Kinaexperten om Evergrande: ”Jättetest för kinesisk konkurslagstiftning”

Hur fastighetsjätten Evergrandes vidare öden och äventyr kommer att sluta är ingen som vet, men klart är att de kinesiska myndigheterna redan satt igång en omstruktureringsprocess av bolaget. Finansiella och juridiska rådgivare har utsetts och har börjat jobbet med att bena ut alla frågetecken i balansräkningarna. 

Omstruktureringen blir en svår balansgång mellan att rädda de verksamheter och tillgångar som har bäst förutsättningar att kunna leva vidare och lägga ner eller sälja de verksamheter och tillgångar som inte har några förutsättningar att leva vidare i nuvarande ägande. Det menar Kinaexperten Frédéric Cho.

– Myndigheterna vill först hitta lösningar för de bostadsköpare och sparare som vill få något slags kompensation för uteblivna bostadsköp eller investeringar i sparprodukter. På så vis kan man få demonstrationerna utanför företagets olika kontor runt om i landet att upphöra, säger Frédéric Cho.

Evergrande är Kinas näst största fastighetsbolag men har bara 4 procents marknadsandel i en fortfarande väldigt fragmenterad marknad. 

– Bolaget har närmare 250 banker och finansinstitut som långivare, och dessa vill absolut få till en omstruktureringslösning för att kunna räkna att få tillbaka något av de lånat ut. Det här blir ett jättetest för kinesisk lagstiftning, konkurslagstiftning, likvidationshantering och mycket annat, säger han.

Att den nuvarande situationen för Evergrande alls kunde uppstå beror, enligt Frédéric Cho, på en följdeffekt av de kinesiska stimulanspaket som lanserades för snart tretton år sedan.

– Det som vi nu ser hända med Evergrande, men även med andra liknande fall som Huarong, Baoneng, HNA med flera, är slutfasen av den epoken av vildsint, okontrollerad bankutlåning som började med det massiva kinesiska stimulanspaketet på 586 miljarder USD i november 2008 som blev Kinas svar på den globala finanskrisen, säger han.

Fram till 2008 hade Kina en låg skuld mot BNP på ungefär 125 procent, men på grund av stimulanspaketet och kraftig utlåning steg skulden mot BNP raskt till 260-280 procent där den ligger än idag. 

–  I kombination med det dåtida fokuset på ”tillväxt till vilket pris som helst” – som då var det främsta måttet att mäta partifunktionärers duglighet på stad-, provins och riksnivå – ledde detta till negativa långsiktiga effekterna på ekonomin, och det har Kina lidit sviterna av sedan dess, säger han.

Frédéric Cho förklarar att myndigheterna de senaste fem åren har haft som fokus att minska skuldbördan och skärpa riskkontrollen. Ett av skälen till att Evergrandes situation förvärrats i år är dekretet om ”de tre röda linjerna” kring skuldsättningsgrad, nettoutväxlingsförhållande och skuldkvot, som myndigheterna införde förra hösten och som kraftigt begränsade fastighetsbolagen möjligheter till att ta upp lån.

Som Realtid tidigare har skrivit fortsätter Evergrandes börskurs att rasa – samtidigt om bolaget inte bör förvänta sig någon hjälp från Kina. Detta gör dock inte att Kina nödvändigtvis behöver vara en dålig investering framöver.

– Att de globala marknadernas upplevda riskpremie för Kina har stigit under de senaste månaderna, har inte alls bara med Evergrandes situation att göra utan mer med myndigheternas nedslag som olika delar av techbolagen och techplattformar. Kunniga investerare i kinesiska värdepapper ser dock skillnaden mellan bra och dåliga kinesiska företag, så Evergrandes problem behöver inte omedelbart leda till att alla slags noterade kinesiska bolag straffas, säger Frédéric Cho.