Köp guld!

Det berättar han för Realtid.se.

– Flera faktorer har under lång tid bidragit till att guldpriset har stigit, säger Schildrop på telefon från Norge.

Den nuvarande uppgångsfasen tog enligt honom sin början år 1999 då centralbanker i världen kom överens om att begränsa sina utförsäljningar av guld.

Innan dess hade många centralbanker i värstvärlden gradvis sålt ut av sina guldöverskott sedan år 1971 då guldets koppling till valutorna upphörde i samband med kollapsen för valutaöverenskommelsen Bretton-Woods.

– Men sedan 1999 då guldmarknaden fick en trygghet om att centralbankerna inte skulle sälja stora guldvolymer på marknaden, så har det inte längre funnits samma ”begränsning” på uppsidan för guldpriset.

– Det är ett element som är viktigt.

Flera andra faktorer förklarar också guldprisuppgången.

– Ett stigande välstånd i utvecklingsländerna har lett till större köp av guldsmycken.

– Det är en ganska viktig faktor.

Varje år utvinns 2000-3000 ton nytt guld från guldgruvor runt om i världen.

– Cirka två tredjedelar av den årsproduktionen används till smycken.

– Det gör att efterfrågan på smycken spelar stor roll för hur guldpriset utvecklas.

Därutöver har utvecklingsländer fått ett allt större överskott i sina handelsbalanser.

De pengar som dessa länder därmed får in läggs i valutareserver i form av dollar och euro.

– Men också delvis i guld.

– Och om man jämför centralbanker i Asien eller utvecklingsländer generellt med centralbanker i OECD-länderna , så har utvecklingsländerna en betydande ”underallokering” av guld i sina centralbanker.

– Därför är det naturligt att vi nu ser att utvecklingsländernas centralbanker ligger på köpsidan vad gäller guld.

– Det har vi sett tydligt vad gäller exempelvis indiska centralbanken.

Kina för sin del producerar en hel del guld självt, som kan användas för att fylla på kinesiska centralbankens guldreserver.

– Generellt har vi sett ökade köp av guld från centralbanker i världen, jämfört med tidigare då de sålde.

År 2009 var första gången på många år då centralbankerna totalt sett globalt var nettoköpare av guld snarare än nettosäljare.

– Det beror dels på att OECD-ländernas centralbanker begränsade sina försäljningar av guld, och att utvecklingsländerna ökade sina guldreserver ytterligare.

– Framöver räknar vi med att världens centralbanker kommer att vara fortsatta nettoköpare av guld, snarare än nettosäljare.

– Med den situation vi nu har kommit in i – med en ökad misstro mot många västländers statsfinanser eftersom de har så stora statsskulder – så tror många att det kan undergräva förtroendet för ett lands ekonomi på den internationella arenan, om ett land fortsätter sälja ut sina guldtillgångar.

– Så även om OECD-länderna varit nettosäljare av guld, så håller de tillbaka de guldutförsäljningarna jämfört med hur de gjorde tidigare.

– Och i tillägg gör de asiatiska centralbankerna fortsatta guldinköp.

De här förutsättningarna har enligt Schieldrop varit en del element bakom guldprisets utveckling.

– Ett ytterligare element är att eftersom guld är en börshandlad råvara, så är det mycket lättare för nästan alla investerare att ta en position i guld.

– Tillgången till guldmarknaden är mycket mera tillgänglig för investerare generellt inklusive större professionella förvaltningsfonder.

– Generellt om man ser på finanskrisen som drabbade världen 2008 och 2009, så tror jag att många som sitter med kapital känner att man – med de extrema prisförändringar som tillgångar som aktier och obligationer kan ha – anser det är naturligt att kanske ha en större del av kapitalet placerat i rent ”defensiva” tillgångar som guld.

– Man kanske vill ha 2-3 procent av kapitalet i guld som en rent defensiv position och som skydd mot inflation.

– Med stora rörelser på tillgångspriser kan det vara bra att ha någon väldigt defensiv position som guld, så kan man därutöver ha några offensiva och mer riskfyllda investeringar i andra tillgångar.

– I det perspektivet har många internationella fonder varit underallokerade i guld, och vi ser en tendens framöver att många fonder kommer kanske att ha någon procent i guld.

Enligt Schieldrop har investerare i USA under hela 00-talet kontinuerligt ökat sina guldinnehav, på grund av ökat misstroende mot dollarn.

– Långsiktigt har det utvecklats en misstro mot dollarn.

Sedan kom finanskrisen, vilket i sin tur fick den naturliga och normala effekten att investerare köpte guld som en generell ”flight to safety” som trygghet.

– Det är en naturlig reaktion, att guldpriset även stiger om det är kristid.

Krisen har enligt Schieldrop i sig även främjat en guldprisuppgång, eftersom många centralbanker i världen har ökat sina länders penningmängder som motåtgärd mot krisen.

– Det har blivit en extremt hög likviditet i marknaden, och det är klart att likviditet söker en plats – en väg att gå.

– Och det är klart att en del har rört sig in i aktier.

– Aktiemarknaden har haft en kraftig uppgång under 2009 efter bottennivån.

–Kapital har även sökt sig in i råvaror generellt, men inte minst har överskottslikviditeten i väldigt hög grad investerats i guld som ”ett ställe att gå till”.

– Och de här skälen till att det köps guld – både som en ”flight to safety” och det generella, underliggande ”bull-scenariot” – alla bullish element jag nämnt och i samband med finanskrisen, är fortsatt intakta.

De låga räntenivåerna underbygger även guldpriset.

– För guld i sig ger ingen avkastning.

– Man får ingen ränta på guld, utan det är en ren ”safetyplacering”.

– Så låga räntor och hög likviditet är två viktiga element för uppgången i guldpriset.

– Det är två element som är mycket gynnsamma för guldpriset.

– Med mycket pengar i omlopp och låga räntor, så hamnar pengarna lätt i guld.

– Då tappar man ingen alternativränta.

– När räntorna är så låga tjänar man inte på att köpa statsobligationer.

Man kan även se guld som en valuta.

– Och nu har guldet stärkt sig jämfört med nästan alla andra valutor.

– Så guldpriset ligger på nya rekordnivåer mätt i många valutor, bland annat euron.

– Och nu är det rekordnivå för guldpriset mätt i dollar.

– Man kan säga att guldprisuppgången är ett uttryck för en ökad skepsis mot nästan alla andra valutor.

– För centralbankerna i världen pressar ut kapital och pengar på marknaden.

– De trycker pengar.

– USA har tryckt mycket pengar.

– Men att dollarn nu har gått så starkt är nog mer ett uttryck för krisen i Europa, där man har sett en ökad kris i ”PIIGS-länderna”; Grekland, Portugal, Spanien, Italien och Irland, med extremt höga budgetunderskott i de här länderna.

– Det finns en rädsla för att det ska sprida sig i Europa.

– Om inte det hade kommit det här åtgärdspaketet på 750 miljarder euro förra helgen, så hade vi fått en ordentlig kris i Europa.

– Så det var absolut i sista stund som det paketet kom, annars hade vi fått se en explosiv utveckling.

– Men nu kom åtgärdspaketet, som innebär att statsskulder överförs.

Paketet går ut på att centrabanker i Europa köper upp skulder från Grekland, Spanien och Portugal, istället för att de PIIGS-länderna själva sitter med den skulden.

– Nu har de tagit och spritt de skulderna runt om i hela Europa.

Än så länge har ECB sagt att ökningen av penningmängden ska ”steriliseras”.

– Det vill säga att man köper PIIGS-ländernas skulder samtidigt som man säljer andra skulder, så att man totalt sett inte trycker nya pengar.

– Men det finns en mycket stor skepsis till det.

– De flesta räknar med att ECB som sista instans blir tvungen att trycka nya pengar som skickas ut, för att hantera problemen.

– Och det underminerar eurons värde ytterligare.

– Det var därför vi såg att åtgärdspaketet på 750 miljarder euro ledde till eufori på alla marknader under måndagen, men att det blev en ny försvagning på tisdagen så att euron till slut var lika svag mot dollarn som förr.

– Marknadsaktörer kom nog till insikt om att ”Ok, de har löst den omedelbara krisen på kort sikt, men inte problemen på lång sikt.”

Schieldrop pekar på att bara under de senaste tre veckorna har tyska och schweiziska investerare köpt mer fysiskt guld än vad som har sålts till samma investerare under hela första kvartalet.

– Med den utveckling som har varit i eurozonen, så har det uppstått en extremt stor skepsis till euron långsiktigt.

– Och väldigt många spekulerar nu om att den enda möjliga utvecklingen på sikt är att euron ”bryter upp”.

Just nu på allra sistone har marknaderna enligt Schieldrop lugnat sig lite.

– Men guldpriset ligger väl fortsatt kvar på över 1200 dollar per uns.

– Och de underliggande elementen finns fortfarande där, vad gäller ”bullcaset” för guld.

– De långsiktiga elementen jag har nämnt, gäller fortfarande.

– Och ser man framöver finns det fortsatt mycket hög likviditet internationellt, och fortsatt låga räntor.

– Och vi har europroblematiken som det inte går att se någon lösning på.

– Ser man sedan bort från euron, så är det bara att gå till Storbritannien och se på det mycket stora budgetunderskottet där.

– Och så kan man gå vidare och se på USA, och inte minst Kalifornien som har stora ekonomiska problem.

Det ser alltså inte bra ut?

– Problemen är inte över bara för att man har klarat av att lösa den omedelbara krisen i eurozonen med åtgärdspaketet.

– Man har klarat att lösa den omedelbara krisen, men inte någon mer långsiktig lösning.

När kan guldpriset stiga till exempelvis 1500 dollar per uns?

– Prisförändringar har visat sig kunna gå extremt snabbt.

– Nu med eurokrisen var vi på randen till en kris på motsvarande nivå som Lehman-krisen.

– Hade det inte blivit åtgärdspaketet förra helgen, hade vi fått nästan motsvarande kris i Europa som Lehman-krisen.

– Så marknaden rör sig mycket, mycket snabbare än politikerna.

– Just nu har vi fått lite lugn i marknaderna för tillfället så guldpriset har mattats lite.

– Men annars kan vi mycket väl snabbt komma att få se guldprisnivåer på 1500 dollar.

– Det ska väldigt lite till för att det ska ske.

– Man kan säga att politikerna i världen inte klarar av det här.

– De har pressat ut mycket, mycket pengar i systemet så att det blivit massor av likviditet.

– Som sista effekt har det blivit en ökad misstro mot individuella valutor.

– Och det har gjort att guld är det enda elementet där man känner en viss trygghet i motpartsrisken.

– Det är det som är speciellt med guldet, att det inte finns någon motpartsrisk.

– Valutor som USA-dollarn eller euron är egentligen skuldebrev.

– Har man dollar eller euro är värdet på de valutorna – hur bra de håller sig i värde – beroende av hur mycket man tror på motparten, det vill säga de ländernas stater eller myndigheter eller vad det nu är.

I vilken utsträckning är hedgefonder inne och driver upp guldpriset, precis som oljepriset stack iväg år 2008?

– Det är ingen inne som manipulerar guldpriset.

– Det är det inte.

– Ofta pekar man ut spekulanter som skyldiga till kriser.

– Men ser man på det som har hänt, så har länderna tryckt upp mycket nya pengar samtidigt som räntorna är låga.

– Då är det naturligt tillsammans med den stora osäkerheten vi har – det blir en naturlig konsekvens för investerare av alla sorter, hedgefonder eller andra – att ha en viss allokering i guld.

Finns det risk för att guldpriset kan sluta som en ballong som spricker?

– Långsiktigt så kommer ju världen aldrig att gå under.

– Världen klarar sig alltid.

– Och underliggande finns det mycket god ekonomisk tillväxt i Asien.

– Men frågan är vilket värde som västländernas valutor kommer att ha på sikt.

– Vi vet att den kinesiska valutan ”renminbin” kommer att stärka sig med kanske 10-12 procent under de närmaste 12-15 månaderna.

– Renminbin kommer alltså att stärka sig mot alla de västliga ländernas valutor.

– Och man kan säga att om de västliga ländernas valutor faller för att de har tryckt mycket pengar, så blir saker från exempelvis Kina dyrare för OECD-länderna att köpa när renminbin stiger i värde.

– All import från Asien kommer då att bli dyrare mätt i våra valutor.

– Det blir en inflation som drivs av förändringen i valutakurserna.

– Men ser man på utvecklingsländer internationellt, så kommer de att fortsätta växa starkt i många decennier framöver.

– Världen kommer inte att gå under.

Tidigare har det varit så att när ekonomiska kriser har lugnat sig, så började räntorna stiga igen och man fick kontroll på likviditeten.

När investerare då tappade aptiten på guld, placerade de mer kapital i andra tillgångar.

– Men visst är det så att vi har en mycket stor osäkerhet nu.

– Och räntorna är låga och vi har stor likviditet, så caset för guld är starkt nu.

– När vi kommer ut i andra ändan så kommer det så klart inte längre vara så intressant med guld.

– Men än så länge så ser vi att statsskulderna är mycket stora och problemen ökar.

Äger du själv guld eller guldrelaterade tillgångar?

– Jag har inga investeringar alls, mer än aktier från ett tidigare anställningsförhållande.

– Annars äger jag varken valutor, aktier eller råvaror.

– Det vore svårt att kombinera med mitt jobb som analytiker.

– Reglerna för sådant är mycket strängare i Norge än i Sverige.

– I Norge får man som råvaruanalytiker inte lov att äga några råvaror över huvud taget.

– Och aktier får jag bara äga om jag behåller dem i minst 12 månader.

– Poängen är att man inte ska hålla på och köpa och sälja.

Men kan du rekommendera för Realtid.se:s läsare att man köper guld nu för att behålla det i 12 månader?

– Det är en svår fråga.

– Just nu sker det en väldigt explosiv och exponentiell utveckling för guldpriset.

– Men det är värt att ha en liten del av ett kapital i guld, med de problemen som finns.

– Mitt huvudscenario är att om man ser på argumenten, så talar allt för att vi kommer att få ett högre guldpris.

– Sedan vad investerare ska göra, beror på vilken riskprofil de har och vad de önskar göra.

– Men min förväntan är att jag räknar med att guldpriset bör öka.