Läkemedelsexporten bidrar till motståndskraftig svensk BNP

Exporten steg under kvartalet med 3,4 procent. Det är väsentligt över tioårssnitet på 1,1 procent, skriver SCB. Det är framför allt varuexporten som har gått upp, denna ökade 4,8 procent. Av de olika produktgrupperna bidrog insatsvaror mest. Här ingår trä- och pappersvaror, gummi- och platsprodukter, mineralprodukter och elektroniska produkter. Särskilt tydlig är ökningen för läkemedel samt elektronik och telekom. Läkemedel har ökat 30 procent i årstakt.

Exporten har ökat kraftigt till Kina, upp 33 procent jämfört med första kvartalet 2019. Exporten till USA har ökat 12 procent. 

Hushållens konsumtion har däremot tydligt påverkats negativt, speciellt vad gäller minskade utgifter för transporter och fordon samt en rejäl nedgång av köpen utomlands. Totalt har konsumtionen minskat 1,9 procent, säsongsrensat, jämfört med fjärde kvartalet 2019. Nedgången är historiskt stor och man måste gå tillbaka till början av 1980-talet för att hitta en motsvarighet.

Näringslivets ekonomi har också påverkats kraftigt negativt. Produktion och försäljning har minskat i stor omfattning. Produktionen backade med 2,7 procent på
årsbasis i kalenderkorrigerade tal under mars. Det innebär den största nedgången som noterats för PVI sedan tidseriens startpunkt i januari 2011. 

Industrin lyckades hålla sig strax ovanför nollstrecket i mars men redovisade en nedgång på 16,6 procent i april jämfört med samma månad föregående år. Nedgången
var särskilt tydlig bland verkstadsbranscherna. Övrig maskinindustri backade med 28,9 procent och motorfordonsindustrin med 75,2 procent på årsbasis.