Hoten ökar mot investmentbankerna

Morgan stanley, den anrika amerikanska investmentbanken, gjorde i veckan den största affären i  den amerikanska bankvärlden sedan finanskrisen för drygt tio år sedan genom uppköpet av den hårt pressade nätbaserade lågprismäklaren E-trade. Affären, som sker via Morgan Stanley-aktier, är värd omkring 130 miljarder kronor. 

E-trade har hamnat i en besvärlig situation på senaste tiden. Dels chockade den amerikanska branschledaren Charles Schwab aktiemarknaden i höstas genom att ta bort alla handelsavgifter. Manövern satt hård press på konkurrenterna att följa efter, med kraftiga kursreaktioner som följd. 

I november kom ytterligare en chock för E-trade: Charles Schwab och branschtvåan TD Ameritrade går ihop och skapar den överlägset största nätmäklaren i USA. Efter den affären var det uppenbart att E-trade måste komma in i en starkare struktur för att överleva. 

Morgan Stanley har gjort en strategisk förflyttning under flera år för att minska sitt beroende av de volatila investmentbanksintäkterna. Detsamma gäller ärkerivalen Goldman Sachs. Det har framför allt handlat om att öka engagemanget inom förmögenhetsförvaltning, men även en rörelse mot konsumentmarknaden.

Uppköpet av E-trade skall ses i samma perspektiv som till exempel Goldman Sachs lansering nyligen av en in- och utlåningsplattform riktad mot konsumentmarknaden. Dels ger det en intäktsström som inte korrelerar med den volatila investmentbanksverksamheten och dels ger det investmentbankerna tillgång till en förhållandevis billig och stabil inlåning. 

E-trade, som sitter på omkring fem miljoner depåkunder, har en betydande och räntefri kundlividitet som Morgan Stanley kan utnyttja för att stärka lönsamheten. 

E-trade kommer att integreras in i förmögenhetsförvaltningsdelen inom Morgan Stanley, en rörelsegren som växt från drygt 35 procent av de totala intäkterna för 15 år sedan till att idag stå för omkring 55 procent av totalen. Ledningen för Morgan Stanley säger att huvudkonkurrenterna nu är Charles Schwab och JP Morgan snarare än Goldman Sachs. 

Samtidigt stiger det politiska hotet mot bankerna inför höstens presidentval. Flera av kandidaterna på den demokratiska sidan vill införa betydande restriktioner mot den finansiella industrin. Michael Bloomberg och Elizabeth Warren har båda flaggat för beskattning av finansiella transaktioner och farthinder på aktiemarknaderna genom att begränsa högfrekvenshandelns möjligheter att skära emellan aktiehandeln. Förslagen skulle vara ett dråpslag mot bolag som Morgan Stanley, JP Morgan, Charles Schwab och Goldman Sachs.