”Jag blev helt chockad”

Tidigare har det varit rätt tyst kring Carolina Dybeck Happes version kring vad som hände inom HQ:s fyra väggar under 2007 och 2009. I dag förhörs hon i Stockholms tingsrätt där hon och hennes tidigare styrelsekollegor krävs på skadestånd om 3,1 miljarder kronor plus ränta.

Morgonen inleds med att Jonas Benedictsson ber Carolina Dybeck Happe att berätta om sin långa erfarenhet inom finansvärlden. I dag är hon CFO på Assa Abloy samt styrelseledamot i tyska Eon. 

Carolina Dybeck Happe,
Foto: Assa Abloy

När hon tillträdde styrelsen 2003 i HQ AB kände hon till HQ Bank som en liten nischbank med ambitionen att bli större. Hon hade tidigare träffat Mats Qviberg, och tidigare vd:ar Anders Böös, Stefan Dahlbo och Patrik Enblad och läst på om de övriga i bolaget. Hennes pappa hade dessutom innan hon trädde in i styrelsen haft en plats i samma styrelse och var även ägare i HQ samt även i Öresund.

Hon replikerar bestämt flera gånger att HQ:s påståenden i målet inte stämmer. Dels om uppgifterna att det var HQ AB som tog de viktiga besluten för HQ Bank.

– Det stämmer naturligtvis inte. Vi beslutade inte i några frågor som rörde dotterbolagen utan höll oss på en övergripande strategisk nivå som man ska, säger hon.

Jonas Benedictsson frågar vilka de stora viktigaste frågorna var mellan åren 2007 och 2009.

– Det viktigaste var att bygga private banking för att göra detta till en riktigt vass private banking-spelare och det var det som vi fokuserade på. Under 2007 var det fortfarande en stabil marknad men under 2008 och 2009 blev det betydligt rörigare och då är det klart att vi tittade på det också. Men det viktigaste var att bygga aktieägarvärde, att bygga återkommande intänkter och bygga förvaltat kapital att ha en skalbar affär som var långsiktigt, uthålligt lönsam och därmed också bästa aktieägarvärdet, svarar Carolina Dybeck Happe.

Hur ofta och i vilken utsträckning diskuterades trading i HQ AB:s styrelse?

– Vi diskuterade aldrig innehållet i tradingen men däremot var den uppe som en del av verksamheten och när vd drog sin genomgång av bolaget så talade han om detta. De var mer uppe som en strategisk fråga, vara eller icke-vara, fortsätter hon.

För att få större bild över hur stor del tradingportföljen fick på styrelsemötena frågar Jonas Benedictsson om beslutet att omvandla eller flytta tradingportföljen till en hedgefond. Carolina Dybeck Happe svarar återigen att det strategiska fokuset var att bygga private banking. Tradingen konstaterates inte ha den vikten för aktieägarvärdet och behövdes inte för att bygga det HQ som man hade ambition att bygga, förslaget kom därför upp från organisationen att göra en hedgefond av det.

Minns du om det talades om att det fanns risker och att det var anledningen till att man tänkte på det här viset?

– Nej, det var inte därför. Det var inte en strategisk del av verksamheten och därför skulle man förminska komplexiteten och inte arbeta mer med det.

Jonas Benedictsson citerar Processbolaget HQ som menar att HQ AB:s styrelse fick information om betydande risker med tradingportföljen redan när den första Carnegie-skandalen, tradig-incidenten, briserade.

– Det fick vi inte. Det jag minns är att vi på ett styrelsemöte gick igenom det som hänt och vi får tvärtom betryggande svar att vi har en annan modell som inte går att använda på det sättet och kan inte hända hos oss. Och om jag inte minns fel så kommenterade även revisionsutskottet det här efter att de tittat på det och meddelade att det inte kunde hända på HQ.

Jonas Benedictsson frågar Carolina Dybeck Happe om hon känner till vad Dag-1-resultat innebär och om styrelsen hade diskuterat detta. Hon svarar att hon då inte kände till vad det var men att hon i dag vet vad det innebär. Styrelsen i HQ hade inte diskuterat detta.

I målet talar man även om Overnight-risk och omfångsmandat. Carolina Dybeck-Happe uppger att hon vet vad dessa betyder men att det inte var något som HQ-styrelsen diskuterade utan att det var en fråga för banken som banken beslutade om.

Kan du erinra dig om ni fick någon information någon gång som rörde overnight-rick och omfångsmandat och vad den innehöll?

– Nej, i princip inte. Jag tror att det var uppe någon gång att man i banken vid något tillfälle hade höjt limiten men att det var gjort under kontrollerade former för att driva tradingen på det sättet.

Har den så kallade edgen diskuterats av HQ AB:s styrelse?

– Nej, inte vad jag kan minnas. Jag vet vad edge är men när det här begav sig så var detta ett mått som inte var viktigt varken av de i bolaget eller av revisorerna.

Förstod du varför det här måttet inte var viktigt?

– Jag försökte fokusera på det som var viktigt. Principiellt så blir det svårt att använda eftersom det handlar om när det inte finns marknadsdata utan otillräckliga punkter och att man då försöker räkna ut en diff mellan marknadsdata som inte är pålitlig och på en teoretisk värdering. Summan var inte relevant och därför var den inte uppe till diskussion.

HQ uppger även att styrelsen kände till att den teoretiska volatiliteten som banken tillämpade sattes godtyckligt.

– Det var naturligtvis inte någon information som vi fick, säger Carolina Dybeck Happe.

Den 17 maj 2010 hade HQ AB ett extra styrelsemöte och Carolina Dybeck Happe var med per telefon. Under det mötet avrapporterade en särskilt tillsatt arbetsgrupp som skulle stötta tradingen vid nedläggningen. I den gruppen var det dock klart att man var oense om hur tradingportföljen skulle värderas. Det var Catharina Lagerstam som inte höll med resten av arbetsgruppen.

– Det var svårt att höra diskussionerna på telefon eftersom det var väldigt hätskt och upprörd stämning. Min uppfattning var att man hade väldigt olika uppfattningar om hur tradingportföljen skulle värderas och att detta skulle kunna få väldiga konsekvenser för värdet. Man förstod inte hur de skulle värderas men att de var oense var klart och det var väldigt stor skillnad mellan 0 och 500 miljoner kronor.

Hur reagerade du på det här?

– Jag blev helt chockad. Det var första gången något sådant här överhuvudtaget hade varit uppe och frågan var hur man skulle värdera och självklart ville jag och de andra som inte hade hört om detta tidigare ville få underlag på detta. Vi ville ha fastare mark att stå på vad detta egentligen handlade om. Vi ville tala med revisorerna om detta för att få bättre förståelse.

Efter detta påbörjades ett enormt arbete för att försöka få fram underlag, uppger Dybeck Happe. Samtidigt lämnade Fredrik Craafoord och Mikael König bolaget och Stefan Dahlbo och Mikael Nachemsson kom in i bolaget och även Sven Hagströmer och Öresund var inne, fortsätter hon.

– För mig som både styrelseledamot och aktieägare var det viktigt för mig att förstå vad finns det för kapitalbehov, hur ser det ut och vad har hänt. Första steget var att förstå vad är hålet, finns det ett hål? Sedan var nästa steg att forcera avvecklingen och vi kunde konstatera att det fanns ett hål och att det skulle behövas en nyemission, kapitalbasen behövdes förstärkas.

– Som representant för en av aktieägarna fick jag även prata med min familj om att ställa kapital till förfogande och delta i emissionen.

Dessa enorma förluster som det talas om i målet, har du någon uppfattning om vad som orsakade dem?

– Det är svårt att säga. Jag kan bara konstatera att när man forcerade en avveckling och stängde så snabbt, en sådan stor portfölj så blev det väldigt stora förluster av det.

Vad har denna process och att banken blev av med sina tillstånd inneburit för dig?

– För mig och min familj stora värden på aktierna har försvunnit, mycket pengar. En otrolig mängd tid vad som påstås ha hänt och jag påstås har gjort och tvingats försvara mig jag är glad över arbetsgivare som trott på mig och haft fortsatt förtroende för mig.

Efter förhöret med Carolina Dybeck Happe hålls förhör med styrelsekollegan Pernilla Ström.

Då personer eller företag i denna artikel har kopplingar till Qviberg-sfären väljer vi för tydlighetens och transparensens  skull att påtala att Qviberg-sfären är delägare i Realtid Media via Aktiebolaget Custos.