Realtid

"Kritiken mot Handels är helt uppåt väggarna"

admin
admin
Uppdaterad: 07 jan. 2019Publicerad: 07 jan. 2019

Handels rektor Lars Strannegård avfärdar helt Jan Guillous kritik. Högskolan är inte en elitskola skräddarsydd enbart för näringslivet.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Spela klippet
Realtid TV

EU:s djärva drag för ekonomin – en delikat balansgång

20 nov. 2024

I en raljerande krönika i Aftonbladet igår riktar författaren och krönikören Jan Guillou skarp kritik mot Handels. Liknande invändningar återfinns också i boken Handels – maktens elitskola av Mikael Holmqvist, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Boken kom ut i höstas.

– Jag tar detta med ro. De som är insatta förstår att Jan Guillous kritik är helt uppåt väggarna, säger Lars Strannegård, Handels rektor.

Men vad säger du om åsikten om att Handels är en elitskola som inte är i samklang med tiden och som stöper människor i en viss ideologisk form?

– Vi är rent vetenskapligt baserade. Det är ingen som svär in någon vid en ed. Vi undervisar inte vad folk ska tänka, snarare att det är viktigt att tänka fritt och kritiskt.

Lars Strannegård lyfter också fram exempel på hur mycket Handels jobbar med mångfald och internationalisering och aktivt arbetar på att öka andelen kvinnliga professorer.

Enligt Jan Guillou antas bara 300 studenter årligen, av 4 000 sökande. ”Det betyder mycket stränga betygskrav för att bli antagen. Vilket i sin tur leder till att de mest betygsfuskande privatiserade skolorna levererar huvuddelen av studenterna. Etta på den listan är givetvis det privatiserade gymnasiet i Djursholm.”

Enligt Lars Strannegård är påståendet faktamässigt felaktigt. Skolan tar in 340 studenter per år på kandidatnivå och 320 på masternivå. Hälften av masterstudenterna är utländska elever. Det stämmer inte heller att ”det privatiserade gymnasiet i Djursholm” dominerar. Däremot kommer många från friskolor i Stockholms innerstad. Och vad gäller Djursholm tillhör skolan Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor som finns på fler ställen, alla har elever med höga betyg.

– Vi skulle självklart vilja ta in fler studenter. Men vi får inte mer pengar från staten om vi tar in fler studenter. Om vi skulle få ökad finansiering, absolut. Då skulle vi också kunna anställa fler forskare, säger Lars Strannegård.

ANNONS

Om man går på Jan Guillous spår skulle staten snarare strypa finansieringen helt. ”Svårare att förstå är att skattebetalarna ska tvingas bidra med betydande medel till denna högerns uppfostringsanstalt. Liksom att staten ger verksamheten examinationsrätt så att direktörerna kan göra varandra till hedersdoktorer. Med en känd direktöriell visdom från förra året borde skattebetalarna nog snarare fråga sig: Vafan får vi för pengarna?”

Lars Strannegård svarar med en lång lista exempel på vad skattebetalarna får för pengarna. Fintechstjärnan Klarna startade i Handels business lab. Izettle grundades av två Handelsstudenter. Acne Studios, King och Candy Crush är andra exempel. DN:s chefredaktör Peter Wolodarski är gammal Handelsstudent, liksom finansminister Magdalena Andersson, S.

– Eftersom vi bara är finansierade med statliga pengar till 20 procent borde vi kunna sätta upp stora skyltar här utanför om att skattebetalarna får 80 procents rabatt. Jag har svårt att tänka mig en institution som ger så mycket tillbaka till skattebetalarna sett till vad man stoppar in, säger Lars Strannegård.

Han ger vidare exempel på skolans alla akademiska meriter. En är att skolan klättrade från plats 23 till 12 i Financial Times årliga ranking ”Global Masters in Management” i höstas.

Men varför prisar skolan direktörer med ointellektuell profil?

– Hedersdoktorer är en del av den akademiska traditionen. Jag tycker att det är helt rätt att man ger ett erkännande till personer som gjort hedervärda insatser. Det sker över hela världen.

Samtidigt påpekar Lars Strannegård att Handels inte är ett universitet utan en ”enskild utbildningsanordnare”. Det finns många andra institutioner som inte är fulla universitet som konsthögskolor, designhögskolor och tekniska högskolor.

– Vi sysslar med forskning och utbildning inom högre ekonomiämnen. Vad är det som är så fel med det?

ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS