Inga tecken på lågkonjunktur i USA

Rädslan för att en lång period av amerikansk tillväxt snart ska ta slut fortsätter att plåga marknaden under 2018. De senaste siffrorna visar på en tillväxttakt på 2,2 procent för första kvartalet, strax under marknadens förväntningar. En del analytiker är bekymrade. Man pekar på att tillväxten på årsbasis har minskat, samtidigt som siffran är den lägsta för de senaste fyra kvartalen. Frågan är om USA är på väg mot en lågkonjunktur?

Ställer man frågan till vår checklista ”Clearbridge Recession Risk Dashboard” är svaret tydligt: – Nej, inte just nu.

Checklistan utgår från 12 historiska indikatorer som, när de sammanfaller, har kunnat förutse tidigare lågkonjunkturer. Ser man till de förutsättningar som brukar råda vid lågkonjunkturer, går det att konstatera att det just nu inte finns något som tyder på problem framöver.

chart.png

Den enda verkliga källan till oro är vinstmarginalerna, som just nu är nära rekordnivåer. Det är också den enda indikatorn som blinkar gult på vår checklista för tillfället.

Trots en skattereform som har bidragit till bättre marginaler hos företagen i USA, handlar de nuvarande vinstmarginalerna om en cyklisk topp, som trycks ned av högre löner, råvaruinflation och högre räntekostnader.

Vanligtvis är den här typen av ökade kostnader ett tecken på en stundande lågkonjunktur, eftersom företag spenderar mindre på nyanställningar och investeringar när de ska försöka hejda de minskade marginalerna. Men i det här fallet handlar det endast om en försiktig varning, snarare än ett tydligt tecken på att en lågkonjunktur väntar runt hörnet.

Samtidigt pekar alla andra variabler i checklistan på ekonomisk expansion. De finansiella indikatorerna – avkastningskurvan, kreditspreaden och penningmängden – ser starka ut. Inför var och en av de senaste sju lågkonjunkturerna i USA, som sträcker sig tillbaka till mitten av 1960-talet, har avkastningskurvan för amerikanska statsobligationer varit inverterad. Men i dagsläget syns alltså inga tecken på att den är på väg åt fel håll.

Samma sak gäller kreditspreaden. Skillnaden i avkastning mellan företagsobligationer och riskfria statspapper brukar ofta öka inför lågkonjunkturer, men samtidigt som aktiemarknadens volatilitet sköt i höjden under det första kvartalet rörde sig knappt kreditspreaden ur fläcken – trots en stark uppgång i avkastningen på tioåriga statsobligationer.

En skarp kurva nedåt i penningmängd kan också ses som en bidragande orsak vid tidigare konjunkturnedgångar, men just nu syns inga tecken på sådana rörelser i USA. Faktum är att penningmängden ökat från 8 trillioner dollar till 14 trillioner dollar sedan 2008.

Löneutvecklingen och råvaruinflationen är checklistans två inflationsindikatorer och båda två ser relativt ofarliga ut.

En löneökningstakt på 4 procent brukar tyda på att man befinner sig i slutskedet av en högkonjunktur, men det närmsta vi kommit nyligen är 2,9 procent. Med andra ord är löneinflationen fortsatt dämpad. 

Råvaror spelar förstås också en viktig roll i inflationen, men istället för att fokusera på enskilda råvaror brukar vi titta på en kombination av priserna på kemikalier, stål, timmer, koppar och olja. När tillväxten går trögt brukar efterfrågan på varorna minska och det gäller även råvaror som används vid tillverkning. I vissa fall innebär höga priser bekymmer för konsumenter och kan leda till inflation (gäller främst olja), medan låga priser i andra fall kan tyda på vikande efterfrågan.

Tittar man på hur råvarumarknaden ser ut just nu finns emellertid ingen orsak till omedelbar oro.

På tal om konsumenter, så motsvarar de ungefär två tredjedelar av USA:s BNP och därför tittar vi på flera konsumentrelaterade indikatorer, bland annat antalet bygglov, arbetslöshet, försäljning i detaljhandeln och hushållens jobbutsikter. 

Antalet utfärdade bygglov nådde sin kulmen i god tid inför de senaste tre lågkonjunkturerna och började vända nedåt i god tid före själva konjunktursvängningen. Den nuvarande cykeln pekar dock på en fortsatt uppgång inom den närmsta tiden.

Antalet arbetslösa sköt i höjden under 2008-2009, men är i dagsläget nere under förväntade nivåer. Och trots att försäljningen i detaljhandeln har pendlat fram och tillbaka de senaste månaderna, visar den senaste ökningen på 0,3 procent att konsumenterna fortfarande handlar varor.