Kinesiska investeringar kräver svenskt agerande

Kinas tillväxt är värd all respekt. På några decennier har stora företag som Huawei, Lenovo och Alibaba skapats. I Sverige har kinesiska intressen förvärvat Volvon Cars och andelar i lastbilsföretaget Volvo. På kort sikt är det gynnsamt för Sverige. Men vad sker på längre sikt? Vad är det bakomliggande syftet med att förvärva Volvo Cars och en andel i tyska Daimler? Hur ska Sverige långsiktigt få del av tillväxten i Volvo Cars och Volvo lastbilar?

Först och främst måste vi enligt min mening utgå från att förvärven sker med godkännande av kinesiska staten. Jag menar att köpen är ett led i kinesiska statens strategi att nå ökat politiskt och ekonomiskt inflytande internationellt och lokalt i berörda länder, skapa sysselsättning och ekonomisk tillväxt i Kina, tekniköverföring till och från Kina samt inhämta militära kunskaper och teknologi.

Här vill jag kort beröra några ekonomiska förhållanden ur ett svenskt perspektiv.

Hur påverkar förvärvet av Volvo Cars och andelen i lastbilsföretaget Volvo svenska intressen? Volvo Cars är nu ett framstående bilföretag. Volvo XC40 har utsetts till årets bil 2018. Volvo Cars omdaning får tillskrivas den påverkan som de kinesiska intressenterna har på Volvo Cars. Det är skickligt gjort av de kinesiska aktörerna.

På längre sikt kan vi enligt min mening se ett scenario där Kina bygger inhemska stora flexibla bilfabriker. I samma fabrik får vi då se Volvo personbilar tillverkas sida vid sida med inhemska bilmärken. Det kommer vara högautomatiserade fabriker som inhämtar sin produktionsteknik från bland annat Volvo och det som svensk forskning kan bidra med avseende produktionsprocesser.

I scenariot kommer nya fordon som utvecklats av Volvo Cars och kanske även Volvo lastbilar därmed i allt högre grad att byggas i Kina, men även i länder som Kina vill stärka sina politiska och ekonomiska band med.

Vi kan också se framför oss att underleverantörerna i ökad omfattning blir kinesiska. Materialet i fordonen kan hämtas inifrån Kina. Det gäller inte minst stålet, en produkt som nu också är aktuell i andra sammanhang.

Vidare kommer teknologi- och produktutvecklingen avseende Volvo Cars och kanske även Volvo lastbilar i allt högre grad ske i Kina. På sikt kommer således arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt med rötter i svensk fordonsindustri skapas utanför Sverige.

I vad som här ovan berörts används begreppet scenario för att beskriva utvecklingen. I själva verket är jag övertygad om att så blir fallet om inte Sverige nu agerar kraftfullt för att möta det här scenariot.

Ett sådant agerande från svensk sida kan bygga på bland annat dessa grunder:

* Svensk forskning rörande fordonsindustri måste vara i världsklass.
* Svenska underleverantörer måste utveckla sin verksamhet till andra områden än fordonsindustrin för att minska beroendet av en industri.
* Svenska bilfabrikers produktionslönsamhet måste vara i topp.
* Svensk kompetens att leda och utveckla fordonsindustrin måste vara i världsklass. Svenska universitet och högskolor måste därför i samarbete med fordonsindustrin utveckla ledarskapsutbildningar av högsta klass.

Genom ovanstående förslag kan Sverige också på lång sikt fortsätta vara en attraktiv partner till kinesiska intressenter inom fordonsindustrin. 

Sverige kan inte stoppa skeendet som beskrivs ovan i scenariot, utan Sverige måste i stället alltså uppvisa kompetens i världsklass inom fordonstillverkning och allt som därtill hör. Då kan Sverige således vara en attraktiv part för Kina i arbetet med att utveckla fordon, såväl Volvobilar som andra märken där Kina har intressen.

Utifrån den utgångspunkten kan Sverige vara attraktivt för betydande kinesiska investeringar i den svenska fordonsindustrin, även om investeringarna inte specifikt fokuserar på montering av bilar på plats i Sverige. På så sätt möjliggörs ekonomisk tillväxt i Sverige med ursprung i fordonsindustrin, även om själva tillverkningen av fordonen i allt högre grad sker i andra länder framöver.

Nu behöver både den svenska staten och det svenska näringslivet agera skyndsamt utifrån ovanstående grunder. Att utveckla en ny bilmodell tar några år. Vartefter nya Volvomodeller ser dagens ljus så lär de sannolikt tillverkas både i Kina och i andra länder som kineserna vill stärka de ekonomiska och politiska banden med.

Men vi måste också lära oss av kinesernas sätt att leda och bygga företag som Huawei, Lenovo och Alibaba. Uppenbarligen har kineserna lyckats där Saab och tidigare Volvo Cars misslyckats. Hur kan de framgångarna förklaras? Att enbart söka förklaringen i att Kina är en stor marknad är att förenkla det hela för mycket. 

Kineserna synes ha ett sätt att tänka, strukturera och leda som resulterar i dessa företags expansion och bidrar till den kinesiska ekonomiska tillväxten, eller? Lärandet bör och kan således vara ömsesidigt, och riktas åt båda hållen.

Peter Tovman
ek. lic.