Höjda gränserna för revisionsplikt en välkommen förenklingsåtgärd för svenska företag

Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

Den utredning om förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen som nyligen skickats på remiss (SOU 2021:60) föreslår bland annat att en höjning av gränserna för när ett aktiebolag måste anlita en revisor utreds vidare. Det vore en välkommen förenklingsåtgärd som skulle förbättra konkurrensvillkoren för svenska företag. Det svenska undantaget, som innebär att bolag som uppfyller fler än ett av villkoren tre anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning har möjlighet att välja bort revision, är väsentligt mycket lägre än vad som normalfallet i EU där majoriteten av länderna lagt sig runt de harmoniserade trösklarna på 50 anställda, 4 miljoner euro i balansomslutning och 8 miljoner euro i nettoomsättning. Inget land i Europa, med undantag för Cypern, har krav på obligatorisk revision.

”Inget land i Europa, med undantag för Cypern, har krav på obligatorisk revision.”

Det förslag om att verka för att införa revisionsplikt för alla aktiebolag oavsett storlek, som ska behandlas på Moderaternas partistämma nu i veckan, är därför både förvånande och oroväckande. Särskilt som Moderaterna i andra sammanhang via olika motioner visat sig angelägna om regelförenkling och minskad byråkrati. De rapporter från Ekobrottsmyndigheten och Riksrevisionen, som används som stöd för förslaget, uppvisar stora brister och är långtifrån tillräckliga för att försämra villkoren för hela gruppen aktiebolag. Enligt en granskning av myndigheternas rapporter som genomförts av Handelns Forskningsinstitut saknas vetenskapligt stöd för att avsaknad av revisionsplikt har lett till ökad brottslighet eller till lägre företagstillväxt. Tvärtom finns det indikationer på att sysselsättningstillväxten i de småföretag som haft möjlighet att välja bort revision har ökat.

Syftet med revision är främst att fungera som kontrollfunktion när ägandet av ett företag är skilt från förvaltningen. Även om revision kan tillföra mycket mervärde, finns det för mindre ägarledda företag inte alltid tillräckligt starka skäl att anlita en revisor. Det är därför helt rimligt att småföretag själva får bedöma behovet av revision med utgångspunkt i de egna förutsättningarna. Revision är inte heller ett särskilt effektivt verktyg för att komma åt skatteundandragande eller annan ekonomisk brottslighet. En orsak är att revisionen i regel sker i efterhand när brottsligheten redan inträffat. De anmälningar som kommer från revisorer rör oftast formaliafel om försent inlämnad årsredovisning eller att skatter och avgifter inte betalats i rätt tid. För att komma åt problem med ekonomisk brottslighet och skatteundandragande är det betydligt mer effektivt med proportionerliga, riskbaserade åtgärder och riktade myndighetskontroller.

”Revision är inte heller ett särskilt effektivt verktyg för att komma åt skatteundandragande eller annan ekonomisk brottslighet. En orsak är att revisionen i regel sker i efterhand när brottsligheten redan inträffat.”

Sveriges låga tröskelvärden för revision innebär i praktiken att svenska företag får högre påtvingade kostnader än jämförbara företag i konkurrentländerna. För det enskilda företaget utgör kravet en komponent i den generella regelbördan och påverkar på så sätt konkurrensvillkoren. Genom upplevt krångel och merarbete kan det också utgöra ett hinder från att växa. Sverige bör därför inte ha högre ställda krav på revision än vad som gäller i övriga EU.

Sofia Bildstein-Hagberg
Svenskt Näringsliv

Helena Fond
Företagarna

Erik Sjölander
Småföretagarnas Riksförbund