”Index har inget samvete”

Campbell Fleming, global chef för distribution och medlem i ledningsgruppen för Aberdeen Standard Investments, menar att det råder en filosofisk konflikt mellan ESG-trenden (Environmental, Social, Governance) och det ökade inflödet i indexfonder. 

– Index har inget samvete. Att investera i indexfonder är paradoxalt nog det mest aktiva beslut du som investerare kan fatta. Utan att nämna några namn så kan jag konstatera att finns exempel på bolag som är med i vissa index utan att de förtjänar det.

– Indexförvaltare är också de som traditionellt tar minst ansvar, om ens något alls, i frågor om ägarstyrning. Om du placerar dina pengar hos en kapitalförvaltare som verkligen vill påverka denna trend i rätt riktning så är inte passiva investeringar den rätta vägen att gå, säger Campbell Fleming.

Campbell Fleming menar också att trenden mot indexförvaltning gynnas mycket av den starka globala börsmarknaden. När recessionen väl kommer tror Campbell Fleming att de bolag som gynnats mest av indextrenden också kommer bli de som får ta den största smällen. 

Att det är ESG som gäller just nu är väldigt tydligt.

– De senaste tolv månaderna har det finansiella intresset kring ESG vuxit kraftigt, både från småsparare och institutionellt håll. Jag upplever att branschens medvetenhet kring ESG ökat drastiskt den senaste tiden vilket ställer högre krav på oss som kapitalförvaltare att både vara långsiktiga och miljömedvetna i våra processer. Vi har med ESG-perspektivet i varje investering vi gör.

Enligt Campbell Fleming är den stora drivkraften i ämnet hur baby boomer-generationens barn kommer förvalta vidare de ärvda tillgångarna. 

– Den yngre generationen är i regel mer miljömedvetna än deras föräldrar och den stora frågan att lösa för oss som kapitalförvaltare är hur den yngre generationen i sin tur kommer förvalta de ärvda kapitalet. När den nya generationen tar över tror jag att skiftet mot ESG-investeringar kommer tillta ytterligare.

Campbell Fleming är just nu på besök i Stockholm.

– Jag är här för att prata med klienter, partners och mina nordiska kollegor. På agendan är ämnen som Aberdeens tidigare sammanslagning med Standard Life. Firmans resultat och fortsatta strategi framåt. ESG-investeringar och andra trender som skiftet från noterade investeringar till onoterade, säger Campbell Fleming. 

På Stockholmskontoret vid Hötorget jobbar omkring 40 personer. Majoriteten av de anställda jobbar med Aberdeens fastighetsverksamhet i Norden.

Sammanslagningen mellan de tidigare två bolagen Aberdeen Asset Management och Standard Life ägde rum under 2017. Idag är Aberdeen Standard Investments världens 28:e största kapitalförvaltare med över 562 miljarder euro under förvaltning, enligt den europeiska finanstidningen IPE. Enligt bolagets hemsida man den största aktiva förvaltaren i Storbritannien.

Campbell Fleming uppger att han inte har kommit till Norden för att sälja några fonder. Han är i stället här för att prata om de makroekonomiska trender som råder på finansmarknaderna och diskutera vilka investeringsmöjligheter dessa leder till. 

För firman har Brexit främst fört med sig en finansiell oro och osäkerhet. Campbell Fleming uppger att Aberdeen Asset Management som konsekvens bland annat förflyttat mer resurser till Luxemburg och Dublin för att säkra upp sin europeiska verksamhet. 

Han väcker också frågor kring hur indexförvaltare verkligen tjänar sina pengar. Enligt Campbell Fleming tjänar indexförvaltare pengar på de stora massor kapital de förvaltar över.

– Som aktiv förvaltare behöver vi vara helt transparent med varje kostnad och redovisa i exakt detalj hur vi tjänar våra pengar. Samma regler gäller inte för indexfonder.

Den andra internationella trenden som Campbell Fleming bevakar är skiftet från investeringar i offentliga marknader, såsom noterade aktier och obligationer, till onoterat.

– Vi ser vi en tydlig trend där allt fler investerare letar sig till onoterade bolag istället för noterade. Trenden genomsyrar marknaderna för krediter och aktier där skiftet från offentliga till mer privata marknader är påtaglig internationellt.

Uppsidan för onoterade bolag beräknas helt enkelt vara större givet de internationellt pressade aktiemarknaderna och den rådande låga räntemiljön. Enligt Campbell Fleming är det minskade antalet börsnoteringar på internationell nivå ett tecken på skiftets händelseförlopp. 

– På vissa västerländska marknader är antalet nya börsnoteringar nu på rekordlåga nivåer. Att notera bolag på börsen är inte längre den en självklara vägen för bolag som söker finansiering. Bolag kan helt enkelt nå en bättre avkastning i en privat miljö och behöver inte lägga lite mycket resurser på rapportering eller regelefterlevnad. 

Campbell Fleming betonar att det finns undantag som bekräftar regeln, exempelvis börserna i Japan, USA och Sverige.