UPPDATERAD Löneutvecklingen bland kvinnor som fyllt 50 stagnerar. Det visar Juristbarometern som nyligen släpptes av Jurek Rekrytering och Bemanning. Det som sticker ut är att kvinnliga jurister inte tappar lika mycket i lön som kvinnor i andra branscher. "Jurister vet sitt värde" säger Shervin Razani, vd på Jurek Rekrytering och Bemanning, till Realtid.
Kvinnliga jurister klarar sig bättre lönemässigt än kvinnor i andra branscher
Mest läst i kategorin
Rapporten Jurekbarometern ”Talang på lika villkor” som nyligen släpptes av Jurek Rekrytering och Bemanning visar att kvinnor halkar ordentligt efter i lön efter att de fyllt 50 år. Skillnaderna mellan män och kvinnor blir också dramatiskt större i spannet 50–54 år framförallt bland akademiker i Stockholmsområdet. Från spannet 45 – 49 till 50 – 54 så ökar lönegapet från dryga 4000 till dryga 10 000 kronor.
– Vi vet sedan tidigare att det finns ett lönegap mellan män och kvinnor, men det som förvånar oss är att det är en så pass kraftig och plötslig inbromsning för just kvinnor i 50 års åldern, trots samma kompetens. Män i samma åldersspann ökar i lön, kvinnor antingen stannar eller backar. Det här är ju en katastrof på många sätt. Samhället har inte råd att döma ut meriterade talanger när det råder kompetensbrist, bara Stockholm har över 14.000 öppna vakanser, säger Shervin Razani, vd på Jurek Rekrytering och Bemanning, till Realtid.
Varför anses kvinnor över 50 vara passé när de sitter på så mycket kunskap?
– Vi vet att man brukar säga att erfarenhet värdesätts, men det vi nu tyvärr ser är att just kvinnors erfarenhet verkar ha ett utgångsdatum, 50 år. Vi ser svart på vitt i rapporten att har bildats en ond spiral där lägre förväntningar leder till lägre utfall. Viljan finns, kompetensen finns – men jobberbjudandena uteblir.
Enligt Jurek beror lönegapet mellan män och kvinnor i ålderskategorin 50–54 år på följande faktorer:
- Ett grundmurat lägre självförtroende – Vi har sett att kvinnor begär 10000 kronor lägre i månadslön vilket givetvis påverkar löneutfallet
- Barnafödande – kvinnor har en tendens att dels hamna efter i löneutvecklingen under barnafödande men också begära mindre i lön när de återvänder till jobb
- Vabbande – kvinnor vabbar i högre utsträckning vilket påverkar lönen och utvecklingen högre upp i åldrarna
- Lojalitet – kvinnor byter mer sällan jobb än män vilket leder till färre tillfällen för löneförhandling
- Åldersdiskriminering – kvinnor efter 50 anses mindre attraktiva vilket ger effekt på efterfrågan. Ambitionen finns fortfarande – hela 78 procent av ansökningarna i kategorin 50–54 år kom från kvinnor. Det visar att vilja och kompetens finns, men jobberbjudanden uteblir.
Det enda område som bryter trenden är kvinnliga jurister. Tvärtemot sina medsystrar inom andra yrkeskategorier lyckas de höja lönerna med 8,91 procent inom samma åldersspann.
Hur kommer det sig att kvinnliga jurister inte kommer efter lönemässigt jämfört med kvinnor i andra yrken?
– Vi tror att detta undantag dels bottnar i marknadskraften – utbud och efterfrågan. Men även att jurister i större mån vet sitt värde. Dessutom finns ofta en tydlig prislapp för vad en viss roll är värd, kvalifikationerna är tydligt mätbara och budget är ofta förbestämd. Det blir alltså en objektiv bedömning av värde och kompetens, där erfarenhet ges mer utrymme, inte kön och ålder, säger Shervin Razani.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.