Realtid

"Jag undrar om vi har läst samma rapport"

Sara Johansson
Uppdaterad: 22 mars 2019Publicerad: 22 mars 2019

Aktiespararnas vd Joacim Olsson är skarpt kritisk till Swedbanks rapport och undrar om storägaren Folksam, som är positiv till rapporten, verkligen läst samma rapport. Joacim Olsson säger att "rapporten stärker känslan att man mörkar och döljer". 

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

FRA:s rapport om Swedbank ligger på allas läppar under fredagsmorgonen. De flesta röster har varit kritiska till rapporten men storägaren Folksam är positiv efter rapporten och meddelar att man avser att ge styrelsen ansvarsfrihet vid stämman. Carina Lundberg Markow, Folksams chefsstrateg för ansvarsfull kapitalförvaltning, uppger för TT att rapporten rätar ut många frågetecken kring Swedbanks misstänkta inblandning i penningtvättsskandalen och säger att ”Det är bra att den är så omfattande som den är och att slutsatserna är så tydliga”.

– Jag undrar om vi har läst samma rapport, säger Joacim Olsson, vd för Aktiespararna som är starkt kritisk till rapporten.

– Den är en fullständig ofullständig rapport. Den ger upphov till fler frågor än vad den besvarar. Vi vet exempelvis fortfarande ingenting om omfattningen på mängden av penningtvätt, på transaktioner. Vi vet inte vad ledningen kände till när den kommunicerade och lugnade marknaden och sade att det inte finns några lik i garderoben. Vi vet inte om systemen för att upptäcka penningtvätt har varit tillräckliga. FRA:s uppdrag har inte varit att granska den processen. Allt detta är allvarligt eftersom det påverkar förtroendet för banken.

Vad framgår egentligen av rapporten?
– Ja, det är en väldigt relevant fråga. Det är en hyfsad C-nivå som metodbekrivning men det är väldigt svårt att utläsa några tydliga slutsatser.

Vad gör Aktiespararna i detta läget?
– Vi har sagt hela tiden att banken måste lägga alla kort på bordet och hjälp till att återskapa förtroendet. Det finns bara ett sätt och det är att spela med öppna kort. Vi vet till exempel att det redan finns två sedan tidigare gjorda rapporter, granskningar, en intern och en extern som banken borde offentliggöra. Om det inte går att offentliggöra vartenda ord så kan man offentliggöra så mycket som möjligt.

– Jag kan också konstatera att den viljan uppenbart inte finns. Det är snarare så att rapporten stärker känslan att man mörkar och döljer. Om inte bankens ledning och styrelse vill bringa klarhet så återstår det för ägarna att ta initiativ för att bringa klarhet. Vi kommer därför på bolagsstämman att föreslå tillsättandet av en särskild granskningsman som får ägarnas uppdrag att lägga alla kort på bordet.

Vad tänkte banken när man gav ut denna rapport? Vad vill man förklara?
– Man ville väl egentligen aldrig göra den här rapporten överhuvudtaget. 

– Hela agerandet tyder på att det varit motvilligt. De facto att man inte har gett FRA underlag exempelvis de rapporter som redan är upprättade antyder att man inte har velat att det ska komma fem en bredare bild av den problematik som varit. Man har bara gjort det man känt sig tvingad att göra. det är min bild.

ANNONS

Lösningen hade varit att lämna ut dessa rapporter till FRA?
– Man hade i alla fall kommit längre om FRA hade haft tillgång till även dessa rapporter. Man ska sedan vara medveten om att tre-fyra veckor inte är lång tid. Genomlysningen i Danske Bank pågick i månader. Detta har varit ett sätt att stressa fram något inför bolagsstämman för att det har ställts krav att man vill ha svar på bolagsstämman. Effekten har blivit att man får fler frågor.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS