IT-bolag: "Utan AI är du rökt"

Finansbolag och banker gör stora investeringar för att få fram och strukturera olika typer av data för att bli effektivare och proaktivare. Men också för att skapa mer skräddarsydda kund- och företagserbjudanden.

– Det blir allt viktigare att ha AI-system inom sitt ekosystem. Det här är något man måste förstå på ledningsnivå. Man måste också ha insikter i hur AI påverkar just dina affärer och tjänster. Det är bråttom att ta reda på det. Det krävs AI-team. Vi har själva ett team här i Stockholm och ett i Skopje, berättar Seavus Sveriges vd Dimitris Panagio när Realtid.se träffar honom i ett stilrent konferensrum på bolagets huvudkontor i Stockholm.

Han säger att vi ska använda AI för att lösa pussel genom att matcha ostrukturerad data med strukturera.

Seavus har de senaste åren utvecklat en ny mjukvaru-plattforom baserad på avancerade algoritmer. Den har fått namnet DoAI och bygger på olika AI-tekniker såsom maskininlärning och kognitiv intelligens.

Seavus har fått otaliga intresseförfrågningar senaste tiden. Först ut med att använda plattformen blir dock Enköpingsbaserade rekryterings- och HR-bolaget Jobmore som ska använda tekniken för att matcha ihop arbetssökande med arbetsgivare på ett så träffsäkert och effektivt sätt.

Seavus ”installerar” och implementerar nödvändig program- och mjukvara och sköter initialt driften, vilket tar cirka tre månader, berättar Dimitirs Panagio. Därefter följer löpande driftskostnader.  Han har svårt specificera vad det rör sig om i kronor och ören, då det är väldigt individuellt, men menar att de försökt prispressa produkten så mycket som möjligt.

AI:t har bland annat tränats i att förstå det svenska språket och kan utifrån samkörd data ranka och rangordna information på ett strukturerat sätt. 

– Det unika med det här systemet är att det inte är outsourcat utan kunden har full kontroll över alla det gör och kan när som helst ”öppna motorhuven” och se varför systemet kommit fram till det eller andra, menar Dimitris Panagio och fortsätter:

Det ska också vara ”explainable” och alltså ingen ”svart låda” utan till 100 procent transparent. AI:t ska kunna förklara vad det gör hela tiden.

De system som erbjuds på marknaden kan innebära att data låses in och kopieras. De tränas på kundens data utan kundens kännedom, enligt Dimitris Panagio. Därmed riskerar man att förlora kontrollen över sin information. Men okunskapen om det är stor, anser han. Många kunder vet inte vad de ska ställa för krav på AI-system. Därför lämnar de gladeligen med sig av sin information till stora it-jättar, hävdar Dimitris Panagio.

– Det är farligt att dela med sig av din företagsdata. Det är viktigt att behålla det inom sitt ekosystem och därmed kontrollen. Vi vill behålla data hos kund. Vi vill att de ska ha kvar den inom sitt eget ekosystem och ge dem kontrollen, säger han.

Men många företag har ju undermålig it-säkerhet. Det visar rapport efter rapport. Varför inte överlåta det till stor it-jätte istället?

– Det är en annan diskussion som ligger utanför det här tycker jag. Men det blir säkert en allt mer högaktuell fråga som sannolikt kommer att lösas på ett bra sätt.

I en intervju med Realtid.se sa fondförvaltaren Kunal Gosh att det finns få riktiga AI:n i dagsläget. Ett riktigt AI bör kunna generera egna algoritmer och prata med andra AI-system. Det kan således bland annat ge egna konkreta rekommendationer till användare.

De kriterierna uppfyller inte DoAI. Dimitris Panagio försäkrar doss Realtid.se om att systemet kan göra sådana saker men menar att kunderna ännu inte är mogna för det. Det är en utveckling som får växa fram långsamt tills kunderna är redo, menar han.

– AI:t är inte heller helt självgående utan det behövs någon eller några som kan lyfta på huven och som förstår hur ”motorn” fungerar. Vi vill utbilda våra kunder i det här. Även om man kan överlåta driften till oss. 

Hur skiljer ni er då från till exempel IBM och Microsoft?

– Att programvaran är helt transparent och att kunden behåller sin kontroll. Målet är att alla ska förstå vad AI:t gör. Vi jobbar på lite olika lösningar för att även oinsatta ska förstå det här. 

Seavus AI lämpar sig för repetitiva och tidsödande arbetsuppgifter, enligt Panagio. Det har som sagt redan sålts till ett rekryteringsföretag i Enköping som ska använd systemet för att klassificera cv:n och personliga brev.

Denna data samkörs sedan med arbetsgivares önskemål. Graden av anställningsbarhet översätts i ett scoring- eller rankningssystem, på en skala fårn 0-1. Jobmores vd räknar med tidsbesparingar på uppåt 40 procent med hjälp av Seavus teknik, hävdar Dimitris Panagio.

För Realtid.se demonstrerar Panagio DoAI exklusivt. Han visar först i en nedskalad och gravt förenklad kodbaserad version hur AI:t tränas i att kategorisera ordval i ett fiktivt CV. 

”Träningspasset” eller upplärningen pågår i ett par minuter. Sedan demonstrerar han hur systemet lyckas kategorisera exempelvis en mening som ”Gillar att jobba både med människor och ensam” som en personegenskap och ”arbetat som undersköterska” som en erfarenhet. Samt ordet ”diplom” som en licens eller ett certifikat.

Systemet validerar och kategoriserar CV:ts innehåll på någon sekund. Det förstår sedan tidigare engelska och nu alltså även svenska. 

– Det här ökar människors chanser och möjligheter till mer objektiv bedömning i rekryteringsprocesser, menar Dimitris Panagio.

Seavus samarbetar nu med spårkforskare på KTH och Uppsala universitet för att förfina spårförståelsen ytterligare. 

Bolaget har också dialoger med ytterligare två kreditmarknads-aktörer som vill använda mjukvaran för att göra riskbedömningar inom ramen för kreditbedömningar.  Det kan också användas i offentlig sektor av exempelvis sjukhus. Anställdas tillgänglighet kan rankas på samma sätt som i rekryteringsexemplet. 

– De slipper ringa runt och fråga utan kan ranka fram vilka som exempelvis kan jobba helg, säger han.

För att använda systemet krävs överblick över sin data. Därefter tar man reda på vilken data som behövs för ett specifikt syfte, stoppar in den i systemet och börjar träna AI:t. Man testar och verifierar och testar igen tills det uppfyller önksad utkomst, förklarar Dimitris Panagio.

En pensionsrådgivare kan exempelvis använda systemet för att matcha individer med pensionsprodukter och skapa skräddarsydda erbjudanden. En sådan matchning kan göras på 1 sekund istället för på en dag. 

Systemet kan även fylla i en revisionspost på 1 sekund istället för 300 minuter per post som det kan ta idag för en revisor och revisionsbolag.

Och en e-handelssajt kan få ned tidsåtgången för uppdatering och underhåll av exempelvis produktinformation och villkor från 2-3 år till 10-60 sekunder med DoAI.

– Frågan är hur man införlivar detta i sin affärsmodell. Man kan välja att utöka sin affär drastiskt. Man kan också låta kunder få sekundsnabba svar. Vi för nu en dialog med KTH vad sådant här kan betyda för företag. 

Han trycker på att det är viktigare än någonsin att ta reda på hur ens affär ser ut och vad ens nya roll i värdekedjan är när disruptiv teknik som AI nu börjar få stort genomslag i många branscher. Inte minst inom bank och finans.  

Det handlar också om att vidareutbilda personal och göra nyanställningar. IT-kompetens är viktigare än någonsin. ”Men man måste hela tiden göra medvetna val”, konstaterar Dimitris Panagio. Han varnar för att förlita sig på gamla processer? Det är för dyrt och kostsamt. Men digitaliseringen som pågår är inte tillräcklig snabb och effektiv, enligt Panagio.

– Vi kan inte använda gårdagens tekniker och lösningar för att lösa morgondagens problem. Gör du det är du rökt. Visst det kanske är jättespännande att brygga öl på stenåldersvis men sådana idéer stannar ofta på hobbystadiet. 

Han varnar också för att göra Nokias misstag att avfärda ny teknik som en fluga. Nokia var världens största mobiltillverkare tills den beslutade sig för att inte haka på smartphone-trenden. Men det är lika viktigt att inte bara investera i teknik per se utan att noggrant analysera hur den kan integreras i befintliga affärsmodeller.  Han uppmanar alla att inte att agera som dotcom-företagen på 90-talet som trodde att det räckte med att bara sätta upp en hemsida så skulle kunderna komma automatiskt.

Det investeras nu till exempel mycket i kundtjänstbotar som ibland avfärdas som ”skyltfönster” och pr-trick. Dimitris Panagio håller med om det men tycker samtidigt inte man ska nedvärdera det då det snarare är ett första steg mot AI. Det är en testmark. 

Men han varnar för att stanna där och tänka att AI är något som ligger längre fram i tiden. Det händer nu säger han och det är bråttom att haka på trenden innan det är för sent. För då blir man omsprungen av sina konkurrenter. 

– Vd:ar och ledningsgrupper tänker främst på AI i termer av exempelvis självkörande bilar och säger något i stil med att ”ja det är coolt men det ligger långt fram i tiden”. Liknande kommenterar hör vi kring människolika robotar och AI-medicin. Men det är inte det som är intressant på AI-området än, utan mjukvaror på t ex backoffice-området.

– Men det är bråttom på riktigt. Jobmore har fattat det. De kommer att ligga mil före sina konkurrenter.