Realtid

Långsiktig avkastning allt viktigare

Foto: Hallvarson & Halvarsson
Camilla Jonsson
Camilla Jonsson
Uppdaterad: 19 feb. 2020Publicerad: 19 feb. 2020

"För de förvärvande bolagen blir det allt viktigare att identifiera, analysera och hantera det vi kallar hållbarhetsrisker som del av den finansiella förvärvsanalysen." Det skriver Helena Nordman-Knutson.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Året 2020 förväntar vi oss att M&A aktiviteterna, med viss eftersläpning, kommer att följa OMXPIs -Stockholm – all share- utveckling. Ökar riskbenägenheten lär vi få se fler förvärv än 2019. 

De senaste åren har ”hållbara investeringar” blivit ett begrepp för alla börsbolag att ta på fullaste allvar. Detta gäller även förvärv. I enlighet med den reviderade svenska koden för bolagsstyrning, som tydligt pekar på vikten att bolag arbetar med hållbarhet, ingår det i styrelsens uppgifter att bland annat ”fastställa erforderliga riktlinjer för bolagets uppträdande i samhället i syfte att säkerställa dess långsiktigt värdeskapande förmåga”. Hela verksamheten skall bedrivas på ett sätt som är ansvarsfullt och långsiktigt hållbart. Förvärvar man bolag, är det självklart att den nya verksamheten skall integreras och drivas på samma ansvarsfulla och hållbara sätt. För de förvärvande bolagen blir det därmed allt viktigare att identifiera, analysera och hantera det vi kallar hållbarhetsrisker som del av den finansiella förvärvsanalysen. 2020 blir året när detta torde ta fart på riktigt.  

Finansmarknaderna bygger på riskspridning och hållbarhetsriskerna (eller ESG-riskerna) är en del av detta riskuniversum. Samtidigt ökar kraven på att investerare väger in hållbarhetsaspekter i sina investeringsbeslut. Investerare exkluderar kanske bolag som utvinner fossila bränslen eller inkluderar bolag vars affärsidé är att ersätta fossilbaserad plast med annat material. Det långsiktiga värdeskapandet eller den långsiktiga avkastningen blir allt viktigare. Även i mindre förvärv blir den grundliga förvärvsanalys som är vanlig i större M&A-affärer vanligare. Då analyseras såväl finansiella som icke finansiella nyckelfaktorer, och hållbarhetsaspekter och ESG-risker får en allt högre prioritet.

Kapitalanskaffningskostnaderna för ett bolag med lägre hållbarhetsprestanda kommer bli högre, avkastningskraven höjs och bolag, som förvärvar ett bolag med hög hållbarhetsrisk, rabatteras. Den omallokering av tillgångar som sker i finansmarknaden kommer också att ske bland bolagen. Avyttring av högriskverksamheter blir svårare, då däremot nya regelverk och politik kan förbättra förutsättningarna och främja förvärv av bolag med nya affärsmodeller. 

Det vi också ser är att många förvärv görs på hemmaplan. Svenska eller nordiska bolag har blivit populära uppköpsobjekt även hemma, påverkat framför allt av den pågående antiglobaliseringstrenden och de ökade handelshindren. Regionala förvärv lär öka 2020, drivet bland annat av att svenska bolag flyttar produktion närmare kunderna. Bakom besluten kan finnas argument relaterade till transporter som inte är hållbara, eller automatisering som gör att man inte längre är beroende av manuell produktion. Kopplar vi detta till hållbarhetstrenden så kan vi konstatera att svenska bolag tävlar i högsta ligan vad gäller hållbarhet, hållbarhetsrapportering och klimatanpassning. Så för investerarna lär denna trend överlag inte öka exponeringen mot hållbarhetsriskerna. Förvärvar börsbolagen något hemma eller i Norden med lägre risk och antagligen med större synergier, än ett motsvarande internationellt förvärv, torde även avkastningen på medellångsikt vara högre. Vi skall dock inte utesluta internationella förvärv, eftersom vi har stora förvärvsmaskiner bland våra svenska industribolag – den svenska marknadens storlek är trots allt begränsad. Denna begränsande faktor pekar också på att de stora förvärven inte sker på hemmaplan utan i en internationell kontext. 

Strategiska förvärv för expertis eller marknadsexpansion kommer att fortsätta, oberoende av var målbolagen har sin hemvist. Strategiska förvärv behöver inte nödvändigtvis vara stora, de kan vara bolt-on aquisitions, och det är uppenbart, att förvärv av teknikbolag och bolag med nya affärsmodeller kommer att fortsätta, drivet av digitalisering, automatisering, AI och IoT. 

Digitalisering och hållbarhet hör ihop, och ett bolags långsiktiga överlevnad och värdeskapande är nära kopplat till dess förmåga att kunna överleva i en snabbt föränderlig värld. Och dit hör att ha tillgång till teknik som skapar förutsättningarna för nya affärsmöjligheter och för bolag att utvecklas på ett hållbart sätt. Hållbara förvärv som bidrar till det långsiktiga värdeskapandet och ger bolag möjlighet att bidra till en mer hållbar värld, kommer många gånger att på sikt leverera en högre avkastning än vad som är uppenbart om man endast gör en traditionell förvärvsanalys.

Får se om det redan under 2020 blir praxis att ta med klimatrisk i värderingen och prissättningen?
Slutligen, för att säkra upp att M&A processerna får ett större hållbarhetsfokus, gäller det att de förvärvande bolagen har rådgivare som förstår vad som krävs. Detta gäller såväl de legala, finansiella samt de kommunikationsrådgivare man anlitar. De transaktioner som görs 2020 skall inte enbart skapa värde för aktieägarna utanför för alla intressenter och för detta behövs ett helhetsperspektiv som är bredare än en klassisk DCF-värdering eller multipelbaserad peer-analys.  

ANNONS

Helena Nordman-Knutson
Executive Director, Partner, Capital Markets
Hallvarsson & Halvarson
   

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS