt säkrad virtuell valuta ger Sverige stora möjligheter. Men för att få både ökad transparens och trygghet för såväl banker som konsumenter måste valutan implementeras och hanteras med bästa möjliga driftsäkerhet och tillgänglighet.

Frågan är bara den om Riksbanken, marknadsaktörer, befolkningen och dess politiker är ordentligt förberedda och redo för den förändring som är på gång?

Vi får hoppas på det, och att Sverige vågar visa vägen och gör det på ett genomarbetat sätt där även tillgängligheten sätts i fokus.

För med rätt förarbete går det att se till att säkerhet samt tillgänglighet verkligen upprätthålls, och då har e-kronan all möjlighet att bli en succé och något som skriver in Sverige i historieböckerna.

Alternativet är att någon annan innovativ nation hinner före. Men det är väl ändå inte önskvärt med tanke på Sveriges goda förutsättningar inom detta spännande område.

Victor Engelbrecht Dohlmann
Nordenchef Veeam