Låg förvärvsfrekvens i USA hot mot tillväxt och vinster

– Den goda konjunkturen fortsätter under två år till. Den stora frågan vad gäller USA är om förvärvsfrekvensen kan öka från dagens nivåer. Den behöver öka för att försvara den framtida tillväxten, framtida vinstprognoser och börsvärderingar. 

Det säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén efter att SEB under tisdagen släppt sin kvartalsvisa konjunkturprognos ”Nordic Outlook”.

Håkan Frisén anser att det mest oroväckande, som kan få finansmarknaderna ur balans, är de ansträngda arbetsmarknaderna i flera länder.

– Arbetslösheten är nere och testar historiskt låga nivåer. Härifrån kan det vara svårt att leverera den tillväxt vi behöver. Vi är inne på ett okänt territorium. Arbetslösheten på 3,7 procent i september och oktober i USA är den lägsta sedan 1960-talet. Antalet sysselsatta har ökat med 213 000 per månad i år.

En mer konkret illustration på detta problem, än vad en makroekonom kan ge, är följande: 

En svensk entreprenör som har tillverkning inom plastindustrin i USA berättar för Realtid.se att han i år har haft löneökningar på 20 procent och han har ändå svårt att hitta anställda.

Han saknar tio procent anställda för att ha en tillfredsställande personalstyrka. 

– Vi är på ständig jakt efter personal, HR-chefen är utmattad, vinstnivån drabbas av de ökade lönekostnaderna, vi kan inte föra över dessa prisökningar till våra produkter i försäljningsledet, det är en ständig prispress i tillverkningsindustrin, mantrat är ”cost down”.

Håkan Frisén berättar att i dagsläget har 74 procent i arbetsför ålder arbete i USA (mer än 80 procent i Sverige). 78 procent hade arbete år 2000. 

– Det gapet på fyra procentenheter visar att det bör finnas möjligheter att få fram resurser till arbetsmarknaden. Men det är ändå den stora frågan. Kommer det att fungera?

– Tillväxten i USA blir drygt tre procent i år även om andra och tredje kvartalen visat högre siffror. Den mattas till 2,6 procent nästa år. För att försvara börsvärderingar och vinstestimat krävs en fortsatt god tillväxt. Tillväxtbesvikelser kan skapa en negativ spiral där börsbesvikelser förstärker tillväxtoron och vice versa. 

Kan antalet sysselsatta i arbetsför ålder öka med fyra procentenheter i USA?
– Det är många faktorer som påverkar. Fyra procentenheter är nog inte möjligt men kan man få upp den med drygt två procentenheter borde gå och då är mycket vunnet. 

– Det finns flera frågor: hur ser demografin ut med stora kullar i högre ålder som har lägre frekvens, hur långt räcker privata pensionsförsäkringar, hur ser utslagningen ut till följd av efterdyningar av förra krisen med nya drogrelaterade problem, hur ser familjepolitiken och den kvinnliga förvärvsfrekvensen ut? En annan fråga där det snarast vore bra med lite lägre arbetsdeltagande vore om fler fick råd till högre studier. 

Tror den svenske entreprenören i USA att antalet sysselsatta i arbetsför ålder kan öka med fyra procentenheter?
– Knappast. Det sociala skyddsnätet är bättre nu än för 18 år sedan. Det är en kombination av matkuponger, hyresbidrag och pengar i handen. En arbetslös kan i vissa stater komma upp i en årsintäkt på 40 000 – 50 000 dollar (388 000 – 485 000 kronor) och då kan inte industrin konkurrera, säger entreprenören till Realtid.se. 

I Nordic Outlook skriver Håkan Frisén: “Att högt resursutnyttjande och stigande amerikanska räntor bidrar till en latent oro för att de relativt högt ställda vinstförväntningarna skruvas ned.  Det kan också leda till att stigande räntenivåer får börsernas värderingar att framstå som ansträngda.”

Under genomgången av konjunkturrapporten framkom flera gånger att SEB:s makroekonomer Håkan Frisén och chefekonom Robert Bergqvist tror att Phillips-kurvan har dödförklarats för tidigt. Det betyder att om arbetslösheten är låg så åtföljs den av en hög inflationen vilket även talar för kommande räntehöjningar. 

Lönetillväxten är 2,6 procent under 2018 i följande viktade ekonomier: OECD, USA, Japan, Storbritannien och EU. Kärninflationen är 1,5 procent.

Den stora frågan är om lönetillväxten kommer att dra upp inflationen, vilket den bör göra enligt Phillipskurvan. 

Trots detta så tror Håkan Frisén på en god börsutveckling. Han tror inte att vinstestimaten behöver justeras ner givet en relativt god BNP-utveckling några år framåt. 

Men Frisén förväntar sig ändå ett antal stresstester på finansmarknaderna. Han påminner också om hur olika aktörer värderade risker på finansmarknaderna 2007-2008.

Efter sub prime–kraschen i augusti 2007 såg aktörerna på räntemarknaderna betydligt större risker för en bred finanskrasch. Aktieanalytiker hoppades däremot ganska länge på att Federal Reserve skulle lyckas hantera situationen efter det att de första lånen fallerat på bolånemarknaden i under sommaren 2007.

Till detta bör läggas de ökande amerikanska budgetunderskotten kommer öka statens lånebehov drastiskt, vilket också kan påverka räntenivån.