"Inte vårt ansvar"

Antalet bolag som erbjuder affärsjuridiska tjänster utan att vara advokatbyråer har ökat lavinartat under de senaste åren.

För andra typer av rådgivning, exempelvis finansiell sådan, finns allt som oftast omfattande system för både tillsyn och reglering. För att erbjuda finansiella råd krävs exempelvis en licens från Swedsec, vilken man kan bli av med om man missköter den maktposition som rådgivarrollen innebär.

De nya leverantörerna av affärsjuridiska tjänster startas ofta av före detta bolagsjurister som besitter en branschspecifik kunskap i kombination med juridisk kompetens.  

Men de som jobbar på företagen i detta nya segment tillåts enligt lag inte vara ledmöter av Advokatsamfundet, och därmed lagregleras inte den rådgivande funktion som dessa bolag erbjuder.

– De klienter som går till juridiska tjänsteföretag som inte drivs av advokater har inget skydd, eftersom de jurister som jobbar vid sådana företag inte står under någon tillsyn. De saknar den kvalitetsstämpel som ledamotskapet i Advokatsamfundet representerar, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

Enligt Catharina Espmark, före detta yrkesverksam advokat och numera statssekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), finns det trots detta i dagsläget inga planer på att införa ett system för tillsyn och reglering av denna marknad.

Catharina Espmark
Foto: Kristian Pohl

”Den här typen av affärsjuridiska tjänster är en relativt ny företeelse i Sverige och de anställda är ofta erfarna bolagsjurister eller tidigare advokater. Justitiedepartementet har under de senaste åren inte tagit emot några rapporter om missförhållanden när det gäller denna typ av tjänster riktade till företag. Om det skulle komma signaler om problem inom denna bransch får vi överväga eventuella åtgärder”, skriver hon i ett mejl till Realtid.se.

I Finland finns ett system för reglering och tillsyn av icke-advokaters yrkesutövande – så kallade ”wild lawyers” – vid rättegångsärenden, vilket gör att även de som inte har rätt att kalla sig själva för advokater tillåts företräda klienter i domstol.

Icke-advokater får ansöka om en licens hos Finlands Advokatförbund och övervakas därefter av förbundets tillsynsenhet.

Systemet är dock begränsat till just rättegångsärenden och omfattar således inte de tjänster som den nya sortens affärsjuridiska leverantörer erbjuder.

– När det gäller affärsjuridiska tjänster, som inte går till domstol, har vi inget system för licensiering och tillsyn, tyvärr, säger Minna Melender, generalsekreterare för Finlands Advokatförbund.

Okunskapen om marknaden för affärsjuridiska tjänster som inte tillhandahålls av advokatbyråer är stor. Minna Melender är därför inte främmande inför att använda sig av ett licenserings- och tillsynssystem, liknande det man har för icke-advokater i rättegångsärenden, för att reglera även denna marknad.

Minna Melender
Foto: Finlands
Advokatförbund

– Vi vet inte hur mycket problem det finns på den här marknaden, men jag tycker att man borde ha samma typ av tillsyn. Alla borde övervakas på samma sätt som advokaterna, som alltid står under vår tillsyn och övervakning. Vi är inte nöjda med den här situationen, säger hon.

Det svenska Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är dock skeptisk till det finska systemet för tillsyn och reglering av icke-advokater – och hon är inte heller särskilt övertygad om att det skulle vara en bra idé att applicera modellen på de bolag som erbjuder affärsjuridiska tjänster i Sverige.

– Jag är inte så förtjust i den finska lösningen. Men jag har förståelse för de som tycker att man på något sätt ska reglera det här, av det skäl att köparna av juristtjänster, särskilt konsumenter, ofta inte riktigt har förmåga att avgöra vad som är seriöst och inte. Och det kan vara väldigt avgörande råd som lämnas, säger Anne Ramberg.

Hur kommer det sig att du inte är förtjust i den finska modellen?
– Den har en del konstigheter i sig så som den utformad. Jag kan inte gå in i detalj på det, men den löser inte hela problemet. Och den är otydlig. De så kallade ”wild lawyers” kan också lätt sammanblandas med advokater.

Skulle man kunna tänka sig att skapa en typ av licens för de som vill erbjuda affärsjuridisk rådgivning utan att vara advokater?
– Om vi ska certifiera alla människor som ska få lämna rådgivning i det här landet så blir det en väldigt omvälvande historia. Advokatsamfundet har ju ett antal huvuduppgifter, och de går mycket längre än att bara förhålla sig till rådgivningssituationen. Det handlar om ett ansvar för den demokratiska rättsstaten. Det handlar inte om att tillhandahålla en licens för att andra utföra vissa juristtjänster.

Men har inte Advokatsamfundet ett ansvar för, och ett intresse av, att upprätthålla ryktet för juridisk rådgivning överlag?
– Det är absolut vårt ansvar att upprätthålla ryktet för advokatyrket, men det är inte vårt ansvar att upprätthålla ryktet för sådana som inte är advokater. Dem har vi inget ansvar för.

Katarina Lidén, vd på Swedsec, det organ som upprättades av Svenska Fondhandlareföreningen 2001 för att säkerställa regelefterlevnad och höga kunskaper hos de yrkesverskamma i finansbranschen, tycker att licensiering är en bra metod – och enligt henne skulle det mycket väl kunna vara fruktbart även vad gäller juridisk rådgivning.

Katarina Lidén
Foto: Swedsec

– På vårt område har det varit gynnsamt att införa ett licensieringssystem. Det är ett bra sätt att få branschen att sluta upp kring en gemensam standard, till exempel gällande vilka kunskaper man ska ha och vilka sanktioner man ska få om man bryter mot regelverket. Jag tror på licensiering i sig och det kan ju appliceras på flera branscher, säger hon.

Anne Ramberg menar dock att den hårda regleringen av finansbranschen inte enbart är positiv, och att det definitivt inte är något som juristbranschen bör eftersträva.

– Vi håller ju på att reglera oss till döds. Man kan ta finansmarknaden som exempel, där är det väldigt mycket reglering, och rättsosäker sådan. Man kan inte reglera bort allting, utan det måste finnas ett fält för eget ansvarstagande också, säger hon.

Trots Anne Rambergs skepsis gentemot reglering, och trots att hon inte ser det som Advokatsamfundets uppgift att hantera dagens situation med en oreglerad marknad för affärsjuridiska tjänster, lyfter hon ett varningens finger mot vad som komma skall ifall segmentet förblir oreglerat.

– Det kommer att påverka marknaden. I förlängningen kan man känna en viss oro över att det skulle kunna leda till att man får ett Uber på den juridiska tjänstemarknaden och på advokatmarknaden. Då skulle jag säga att man får se upp. Jag har inget emot Uber, men jag är emot Uberkonceptet om man tänker överföra det på juristmarknaden. Då skulle det vara omöjligt att upprätthålla de kärnvärden som advokatyrket står för, säger Anne Ramberg.