Kraven ökar allt mer på att företag ska klara att arbeta med regelefterlevnad. Inte minst i spåren av mutbrotts- och penningtvättsskandaler. Compliance innebär inte endast att identifiera brister utan även att arbeta förebyggande, anser Vinges expert Mia Falk.
”Juridisk kunskap underlättar compliancearbetet”
Mest läst i kategorin
På advokatfirman Vinge har man under den senaste tiden sett en kraftig ökning av efterfrågan på expertis inom compliancefrågor.
– Företagen har en större förståelse för riskerna än tidigare och även för vilka konsekvenser regelbrott kan få. Därför har också intresset för förebyggande och hantering av regelbrott ökat, säger Mia Falk, chef för Vinges enhet för internutredningar och brottsförebyggande tjänster.
Samtidigt krävs ofta juridisk expertis för att hantera compliance, regelefterlevnad på svenska.
– Inom flera områden, till exempel vad gäller penningtvätt, finns det regulatoriska krav på företag att ha complianceåtgärder på plats. Sådana regelverk kan vara relativt komplexa och juridisk kunskap underlättar förståelsen för vad som faktiskt behöver göras.
För att förebygga och hantera ageranden som kan vara brottsliga behöver man i synnerhet kunna straffrätt och gärna straffprocessrätt, hävdar Mia Falk, som i grunden är polis och ekobrottsutredare. Man behöver också ha praktisk erfarenhet av att jobba med dessa områden.
– Utan sådan kunskap och erfarenhet kan det vara svårt att förstå vilka konsekvenser ett visst agerande kan få för både företag och individer. Alla typer av brottsbekämpning handlar om straffrättsliga bedömningar och att förstå vilket eller vilka brott det kan vara fråga om. När man har hittat rätt i straffrätten är det en fördel att ha praktisk erfarenhet, bland annat för att kunna bedöma vilka åtgärder myndigheterna kan komma att vidta och hur företaget själv kan agera för att minska risker och eventuella skador.
Compliancearbete innebär åtgärder för att säkra att regler, inklusive tillämplig lagstiftning, efterlevs. Det innebär dels ett förebyggande arbete, genom riskbaserade interna regelverk, utbildning och effektiva rutiner, dels upptäckande åtgärder genom exempelvis finansiella kontroller och internrevision, men även processer för hur man hanterar anmälningar och utredningar om regelbrott.
Enligt Mia Falk är just arbetet för att förebygga risker och inte endast identifieringen av risker en viktig del av compliance-arbetet.
– Compliance handlar om att faktiskt minska risken för regelbrott. Det är därför viktigt att åtgärderna är riskbaserade, vilket innebär att man vet vilka ageranden man vill förebygga och – om de ändå inträffar – upptäcka så snart som möjligt.
Företag kan även behöva visa för myndigheter både i Sverige och andra länder, vilka förebyggande och upptäckande complianceåtgärder man har haft på plats, påpekar Mia Falk. Det kan exempelvis bli aktuellt för att jämka en företagsbot eller för att förhandla med amerikanska myndigheter vid utredning av givande av muta.
För att compliance-arbetet ska bli så effektivt som möjligt är det viktigt att sprida kunskap i organisationen genom kommunikation och utbildning, för att ge anställda och andra som omfattas av åtgärderna så goda möjligheter som möjligt att förstå hur de förväntas agera.
– En viktig del av compliancearbetet är att försvåra för människor som faktiskt vill utnyttja sin position och begå brott, som i sin tur kan skada företaget.