Inget pris, ingen limit – Alpcots depåkunder erbjuds sälja Reditum i blindo

Ett mycket ovanligt erbjudande har presenterats för innehavare av obligationen Reditum, som samtidigt är kunder till noterade Alpcot. En av kunderna är Axel* – som passerat 80 år – och som investerat närmare 200 000 kronor i obligationen.

I hans depå, som Alpcot tillhandahåller, har det dykt upp en ”knapp” som det står ”sälj hela innehavet” på. Om han klickar på knappen lägger han en säljorder på sitt Reditum-innehav.

Axel vill väldigt gärna sälja obligationen som inte betalat ränta på flera år och som emittenten skulle ha återbetalat redan sommaren 2020.

Istället har Luxemburg-registrerade Reditums ägare – den svenske fastighetsinvesteraren Lars-Erik Magnusson – förlängt löptiden varje halvår sedan dess. Och det verkar inte finnas någon gräns för hur många gånger löptiden kan förlängas. Axel har därför undrat om han någonsin kommer att få tillbaka sina pengar.

Det kan därför kännas frestande att trycka på den där knappen som det står ”sälj hela innehavet” på. Problemet är bara att Axel inte kan sätta en limit – alltså ett lägsta pris som han kan acceptera vid försäljning. Det framgår också av villkoren att han inte kan ångra säljordern när den väl är skapad.

Trycker han på säljknappen måste han alltså genomföra affären oavsett pris. Och det även om han blir erbjuden ett skambud.

När Axels son ringer till Alpcot och frågar varför det inte går att sätta en limit svarar kundsupporten, efter att ha dubbelkollat med kollegor:

”Du kan inte sätta en limit på grund av det systemet vi har kan inte hantera de typer av ordrar för den lilla marknaden som finns för de här produkterna.” 

Emittenten på köpsidan? 

Av villkoren som listas ovanför säljknappen framgår också att ”försäljning inte är garanterad och beror på efterfrågan från emittenten (…)”.

Det verkar alltså som att det är Lars-Erik Magnussons bolag som står på köpsidan och vill köpa tillbaka Reditum-obligationen istället för att betala tillbaka obligationslånet. Och detta till ett pris emittenten själv bestämmer – Axel har ju ingen möjlighet att dra tillbaka ordern.

Realtid har förgäves mejlat och ringt Alpcots vd Björn Bringes och vice vd Lisa Larsson för att fråga om det stämmer att det är emittenten som finns på köpsidan – men inte fått svar.

Realtid har också ringt Lars-Erik Magnusson som svarar att han inte har någon kommentar. Han svarar inte heller på frågor via mejl eller sms.

Reditum och Falcon Funds 

Däremot har Magnusson sagt i en tidigare intervju med Realtid (publicerad i juli 2021) att hans mål är att köpa tillbaka alla utestående obligationer.

– Vårt mål är att köpa tillbaka allt – 132,4 miljoner euro.

Ekobrottsmyndigheten hävdar dessutom att Magnusson redan har köpt tillbaka delar av Reditum-obligationen för en bråkdel av det nominella värdet. Det framgår av förundersökningsmaterial i Falcon Funds-målet.  

Reditum-obligationen hade nämligen en central roll i den uppmärksammade ekobrottshärvan.

Enligt Ekobrottsmyndigheten investerade spararna i Falcon Funds ovetandes cirka 15 miljoner euro i Reditum. När Pensionsmyndigheten tog kontroll över fonden såldes Reditum-innehavet för 10 procent av det nominella värdet – 1,5 miljoner euro – till vad Ekobrottsmyndigheten kallar ”mellanhänder”. Lars-Erik Magnusson ska sedan i sin tur ha betalat 4,5 miljoner euro för dessa obligationer vilket skulle ge mellanhänderna 3 miljoner euro för besväret. Lars-Erik Magnusson har förnekat att affären med ”mellanhänderna” någonsin gjordes. Men Falcon-åklagaren Jerker Asplund menar att det är fastslaget att affärerna gjordes på det sätt som framgår av beslagtagna avtal och mejltrafik.

– Pensionsmyndigheten och KPMG ställde som villkor att Larmag inte skulle köpa tillbaka obligationen så de gjorde det via ombud, har Jerker Asplund sagt i en tidigare intervju.

Frysta tillgångar 

Lars-Erik Magnusson har varken delgivits misstanke om brott eller åtalats i Falcon Funds-härvan. Däremot har Realtid avslöjat att Magnusson åtalats i Belgien efter en förundersökning som inleddes redan 2014 – ungefär i samma veva som Reditum-obligationen sjösattes.  

Så sent som i somras hade någon dom inte fallit. Realtid har frågat såväl åklagaren Gilles Dejemeppe som Lars-Erik Magnusson själv, i vilket skede den legala processen befinner sig, men inte fått svar.

Däremot framgår det av dokument från Lantmäteriet att Magnussons tillgångar – däribland fyra fastigheter i Dalarna – fortfarande är frysta vilket talar för att processen ännu inte är avslutad. Dessa fastigheter motsvarar inte på långa vägar det belopp som belgiska myndigheter är ute efter – motsvarande över 100 miljoner kronor vilket är summan av de misstänkta transaktionerna.

Realtid har ställt frågan till Alpcot hur Lars-Erik Magnussons bolag Reditum – som är emittenten – över huvud taget kan ha någon ”efterfrågan” mot bakgrund av att Lars-Erik Magnussons tillgångar ska vara frysta.

Alpcot har inte återkommit med svar på den frågan.

Finansiella företag har en omsorgsplikt  

Alpcot agerar med Finansinspektionens tillstånd. Realtid har frågat myndigheten om Alpcots villkor för Reditum-försäljningen är i linje med lagstiftningen om konsumentskyddet och kravet på att finansiella företag ska visa ”tillbörlig omsorg” om kunder och ”ta tillvara kundens intresse”.

Finansinspektionen har i mejl svarat att man inte kan kommentera enskilda bolag eller händelser.

Fotnot: Axel heter egentligen någonting annat