Landstingen mot bättre ekonomi

Sedan några år kräver statsmakterna en ekonomi i balans. På organisationen Sveriges kommuner och landsting anser man inte att detta går ut över vårdkvaliteten.

– Den försämras inte. Med en stabil ekonomi kan man hålla vårdkvaliteten, säger Ellen Hyttsten, chef för avdelningen för vård och omsorg.

En rundringning som TT gjort visar att prognoserna för i år varierar från underskott på ett 50-tal miljoner till överskott på flera hundra miljoner.

– Vi hade underskott i 13 år. I fjol blev det ett överskott på 17 miljoner och i år är prognosen plus 30 miljoner, säger exempelvis ekonomidirektör Peter Tellberg på Örebro läns landsting.

Åtstramningar kan gå ut över arbetstillfällen, exakt hur mycket är svårt att säga. En del landsting har genomfört neddragningar, andra är inne i processen och andra har ännu en del framför sig.

Nyligen meddelade landstinget i Värmland att man måste spara 140 miljoner kronor per år från årsskiftet, vilket på papperet innebär cirka 300 arbetstillfällen. För andra landsting varierar det.

– Vi genomgick en större förändring under 2004, och ytterligare planer på neddragningar finns inte, säger landstingsdirektör Alf Jönsson på landstinget i Kalmar län, som nu har en plusprognos för året på 80 miljoner.

Även i Kronobergs landsting måste jobb bort.

– Inga politiska beslut har fattats om att si och så många människor måste försvinna. Men vi har ett ekonomiskt krav och räknar man baklänges kan man se att från mars-april i år och ett år framåt måste vi bli kanske 100 färre. Vi har ett ekonomiskt krav på att klara plus 25 miljoner, säger landstingsdirektör Sture Andersson.

Västra Götalandsregionen går mot 700 miljoner i överskott.

– Sparpaket har gett effekt, bland annat har det dragits ner kraftigt på bemanningsföretagen, säger ekonomidirektör Mats Friberg.

Skåneregionens prognos är ett överskott på 15 miljoner.

– Vi har haft underskott sedan regionen bildades, säger ekonomidirektör Harald Lindström.

2003 höjdes skatten i Skåne med en krona.

TT