Inga skulder indrivna till Trustbuddys långivare

Nils-Petter Hansen.
Foto: Ro Sommernes

Som Realtid.se tidigare berättat har 50 miljoner kronor säkrats i Trustbuddys konkursbo. Summan ska fördelas till de 3.200 personer som lånade ut pengar via peer-to-peer-plattfom.

– Jag förväntar mig att en väsentlig del av dessa pengar kan utbetalas före sommaren, säger Nils-Petter Hansen på Oslobyrån Ro Sommernes till Realtid.se.

Han är juridisk rådgivare till den grupptalan som bildades i Norge. Grupptalan har även upphandlat inkassobolaget Alektum i Göteborg som fått uppdraget att försöka driva in låntagarnas skulder.

Kommer inte betala

Det handlar om mellan 50.000-60.000 personer i Norden, Polen, Storbritannien och Spanien som tagit lån genom Trustbuddy. Fodringarna uppgår i dagsläget till totalt cirka 280 miljoner kronor.

Inkassobolaget är nu i färd med att upprätta återbetalningsplaner. Men skuldbördan växer för varje dag. Inkassoräntan ligger i genomsnitt på 10 procent, som lägst på 3 procent och som högst på 19 procent i till exempel Norge.

Enligt Alektum tar det minst fem år innan alla skulder är indrivna. Men advokaten Nils-Petter Hansen menar att det är en "omöjlig uppgift".

– Vissa låntagare kommer inte att betala tillbaka och samtidigt tillkommer kostnader för att driva in pengarna. Men det är för tidigt att säga något om vad slutresultatet blir, säger han.

Ingen prognos

Anders Svensson på
Alektum.

Och kanske finns det anledning att vara orolig. Ingen långivare har fått några pengar hittills.

– Det går inte att säga hur lång tid det tar. Vi måste jobba igenom allt för att få en bättre prognos. Men troligen kan de första utbetalningarna göras efter sommaren, säger Anders Svensson, presskontakt på Alektum.

Fördröjningen beror delvis på en omfattande avstämning. Över 3.000 långivare ska gås igenom.

– I vanliga fall är det en fodringsägare. Men här är det flera tusen, vilket gör arbetet tunggrott och komplext, konstaterar Anders Svensson.

Enligt konkursförvaltaren tyder det mesta på att Trustbuddy, utan samtyckte, lånade vidare cirka 40 miljoner kronor. Varje lånedel kan därmed bestå av ytterligare en utlånare.

– Det största problemet har varit att samla ihop alla långivare på varje lån till en enhet. Och den kartläggningen pågår än, säger Anders Svensson.

"Långsamma beslutsprocesser"

Han anser också att bankerna bromsat indrivningen.

–  De måste utreda huruvida det rör sig om penningtvätt. Det leder till långsammare beslutsprocesser. Vi tycker det tar för lång tid. Storbankerna borde kunna jobba snabbare.

Värdena i konkursboet borde också säkrats tidigare, menar Anders Svensson.

– Konkursförvaltaren har jobbat i sitt tempo, men vi hade önskat att det gått fortare, även om vi har en bra dialog. Vi trodde att det skulle vara klart med konkursboet i april. Samtidigt är det många komplexa processer igång och en rad olika delar borde ha gått snabbare, säger Anders Svensson.

"Goda chanser"

Ändå är han optimistisk. Generellt har det varit lätt att identifiera långivare och låntagare i Trustbuddys system.

Konkursförvaltaren
Lars-Henrik Andersson
Foto: Lindahl

– Jag bedömer chanserna som goda att de flesta får tillbaka stora delar av sina pengar.

Han pekar på att 92 procent av fullmakterna, räknat i utestående lån, har undertecknats. Grupptalan tog i vintras hjälp av norska advokaten Karl-Anders Grönland på Oslobyrån SGB Storløkken. Han började samla in fullmakter för lånen i julas och fick på kort tid in en majoritet av dem.

Inga lån till "kreti och pleti"

Alektums indrivning underlättas också av att Trustbuddy inte tycks ha slarvat med kreditgivningen.

– Bolaget verkar inte ha gett ut lån till "kreti och pleti", vilket bådar gott för långivarna, säger Anders Svensson.

Svenska konkursförvaltaren Lars-Henrik Andersson på advokatbyrån Lindahl ska också se till att den minoritet utlånare som saknar fullmakt återfår sina utestående lån i den mån det är möjligt.

– En del kanske tänker att de inte behöver betala tillbaka för att Trustbuddy gick i konkurs, men det är inte långivarnas fel att bolaget kursade och de har rätt till sina pengar, konstaterar Anders Svensson.