Kritik mot Riksbanken: ”Bristande förståelse för hur penningpolitiken fungerar”

– Det gjorde helt enkelt väldigt dåliga prognoser, säger Martin Nordström till Ekonomiekot. 

Under perioden målade Riksbanken upp en bild av räntehöjningar som aldrig blev av. Det sammanföll med en period då Riksbanken ville få upp räntan från 0,25 procent till en mer normal nivå och en majoritet av Riksbankens beslutande direktion ansåg att en för låg ränta skulle bidra till att hushållens skuldsättning skulle stiga till en riskabelt hög nivå. 

Frågan är om Riksbanken medvetet gjorde felaktiga prognoser för att få upp marknadsräntorna eller om man i prognosarbetet sökte efter fakta som stödde en högre nivå. Martin Nordström har inte funnit något svar på det men konstaterar:

– Om man letar efter något hittar man också det. Man hoppades hitta en högre prognos och då hittade man det också. 

Riksbanken har inte velat kommentera varför prognoserna blev så missvisande.

Professorn i nationalekonomi Lars E.O. Svensson satt i Riksbankens direktion under större delen av den aktuella perioden. Han motsatte sig majoritetens planer på räntehöjningar.

– Jag tror att de faktiskt trodde att man skulle kunna höja räntan så här mycket utan att det skulle hända särskilt mycket när det gäller inflationen eller arbetslösheten. Jag tror inte att man trodde att räntan skulle gå till noll. En bristande förståelse av hur penningspolitiken fungerar är väl den enklaste förklaringen, säger Lars E.O. Svensson till Ekonomiekot.