Kronofogden drev in 12,3 miljarder kronor

Det framgår i myndighetens årsredovisning, som nu har överlämnats till regeringen.

Under pandemiåret 2020 drev Kronofogden in 12,3 miljarder kronor. Det är en minskning med knappt 731 miljoner kronor jämfört med året dessförinnan. Samtidigt är det den näst högsta siffran i myndighetens historia. Minskningen beror främst på att fler fick möjlighet att ansöka om anstånd med inbetalningar av skatt, som var en av de beslutade åtgärderna för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av covid-19.

Tack vare en tillfällig ökning av anslaget har Kronofogden förstärkt och utvecklat arbetet för att förhindra välfärdsbrott. Genom nya metoder har myndigheten bland annat motverkat fusk och bedrägerier med den statliga lönegarantin.

I samverkan med Skatteverket, länsstyrelserna och Tillväxtverket polisanmäler Kronofogden även misstänkta brott.

– Tidigare i år dömdes exempelvis ett 40-tal personer av tingsrätten för delaktighet i ett omfattande bedrägeri mot lönegarantin. Ekobrottsmyndighetens utredning byggde bland annat på uppgifter från vår polisanmälan, säger Christina Gellerbrant Hagberg, rikskronofogde.

Kronofogden har tillsyn över landets konkursförvaltare, och ser till att arbetet sköts ändamålsenligt och enligt gällande lag. Myndigheten granskar särskilt att de som ska ha betalt får tillbaka så mycket som möjligt och att konkursen avslutas så snabbt som möjligt.

Lönegaranti är en form av ersättning som staten betalar ut när ett företag gått i konkurs eller går igenom en rekonstruktion, för att kompensera anställda som inte får ut lön av sin arbetsgivare. Det är konkursförvaltaren eller rekonstruktören som beslutar om lönegarantin ska betalas eller inte. Ersättningen betalas ut av länsstyrelsen.