IT-expert: "Banker behöver inte göra allt"

Mobila betaltjänster och digitala plånböcker som Apple Pay, Android Pay och Wechat vinner mark globalt – på bekostnad av faktura- och kortanvändning.

– Även Facebook försöker få till en global betallösning som gör det möjligt att skicka pengar i realtid till varandra, säger Jussi Lindberg till Realtid.se.

Han är affärsutvecklingschef för norra Europa på holländska betalbolaget Adyen. Företaget erbjuder en global plattform för verifiering av betalningar. Några större kunder är Uber, Spotify, Facebook och Netflix.

– Användandet av betaltjänster har ökat kraftigt. Undantaget Facebook, är internetbanken ett av de vanligaste ställen vi loggar in på. Allt fler använder också tjänster som Mitt klarna och Mitt Paypal, samtidigt som Swish blivit en succé. Det är bra för det ökar vår köpmedvetenhet och gör oss förhoppningsvis till bättre sparare, säger Jussi Lindberg.

Han berättar att mobila betaltjänster hittills fått störst genomslag i Asien och i delar av Afrika. Indien och Kenya är exempel på länder med få bankanslutna privatpersoner där Swish-liknande appar gjort succé.

– De har hoppat över ett steg och satsar på fintech-lösningar istället för internetbank och fakturor, säger Lindberg.

175.000 – i sekunden

Vi ser en liknande utveckling i Kina som har två dominerande betalsätt: Alipay som ägs av tech-jätten Alibaba och Wechat som ägs av Tencent.

– I fjol, under Kinas motsvarighet till amerikanska Black Friday, gjordes 175.000 transaktioner i sekunden med Alipay, säger Jussi Lindberg.

Alibaba och Tencent är därmed verkliga bankutmanare i Asien. Deras betalsätt används för allt från flygresor till shopping och till att betala räkningar.

– Jag hoppas att vi får se samma utveckling i Europa. Bankerna behöver inte göra allt. Det blir allt viktigare att nischa sig. Spotify sysslar till exempel bara med musik, men de flesta användarna är riktigt nöjda med tjänsten, säger Jussi Lindberg.

Lockar unga

Troligen sker det en explosion av betaltjänster i Europa när EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 träder i kraft och som syftar till att öka konkurrensen på finansmarknaden.

– Vi får se fler nischaktörer i Europa som förenklar överföringar och erbjuder olika betalmetoder. Men hur den nya regleringen kommer att se ut är det ännu ingen riktigt som vet. Klart är i alla fall att den generellt gynnar fintech-startups.

På lite längre sikt spår Jussi Lindberg en konsolidering av betaltjänstmarknaden.

– Det kanske inte behövs 14 olika Swish-motsvarigheter i Europa?, frågar han sig retoriskt.

Samtidigt har bankerna flera konkurrensfördelar gentemot de nya spelarna. Framför allt inom bolån och företagstjänster, enligt Lindberg.

– Det tar lång tid innan folk börjar gå över till fintech-lösningar på det området, tror jag. Det är lite som med försäkringsbranschen. Man ska ha koll på det man gör och lite större kassa för att bedriva den typen av verksamhet, säger han.

Hur menar du?

– Det är en svår pitch för till exempel Facebook eller Google att gå till exempelvis Vattenfall och säga "hej, vi tar över ert 'cash management'". Det handlar om förtroendekapital som banker byggt upp under decennier.

Men de traditionella finansaktörerna kan inte luta sig tillbaka för det. Uppstickarna väntas locka allt fler unga konsumenter som vuxit upp med internet, så kallade millennials. Och konkurrensen kommer inte bara från digitala betalföretag – utan även från snabbfotade fintech-banker, enligt Jussi Lindberg som tar holländska Bunq som exempel.

– Det är en typisk bankutmanare som snabbat upp ansökningsprocessen för alla typer av lån, utom bolån. Det går även snabbt att få ett kreditkort, säger han.

I veckan stod det också klart att svenska betalbolaget Klarna får banktillstånd.

– Det blir tuffare för traditionella aktörer som nu kliar sig i huvudet. De dras med många gamla system i bakgrunden och man kommer inte gå till en bank för att köpa en snabb IT-lösning.

Förordar samarbete

För att att vässa sina kunderbjudanden bör bankerna samarbeta med nya finansaktörer, enligt Lindberg.

– Det gynnar alla parter på lång sikt. Det handlar dels om att titta på vad konsumenten vill ha och sedan sjösätta produkter snabbt. Det är också viktigt att jobba med prototyper för att se vad som fungerar.

Hur ligger då Sverige till på betaltjänstområdet? Bra, menar Jussi Lindberg tack vare stor digital användning och kompetens – tack vare att de allra flesta svenskar har tillgång till internet.

– Sverige ligger också i framkant vad gäller snabbhet. Det räcker med att resa till England eller Danmark så blir kvalitén i exempelvis betalöverföringar sämre. Det är generellt svårare att genomföra e-köp i andra länder.

Vad kan den svenska betaltjänstbranschen bli bättre på?

– Den borde harmonisera sina betalfönster. Verifieringsstegen kan i dag se helt olika ut på olika sajter och du skickas runt mellan betalleverantörer och betalsidor. I Holland är detta mer enhetligt. Där finns en metod som heter Ideal som verifierar 70-75 procent av alla betalningar. Det är en billigt verktyg för handlare och säkert för kunderna, som alltid vet exakt hur en betalning går till och ser ut.

Holland ligger generellt före Sverige på betalområdet, enligt Jussi Lindberg. Det finns exempelvis 10-15 stora holländska betalbolag, vilket gör landet Europaledande, menar han.

Finns det tydliga skillnader?

– Ja, i Sverige tittar man mer på fintech ur ett konsumentperspektiv med bolag som exempelvis Klarna och Izettle. I Holland är man mer företagsinriktad.

Vad beror det på, tror du?

– Det kan bottna i att tilliten är mycket hög i Sverige, vilket otaliga internationella undersökningar visar. Och korruptionsgraden är låg är det enklare att lansera konsumenttjänster. Svenskar är mindre benägna att misstro nya produkter.