Infrastruktur ska vända finskt riskkapital

Capmans första infrastrukturfond med tonvikt på Norden har gjort en första stängning på 115 miljoner euro. Avsikten är att den ska överskrida 300 miljoner euro. Investeringarna har fokus på logistik, telekom och energi. 

Fonden är ett led i den nye vd:ns strategi att få bättre fart på Capman, Finlands enda börsnoterade riskkapitalbolag. Joakim Frimodig blev vd för drygt ett år sedan och bolaget förvaltar nu 2,8 miljarder euro. Totalt under resan har Capman tagit in sex miljarder euro i kapital.

­– Vi hade svåra år efter finanskrisen men nu har vi ett nytt gäng, ny fokus och ny styrelse. Jag har bytt ut 25 procent av personalen, säger Joakim Frimodig.

De flesta gamla partner är nu borta. Av kärngänget från 1990-talet finns endast Tuomo Rassio kvar i buyout-gruppen. Och Joakim Frimodig har börjat sätta sin prägel på bolaget.

Riskkapitalbolaget, som idag har ett börsvärde på 227 miljoner euro, har varit en usel investering. Kursen har sedan Joakim Frimodig blivit vd haft toppar och dalar för att nu hamna på 1,60 euro per aktie. I år har aktiekursen backat nästan tolv procent. På tio år är kursen bara upp sju procent. Sedan börsintroduktionen 2001 har den totala avkastningen inklusive utdelningar varit 56 procent.

Utdelningen våren 2018 var 0,11 euro vilket gav en direktavkastning om sju procent. Bolagets 18 000 ägare, varav de största är Sampo Group och det finländska pensionsbolaget Ilmarinen, kan inte vara särskilt nöjda.

Vad är det viktigaste du ändrat under din tid som vd?

– Jag har fokuserat på tillväxt. Vi vill vara ”ett private asset-hus” med investeringar i riskkapital, fastigheter, infrastruktur och krediter. Till exempel har vi startat den nya Capman Growth-fonden på 86 miljoner euro som gör minoritetsinvesteringar i snabbväxande nordiska bolag, till exempel i Fluido, en konsult inom amerikanska Salesforce-teknologi, som vi nyligen sålde till indiska Infosys.

Här följer några ändringar som Joakim Frimodig infört: 

• Nya strategier och nya produkter och fokus på att tillföra mervärde. Capman har startat en ny nordisk fond med 425 miljoner euro som investerar främst i kommersiella fastigheter med målet att addera värde, till exempel konverteras fastigheterna till ett nytt ändamål, en kontorsfastighet blir en skola.
• Mer flexibilitet. Capman har arbetat med fonder som stängs efter tio år men vill nu jobba med öppna fonder eller evergreen-fonder där investeraren kan sätta in och ta ut pengar på ett mer flexibelt sätt. Capman jobbar även med investerare som vill ha enskilda mandat som ligger utanför fokusområdet, till exempel det största tyska pensionsförsäkringsbolaget BVK som vill investera i hyreshus och som har gett Capman ett mandat på 500 miljoner euro.
• En bredare investerarbas. Tidigare tog Capman in kapital från de största institutionella placerarna. Capman vill nu ha både större internationella investerare och mindre. Två tredjedelar av kapitalet i Nordic Real Estate-fonden är utländskt och kommer bland annat från Florida Pension Fund och fonder i Centraleuropa. Capmans första infrastrukturfond med tonvikt på Norden har gjort en första stängning på 115 miljoner euro. Avsikten är att den ska överskrida 300 miljoner euro. Det blir CapMans tredje ben efter fastigheter och bolag. Denna fond lockar nya kunder, lokala mindre investerare och har väckt stort intresse internationellt.

Capman har 20-25 anställda i Sverige. Vad är mest intressant här?

– Områden inom infrastruktur, precis som Finland, med möjligheter för kommunal eller statlig sådan. Större industribolag som vill lätta sin balansräkning.

– Senaste exit är North Alliance, en kommunikationsbyrå som vi sålde till det norska riskkapitalbolaget Norvestor.

Ni äger Heron City i Sverige och 2017 sålde ni Engelska Skolans fastighet i Älvsjö.

– Heron City köpte vi 2001 men det är tuffare tider för köpcentra. Nu är vi mer selektiva vad gäller detaljhandel och fastigheter med sådan inriktning.

Varför fastigheter – skapar ni inte bara nya investeringsområden för att kunna ta ut avgifter? Det är en relativt passiv investering – vad är värdeskapandet?

– Vi köper en fastighet, ändrar på något och tillför värde. Vi konverterar en kontorsfastighet till lyxhotell, till exempel hotell St George i Helsingfors. Det kan jämföras med det vi gör med buyout-bolagen. Vi följer vår värdeskapande agenda.

– Vi köpte Kämp och GLO-hotellverksamheten utan fastigheter 2013. Vi har tio Kämphotell nu och en stark position i Helsingfors i övre segmentet av marknaden.

Finns riskkapital om tio år? Kommer det att skapas ett Lendify som ersätter riskkapitalbolagen och där pensionsspararen kan köpa in sig direkt i bolagen?

– Riskkapital finns kvar men kräver att mervärden skapas hela tiden. Globala riskkapital och venture capital-marknaden har vuxit från en halv biljon dollar 1999 till en fem biljoner dollar 2018. Men börsmarknaden är 45 biljoner dollar. Det finns massor med möjligheter. Det blir flera direkta investeringar i framtiden och därför riktar vi oss mot family offices och förmögna privatpersoner. Om vi inte skapar mervärde har vi ingen plats.

Vilka är de senaste avyttringarna?

– Senaste 15 månaderna har vi sålt bland annat tandläkarkedjan Oral till schweiziska Colosseum. Inom buyout-verksamheten har vi sålt sex bolag. Vi börsintroducerade Harvia som tillverkar bastuaggregat i mars 2018 på fem euro och kursen är 5,50 euro idag.

Ni köpte flera fastigheter av Oscar Properties 2017. Har det varit en bra investering?

­– So far so good. Det går enligt plan. Vi har 120 innehav så jag har inte exakta detaljer på varenda investering.