"Jag vill förändra en konservativ bransch"

Stockholmsbaserade Lendify erbjuder en peer-to-peer-plattform för lån mellan främst privatpersoner. Bolagets mål är att expandera till Norge och Finland, ta 5 procent av blancolånsmarknaden och bli en börs för lån i Norden, sa vd:n och medgrundaren Nicholas Sundén-Cullberg till Realtid.se i somras.

I våras gick institutionella investerare in med 200 miljoner kronor inom ramen för en obligationsemission. Och förra veckan utökades den med ytterligare 100 miljoner för att förbättra lånevolymerna. Nu vässar bolaget även sin marknadsavdelning och har anställt Erik Wikander som ny marknadschef (CMO). 

– Jag vill driva förändring av en sektor som är konservativ och inte möter kundernas förväntningar. Det är en bransch som behöver skakas om, säger han till Realtid.se.

Erik Wikander har en bakgrund som management-konsult som Nordenchef i den online-baserade resebranschen.

– Varumärkesarbetet i finansbranschen är väldigt konservativt och det vill jag vara med och ändra på. Det handlar om hur man uttrycker sig. Vi på Lendify vill sticka ut och vara mer kundcentrerade i vår kommunikation. Vi försöker i all vår kommunikation bli mer personliga och med lite humor för att ifrågasätta bilden av vad ett finansbolag kan vara, säger han.

Han berättar att Lendify just nu filar på en kampanj där man försöker bryta fördomar kring finanstjänster och göra kommunikationen mer mänsklig. Lendify står för en annan modell och vill erbjuda en mer modern banktjänst, menar han.

Vad tar du med dig in i din nya roll från resebranschen?
– Resebranschen är otroligt snabbrörlig och måste förändras konstant för att ens kunna tjäna pengar. Så jag tar med med mig erfarenheten av hur känslig en digital affärsmodell kan vara in i min nya roll. På bara några år förändrade prisjämförelsesajter hela resebranschens dynamik. Jag tar också med mig kunskaper om marknadsföring och kundanskaffning. I resebranschen är exempelvis marknadsföringen väldigt datadriven.

Erik Wikander inledde sin karriär som konsult på PwC i Stockhlm.

– Jag blev konsult för att få testa på olika branscher samtidigt som det är en fantastisk skola som låter en jobba med spännande kunder med olika problem och sammanhang, berättar han.

Han arbetade i sex år på PwC:s management-konsult-avdelning. Där fick han bland annat arbeta med kostnadsbesparingar och olika transformationsprojekt. Så småningom kom hans arbetsuppgifter att handla mer om digitalisering och digital strategi.

– Jag skulle hjälpa storbolag att digitalisera sig och förbättra deras kundupplevelser. Många storbolag är tyvärr fruktansvärt dåliga på att ta hand om digitaliseringsbiten. Men det var spännande att jobba med de frågorna eftersom de påverkade hela bolag.

Men flera av de kunder han jobbade med hade svårt att ta till sig den nya tekniken. Ledningsgrupper greppade inte vad som pågick, berättar Erik Wikander.

– Många storbolag klamrar sig fast vid gamla affärsmodeller eftersom de tjänar bra med pengar på det de gjort i alla år. De behöver därmed inte ta klivet.

Kulturkrockar i London

Erik Wikander fick även förtroendet att jobba på PwC:s Londonkontor under ett par år. Där var han med och byggde upp konsultbolagets digitala rådgivning i England. Och PwC gjorde under den perioden flera förvärv i England.

Wikander noterade att den brittiska marknaden hade kommit längre med digitaliseringen. I London var storbolagen mer benägna att ta in extern kompetens i form av designers, kreatörer och utvecklare. Det fanns en större ambition. Samtidigt var kulturkrocken mellan "kostymnissarna" på de traditionella konsult- och revisionsbolagen och "kreatörerna" total.

Han berättar att konsultskolan handlar mycket om att stöpa allt och alla i en form. De ska vara analytiska och strukturerade. Designbyråer anlitas för att tänka större, i utgångspunkt av användarproblem för att hitta andra angreppssätt och skapa nya saker.

– Kreatörerna kom in på kontoret i strumplästen med stora skägg och gubbarna i kostym skakade på huvudet, minns han och skrattar. Vi fick göra fler omtag innan den här kulturblandningen fungerade. Men det är nödvändigt. Konsulter behöver vara bra på siffror och att strukturera, medan kreatörerna måste kunna tänka fritt för att skapa, och de behöver lära sig av varandra.

Ville ta ägarskap

Han återvände från London till Stockholm 2016 för att vara med och bygga upp PwC Sveriges digitala rådgivning, men kände att han ville göra något annat.

– Det jag kände var att man som konsult inte får ha något ägarskap. Man kan komma med bra råd och hjälper kunderna längs vägen. Men i slutändan är det kulturen som avgör om det verkligen sker en förändring. Jag kände att jag vill äga det här problemet och själv ta en mer operativ roll. För att nå förändring måste hela ledningsgruppen utmanas. Man måste fundera över "varför finns vi som bolag och hur relevanta är vi om 10 år".

Erik Wikander blev via en headhunter erbjuden jobbet som Nordenchef på online-resebyrån eDreams ODIGEO som går under varumärket Travellink i Sverige och som globalt är det tredje största bolaget i sin bransch globalt efter Expedia och Booking.com.

– Det är en spännande bransch som har genomgått snabb förändring. Allt har blivit digitalt. Men onlineresebyråer har svårt att få ihop sin affärsmodell,. Jämförelsesajter som Momondo och Skyscanner hade tagit över första delen av kundresan och resebyråerna hamnade i kläm. När jag började var frågan hur man skulle säkra intjäningen när marginalen var noll. Flera online-resebyråer gick under, bara under min tid i branschen på grund av en förändrad branschdynamik. 

Kontor i Barcelona

Han blev kvar i ett år på eDreams. Men huvudkontoret låg i Barcelona och det var svårt att förändra och påverka från satellitkontoret i Stockholm. eDreams är ett dessutom ett ganska stort företag med totalt 2.000 anställda varav 400 är utvecklare. Erik Wikander ville jobba mer "hands on", men också rota sig hemma i Stockholm efter att ha blivit pappa.

– Nackdelen med stora bolag är att det ibland inte finns så stora möjligheter att påverka. Man blir också mer frånkopplad från slutkunderna. Jag ville vara med och bygga något nytt och vara med och driva förändring i en bransch. Med mina erfarenheter från resebranschen såg jag att jag kunde tillföra något till Lendifys marknadsarbete.

Varför är det viktigt att vara med och påverka för dig?
– För att utgå från där jag är nu, alltså finansbranschen, så kommer viljan att förändra den utifrån att jag själv är en missnöjd bankkund. När jag loggar in på min internetbank eller talar med min bankkontakt så är mina förväntningar lägre ställda än på andra tjänster. Bankernas användarupplevelse håller en lägre standard än andra branscher samtidigt som de tjänar väldigt mycket pengar. Jag vill vara med och förändra den dynamiken. Jag vill hjälpa till att återföra makten till kunderna och ge dem alternativ till sparkontot med 0 procent i ränta samtidigt som bankerna tjänar stora pengar på att låna ut samma pengar.

Erik Wikander hade tidigare träffat Lendifys medgrundare och vd Nicholas Sundén-Cullberg i ett affärsmässigt sammanhang via PwC och tog kontakt med honom.

Vad lockade dig till just Lendify?

– Den traditionella finansbranschen har aldrig lockat mig för att tycker att det är för konservativ. Men jag vill vara med och öka kundnöjdheten i finansbranschen som aldrig varit så låg som nu. Lendify är en helt ny struktur med ett fantastiskt team med förutsättningar att skaka om i branschen. P2P kopplar bort beroendet av banker som inte motsvarar kundernas förväntningar, men ändå tjänar vansinnigt mycket pengar.

Han anser att finansbranschen, i stort, har hamnat på digital efterkälke. Storbanker lyckas exempelvis inte möta kunders förväntningar längre. De vill ha lättillgängliga, snygga och effektiva tjänster samt snabb återkoppling. I dag jämför man med lösningar i andra branscher, till exempel Spotify eller Ubers app, menar Wikander. Och dessa nya spelarna sätter standarden för hur gränssnitt ska se ut och vara.

Förändringar sker snabbare än någonsin tidigare och bankerna måste vara på tårna för att hänga med i utvecklingen, anser han. Han tar Nordea som exempel. De hade kanske inte räknat med en så stor reaktion som det blev av  huvudkontorsflytten. Men det går snabbt att byta banktjänster idag, säger han.

– Rörligheten är större på alla plan. Så det är nu som det börjar bli farligt för bankerna. Man måste säkerställa en innovationstakt som är i linje med och överträffar kundernas förväntningar. Det gäller att inte fastna i traditionella arbetssätt och i gamla system. Men allt handlar i slutänden om kultur. Det måste finnas en vilja hos ledningen att genomdriva förändringar. Det kan vara ett stålbad, men det är nödvändigt för att fortsätta vara relevant för kunderna om säg tio år.

Finns det en förändringsvilja tror du?

– Ja storbankerna har egna riskkapitalbolag och gör investeringar samtidigt som man försöker förnya existerande tjänster. Men är det tillräckligt? Går det tillräckligt snabbt och är det i linje med kundernas förväntningar? Man har också ett stort arv att ta hand om.

Den låga förändringsviljan beror främst på att banker fortfarande "tjänar vansinnigt mycket pengar på något som fungerat väldigt länge". Men i dag gör digitaliseringen att allt går snabbare än någonsin och affärsmodeller kan kollapsa snabbt samtidigt som kunderna är mer förändringsbenägna än någonsin, menar Wikander.

Stort bankmissnöje

Bolån är fortfarande en kassoko för bankerna, men användarupplevelsen kring bolån är också eftersatt, enligt Wikander. Bolån är något Lendify även är nyfiket på. Bolaget sitter på en väldigt effektiv verksamhetsmodell som kan appliceras på fler segment inom lånemarknaden, enligt Wikander.

– Folk är ofta missnöjda efter att ha pratat bolån med bankerna och man får inte den service och upplevelse man förväntar sig. Räntemarginalen har aldrig varit så hög som nu. Trots att räntorna är så låga. Tittar man på andra marknader som Holland så ser vi nya aktörer inom peer-to-peer där t ex pensionsfonder investerar i bolån. Det kommer absolut hända mycket här och bolån är något som vi vill lära oss mer om.

Han berättar att Lendify har en aktiv kundrelation i sociala medier, såsom Twitter och Facebook där de försöker vara transparenta och öppna. Bolaget gör även kampanjer i dessa kanaler. De stora mängder kunddata som Lendify har att tillgå möjliggör en riktad kommunikationen till bolagets målgrupp.

Hur ser er huvudsakliga kundgrupp ut?

– Det är kreditvärdiga låntagare. Genomsnittsåldern är 45 år och 64 procent av kunderna/användarna bor utanför storstäderna så vi försöker kommunicera mer lokalt och anpassa vår kommunikation till kunden där den är. Facebook och Adwords är fantastiska verktyg som gör det möjligt att jobba riktigt smalt med data. Vi arbetar på att skapa en så riktad kommunikation som möjligt.

Hur ser konkurrenssituationen ut?

– Nischbankerna är mest aktiva på marknadsföringssidan, men vi konkurrerar även storbankerna som oftast har privatlån som merförsäljning till existerande kunder.

Vad är Lendifys konkurrensfördel?

– Vi erbjuder en helt annan modell som är mer transparent än bankernas. Vi kan också erbjuda konkurrenskraftiga räntor genom vår låga kostnadsbas och en låneupplevelse som är smidigare och oerhört effektiv vilket sparar tid för kunderna.

Hur ser framtiden ut för P2P-branschen?

– Den har framtiden för sig. Den har verkligen tagit fart i England och USA där det antal olika bolag vuxit fram och som nu tar allt större marknadsandelar och det här är en utveckling vi även kommer att få se i Norden. Jag tror att folk är rätt mätta på bankerna. Kundnöjdheten är låg i branschen och många letar efter nya alternativ.

I en tidigare intervju med Nicholas diskuterade vi huruvida Lendify frångår sin grundprincip om att vara en p2p-lender efter obligationsemissionen som ur mitt perspektiv innebär att ni indirekt lånar ut "egna" pengar. Hur ser du på det?

– Vi är en marknadsplats för lån som kopplar ihop investerare och låntagare och som skär bort mellanhänder. Det finns en enorm efterfrågan på låntagarsidan. Och emissionsobligationen avviker inte från det målet. Jag delar Nicholas syn om att även de institutionella investerarna är en "part" vilket är just det "peer" står för, säger han och fortsätter:

– Vi följer också utvecklingen i andra länder såsom USA och UK där p2p-bolag har liknande modeller i större skala men ändå skiljer sig väsentligt från bankerna. Grundidén är att vi parar ihop låntagare och långivare.Vi likt andra peer-to- peer aktörer tjänar inte pengar på ett räntenetto som bankerna gör, utan på att agera mellanhand vilket skapar en enorm skillnad i drivkrafter.