Långsiktig politik säkrar Sveriges framtid och välstånd

Professor Hans Rosling blev känd för hur han visade hur mänsklighetens lott förbättrats markant under de senaste århundradena. I Sverige är BNP/capita 34 gånger större idag än i början av 1800-talet. Bra, men Singapore hade vid denna tid cirka 30 procent lägre BNP/capita än Sverige, idag har de 75 procent högre. Vi ska sikta högre.

PISA-studien från 2015 visade att Singapore låg etta i både matematik, naturvetenskap och läsförståelse, medan Sverige låg på plats 24, 27 och 17. Singapore lägger 3 procent av BNP på utbildning medan Sverige lägger 7 procent.  Det är viktigare hur resurserna används än hur mycket resurser som används. 

Ungdomsarbetslösheten och arbetslösheten generellt är lägre i Singapore.  Singapore och Sverige har båda strax under 3 sjukhusbäddar per 1000 invånare. Singapore spenderar under 5 procent av BNP på sjukvård medan Sverige lägger närmare 10 procent. I Singapore är förväntad livslängd över 84 år, i Sverige 82 år. Det är viktigare hur resurserna används än hur mycket resurser som används.

Singapore är ett av världens tryggaste länder. Vardagsbrotten, som polisen i Sverige inte hinner hantera, är obefintliga jämfört med många andra länder. Sverige har också fler mord per invånare. 

Singapore klarar sig bättre än Sverige med låga skatter, mindre än 20 procent i skattetryck. USA, som också har högre BNP/capita än Sverige, har ca 40 procent lägre skattetryck än Sverige.

Schweiz, som också har högre BNP/capita än Sverige, har ca 40 procent lägre skattetryck. Det genomsnittliga skattetrycket i OECD är nästan tio procentenheter lägre än det svenska. När det gäller skattetrycket ska vi sikta lägre.

Vad är det som har möjliggjort att vi idag globalt har det väsentligt bättre än för 1 000 år sedan, för 500 år sedan och för 100 år sedan? Svaret är uppfinningar, teknisk utveckling, företagsamhet och kulturell utveckling, delvis formaliserad i lagar och regler. Med företagsamhet avses både företagande och framsynt agerande i den offentliga sektorn som gynnsamt påverkar förutsättningarna för uppfinningar, teknisk utveckling och företag. 

Därför bör en framtidsvision för Sverige som bas omfatta en stark teknisk utveckling som möjliggör en fortsatt förbättring av våra levnadsvillkor och våra möjligheter att hjälpa andra delar av världen framåt. Ett rättvist, rimligt och effektivt skattetryck är en del av detta.

Det är omöjligt att förutsäga framtiden exakt, men vissa stora områden kommer med hög sannolikhet att fortsätta vara viktiga långt framåt, eftersom de interagerar i symbios med varandra. Till exempel handlar det om datorteknik, artificiell intelligens, robotteknik, bioteknik (CRISPR med mera), medicinsk teknik, läkemedel, energiteknik, miljöteknik, fordonsteknik, agroteknik och sist, men inte minst, rymdteknik.

Dessa områden ska vi satsa på för de är viktiga för vår omedelbara framtid men även mänsklighetens långsiktiga framtid och överlevnad.

Betänk följande: Före industrisamhället arbetade man för att få mat för dagen cirka 162 000 timmar under en livstid på 60 år, medan vi idag arbetar mot betalning cirka 72 000 timmar under en livstid på 85 år. (Källa: Peter Benson, SvD 180625). Den utvecklingen är positiv och vi ska driva den vidare mot att vi får en ännu större del av livet då vi själva väljer vad vi gör. 

Sverige var under en period efter andra världskriget en av de mest framgångsrika länderna när det gäller samhällsbygge, välfärd och teknik. Under 1960-talet låg vårt skattetryck ungefär där OECD:s genomsnitt ligger idag. Vårt mål bör vara att återta en position som en världsledande nation inom teknik, välfärd och mänsklig utveckling. Det är möjligt!

Grundbultarna för detta är teknisk utveckling, företagsutveckling, lägre skattetryck och en frihetlig, framstegsinriktad kultur.
Därför ska vi satsa på en stark teknisk utveckling och ett positivt, innovativt företagsklimat i Sverige. 

Ett företagsklimat, som gör det lätt för svenskar att starta, utveckla och behålla företag i Sverige. Ett företagsklimat som lockar både utländska företag och kreativa, arbetsamma människor från andra länder till Sverige. 

Den som startar företag är en vardagshjälte. Den som anställer är en vardagshjälte. Den som gör vinst och betalar skatt är en vardagshjälte. Dessa ska uppmärksammas och vi ska visa vår tacksamhet över deras bidrag till vårt samhälle.

Vi ska lägga grunden för detta genom ökade satsningar på grundforskning och genom att anpassa vårt system av lagar och förordningar för att underlätta tillämpad forskning, teknikutveckling och internationellt företagsbyggande med Sverige som bas. Ett rättvist, rimligt och effektivt skattetryck är en del av detta.

Kulturen är en väsentlig del av nationernas framgång. En kultur som värderar arbete, kreativitet, idoghet, frihet, ansvar och en vetenskaplig syn på verkligheten. Eventuell religiös tro ska vara en privatsak och har inget i samhället att göra annat än som svenska, kristna  traditioner. 

En viktig faktor är också graden av förtroende i samhället, förtroende för samhällets institutioner men också förtroendet till andra, för en själv okända personer. Om förtroendet är högt, som tidigare i Sverige, sker allting mer effektivt – man behöver inte lägga så mycket energi på att kontrollera och skydda sig. 

Därför ska kärnsvenska värderingar, baserade på vår historia som en kristen nation, genomsyra samhället, fördomar motarbetas och de invandrare vi väljer att ta emot inte bara integreras utan även assimileras.

Låt mig avslutningsvis ge exempel på fyra olika mål som kan ingå för att förverkliga Vision Sverige år 2100: 

• Sverige är en ledande nation inom grundforskning, teknik, innovation och företagsbyggande.
• Den friska delen av livet, då vi kan ta hand om oss själva, har ökat till i genomsnitt 100 år.
• Vi väljer själva när och hur mycket vi arbetar.
• Vi har en gemensam, frihetlig och förtroendefull samhällskultur.

Anders Hultgren
civilingenjör och civilekonom
riksdagskandidat i valet 2018 för Kristdemokraterna i Danderyd och Stockholms län, plats 32