Historien bakom RunnaCraft

Hans båt kom med i ett av Realtid.se:s videoklipp från motorbåtstävlingen ”Skärgårdens snabbaste båt” i början på juli, och Andersson hörde därefter av sig för att berätta mer om RunnaCraft.

Projektet inleddes år 1998, och på två år hade gjutformar till skrovet tagits fram och en prototyp byggts lagom till en båtmässa år 2000.

– Vi gjorde en bild av en 50-tals-pinuppa på akterspegeln. Tanken är att varje nytt exemplar ska ha sin speciella bild.

Förebilden var italienska båtmärket Riva med ett utseende som en gammaldags-båt men med prestanda som en modern, snabbgående motorbåt.

Båten har ett 14 millimeter tjockt ytskikt av mahogny, medan sidorna är i plast. Botten är ett V-skrov med 22-gradig vinkel.

I tv-programmet ”Draknästet” deltog båtentreprenören Richard Granberg och ville locka drakarna att investera pengar i sitt bolag som gör en liknande båt som kostar 1,5 miljoner kronor styck.

Han fick avslag från drakarna, men en av dem – Mats Gabrielsson – valde att köpa en av Granbergs båtar.

– Granbergs båt är liten. Det får bara plats två fram och tre bak. Den är inte stor, säger Jörgen Andersson.

– Ändå kostar den skjortan, men den är djävligt snygg.

– Det var tur för Granberg att Gabrielsson inte sett vår RunnaCraft.

En RunnaCraft är 32 fot lång, det vill säga cirka 10,5 meter.

Prislappen ligger på 2,5 miljoner kronor.

– Då har båten två inombordsmotorer.

– Men man kan även få den med bara en motor. Då blir det billigare.

Det går även att välja mellan diesel eller bensin som bränsle.

– En dieselmotor kostar ungefär lika mycket som två bensinmotorer.

– Det är kundens behag som styr.

– De flesta vill ha två motorer om en skulle gå sönder.

– Och det är dessutom lättare att hantera båten med två motorer.

Ett annat alternativ att ha en huvudmotor och en bogpropeller för att båten ska bli lättare att manövrera i hamn exempelvis.

Dieselmotorerna i sig är dyrare än bensinmotorer, men å andra sidan är dieselbränslet billigare per liter än bensinen.

En RunnaCraft tillhör motorbåtstypen ”daycruiser”.

– Men den har två sovplatser, en liten toa, vatten och dusch.

Jörgen Andersson själv har inte hunnit vara ute med båten de senaste 3-4 veckorna.

– Men en bekant var ute i fredags och lördags i Sandhamn, och direkt kom det fram en stor blå båt med jättefilmkamera och började filma båten.

– Själv har jag haft ganska många båtar, och det här är den enda där även folk i segelbåtar ställer sig upp och hälsar när man åker förbi.

Andersson höll tidigare själv på med båtförsäljning i några år bland annat i en lokal i Sverige som var Europas största permanenta båtutställning med åtta olika fabrikat.

– Det var som en båtmässa.

Han var med och introducerade italienska båtmärket Bella i Sverige år 1986.

– Folk var skeptiska i början och tyckte det såg ut som en Flipper-kopia, men idag är Bella hur stort som helst i Sverige.

Andersson hamnade sedan in i åkeribranschen, och kom där in på ett sidoprojekt där några personer drömde om att bygga en ny båt som inte fanns.

Projektet fick sin bas i Hönö i Göteborg med Thomas Ullman som drivkraft.

Han har sin bakgrund i företaget Ö-metall som gör fönster till båtar.

– Jag åkte ner till Göteborg för att titta på projektet, och det slutade med att vi byggde tre båtar.

Det första exemplaret är den som Realtid.se fick provåka.

– Den har fått sina törnar invändigt.

Båt nummer två och tre har sålts.

Därefter har det byggts ytterligare tre RunnaCraft-båtar, varav båt fyra såldes, båt fem gick till Thomas Ullman själv, och båt sex har grundformen klar färdig att byggas komplett skick.

Jörgen Andersson hade sedan tidigare kontakter med serviceavdelningen på Volvos båtmotortillverkning Volvo Penta.

– Jag kände Leif Johansson som där .

– Han fick se projektet och ville genast att vi skulle tillverka båten så att Volvo Penta kunde vara med och visa upp båten med sina motorer.

– Han ville ha den i Volvo Pentas montrar och visa upp en svensk båt med Volvos motorer.

Det var därför prototypen designades i gult och blått med gul skinnklädsel samt blått kapell och blåa skrovsidor.

Skinnet är specialgjort från Malung, utom på soldäck i aktern eftersom skinnet inte tål saltvattnet som kan stänka upp där.

Tiden gick och Jörgen Andersson hade fullt upp med sina egna bolag.

Sedan fick Thomas Ullman lite ekonomiska problem så att Andersson köpte ut Ullmans ägarandel i RunnaCraft.

– Så i dagsläget är det jag som äger hela RunnaCraft, säger Andersson.

Det inkluderar alltså de viktiga gjutformar som RunnaCraft-båtarna byggs utifrån.

– Och det är formar som gjorts utifrån våra egna ritningar.

Namnet RunnaCraft kommer från begreppet ”runna”-båt.

– Det var beteckningen för den här typen av motorbåtar under 50- och 60-talen.

– Och ”Craft” kommer från det klassiska amerikanska motorbåtsmärket Chris Craft.

Andersson är särskilt stolt över skrovformen där skrovsidorna i aktern (sett nerifrån och uppåt) är kraftigt lutade utifrån och inåt, medan de i fören är kraftigt lutade inifrån och utåt.

– Det tog ett halvår för oss att spackla och plugga gjutformen.

– Nu är skrovsidorna vinklade mer än någon annan båt.

– Inte ens Riva har samma lutningar.

Motorerna i prototypen är två Volvo Penta 571:or som ger 280 hästkrafter styck.

Sedan har den ”duo-prop” DPX-drev, vilket innebär fyra propellrar vid akterspegeln.

Det är dock inte fyra separata propellrar, utan de sitter ihop efter varandra två och två.

– Jämför med Kungens båt. Det är en J-Craft som görs på Gotland.

– Den har mittmonterad motor och propeller-axlar vilket är omodernt.

– Det gör den mer svårkörd i styrning och acceleration.

– Vi ville inte ha propeller-axlar, utan satsade på drev.

– Har du en båt med axlar som går ut i mitten undertill och du försöker gasa på, så hade det bara ”öhhh-öhhh-öhhh-öhhh”.

– Och sedan efter tio sjömil så ”öhhh-öhhh-öhhh-öhhh” hade den bara fortsatt att hacka fram.

Det är så stor skillnad jämfört med drev?

– Ja, det är som natt och dag.

– Det går inte att jämföra.

– Jag hade aldrig byggt en båt om det varit axlar i den.

Även om RunnaCraften har en kraftigt lutande påbyggd akterspegel, så har grundstommen för skrovet en vanlig rak, lodrät akterspegel.

– Påbyggnaden gör att man inte kan se om det är axlar eller drev.

Däremot så har motorerna i prototypen satts ganska långt fram så att de har fått förlängas med drivaxlar i motorrummet till dreven som sitter på den egentliga akterspegeln.

– Vi vill att båten vid stillastående ska ligga plant i vattnet som en Riva – inte som en Cigarrette-båt där motorn sitter långt bak så att baken är nedtyngd i vattnet med nosen i vädret.

Dock kommer framtida RunnaCraft-exemplar få motorerna något längre bak, för i prototypen har blytyngder fått läggas längst bak i motorrummet för att båten ska få någorlunda rätt lutning.

När RunnaCraften konstruerades var frågan hur den skulle bete sig i sjön.

– Vi hade aldrig sjösatt den, men visste att den skulle gå bra eller djävligt bra.

Det var Thomas Ullman som stod för konstruktionen.

– Han är helt enorm på att rita.

– Sitter han med papper och penna och du säger hur du vill att det ska se ut, så gör han snabbt en ritning för det.

Utgångspunkten för konstruktionen var de normer som finns för hur man ska bygga en båt, så det var aldrig någon risk för att båten skulle bli helt sjöoduglig.

Och det fanns även en annan grund att utgå ifrån.

Det var ett konkursbo efter en känd racerförare som köptes in år 1998.

Där fanns det en båtkonstruktion som kapades ner och förlängdes till RunnaCraft-projektet.

Konstruktionen var först gjord som en 26-fots-båt, sedan en 28-fots-båt med vattenjet-motor, för att därefter slutligen bli den 32-fots-båt som är RunnaCraften.

Han som stod för den grundkonstruktionen hade själv gjort båt-gjutformar för kända svenska båtmärket Nimbus.

– Så skrovet och botten kom därifrån, medan vi designade sidorna och däcket.

I konstruktionen av skrovbotten lades även särskilda ”steglister” till.

– Precis samma lister hade använts för en annan båtmodell från 70-talet som vi visste fungerade bra.

Mahognyn är äkta ”Honduras-mahogny”.

Var kommer den ifrån?

– Honduras tror jag. Det heter ju Honduras-mahogny.

En RunnaCraft byggs i praktiken i två ”halvor” som sedan sammanfogas.

Det finns trälister och ekbalkar innanför som hyvlas ned, och även ”oregon pine” är ett av materialen.

– Oregon pine är amerikansk tall, säger Andersson.

Byggmetoden går enligt honom att göra mycket enklare.

– Man kan ”baka” 7-millimeters-mahogny.

– Det blir lättare och billigare.

– Men vi vill hålla oss till original-konstruktionen så att det blir rätt.

Ingen RunnaCraft byggs för lager, utan de byggs bara på beställning i Göteborg.

Har ni fått några beställningar på sistone?

– Inte på ett bra tag.

Det har inte gjorts någon större satsning på försäljning.

– Men vi var med på en flytande båtmässa i Fiskebäck i Göteborg förra året.

– Och tidningen Båtnytt lånade en RunnaCraft i två dagar, men de skrev aldrig någon artikel om den.

Med de motorer som prototypbåten har kommer den upp i nästan 50 knop.

– Folk tror inte att det stämmer.

Båten är enligt Andersson dessutom mycket bränslesnål.

– En sak är förbrukningen om du kör i fullfart, men i marschfart kring 34-35 knop drar den 1 liter bensin per distansminut och motor.

– Om man trycker på så öppnas alla fyra portar då båten kommer i upp i 50 knop. Då drar den mer bränsle.

Det är vanlig 95-oktanig blyfri bensin.

Så Volvo Penta gör V8:or också?

– Ja visst. Det har de gjort sedan 70-talet.

Man kan även välja ännu större V8:or från Volvo Penta än de som sitter i prototypen.

De större motorerna kallas ”big block”.

– Den Runnacraft vi har sålt till en i Helsingborg har två big block-motorer.

– Den kommer upp i 60 knop.

– Jag tror det är Runnacraft-exemplar nummer fyra.

En Volvo Penta V8-inombordsmotor kostar kring 250.000 kronor. Big block-motorn är inte så mycket dyrare.

En dieselmotor kostar dock uppåt 400.000 kronor.

Prismässigt ligger en Runnacraft bra till på 2,5 miljoner kronor enligt Andersson.

– En 32-fots Riva kostar kring 7,5 miljoner kronor, och en J-Craft som kungen har kostar 12-14 miljoner.

En J-Craft är dock större och bredare än en RunnaCraft.

Numera är det en amerikanare som äger J-Craft.

– Kungens J-Craft är den som han har nere på Rivieran.

– Den hängde i NK ett tag på en pressvisning.

– Själv fick han bara betala 800.000 kronor för sin.

J-Craft har enligt Andersson haft stora problem med flera konkurser.

– Men nu sedan amerikanaren tog över har han höjt priserna kraftigt.

Thomas Ullman från Runnacraft-projektet är med sitt båtfönster-företag Ö-metall en av underleverantörerna till J-Craft.

– J-Craft sålde en av sina båtar till musikgruppen U2 i Monaco för 12-13 miljoner kronor för några veckor sedan.

– På den prisnivån går det nog att få J-Craft att gå med vinst.

En J-Craft är trots allt inte så mycket större än en RunnaCraft, men den är cirka en meter bredare.

– Den är en direkt kopia av en Riva Tritone.

Andersson har inga problem med att en RunnaCraft trots allt kostar flera miljoner kronor.

– Den här typen av båt ska vara dyr.

– Det är ingen dussinbåt.

– Skulle man börja tillverka större volymer för ett sänkt pris på säg 1,5 miljoner kronor styck, leder det bara till en massa besvär.

– Det är bättre att hålla nere volymerna och kanske ligga på 3-4 båtar per år.

– Att köpa en RunnaCraft är som att köpa en Porsche eller Ferrari eller så.

– De som köper den vill ha en båt som ingen annan har.

– Köper man en dussinbåt finns det hur många som helst likadana ute på sjön.

– En RunnaCraft väcker uppmärksamhet var man än är.

– Jag var ute på en träff – ”Power Meeting” och hann knappt gå ur båten förrän det blev alldeles svart med folk med kameror.

– De sa att det var den snyggaste båt de sett, och en person hade sett att den var byggd på ett modernt skrov.

– Det stämmer ju. Den är byggd på ett modernt racerbåts-skrov.

– Och på den mässa vi var på år 2000 kom det också en massa folk.

– Det var kolsvart med folk i fem dagar.

Dock var det ont om konkreta köpare.

– De sa att de inte ville köpa det första, andra eller tredje exemplaret.

– ”Ring när ni har byggt fem båtar” sa de.

– Vi tyckte det var kul med det stora intresset, men svarade vem som då ska köpa de första exemplaren.

Men Jörgen Anderssont kan förstå synpunkterna.

– Det finns alltid olika fel och förbättringar man senare kan åtgärda.

Thomas Ullman har för sin del gjort en konstruktion med elmanövrerat hårt tak som kan fällas upp och ned i hans RunnaCraft.

I exemplaren fyra, fem och sex har även sittbrunnen omkonstruerats något jämfört med de första exemplaren, så att dess kurvor bättre stämmer med vindrutan.

I dagsläget finns hela RunnaCraftens konstruktion inlagd på dator i ett CAD-program.

Det programmet kan laddas in i en datorstyrd skärmaskin som med exakt precision kan skära ut alla detaljer i alla material såsom mahogny, rostfritt stål och även plastdynorna.

Förbättringar har även gjorts med särskilda luckor, pumpar och aluminiumgolv.

Beställer man en ny RunnaCraft idag är den effektiva byggtiden fyra månader.

Det är uppdelat i en månad för att gjuta skrovet, vilket görs för tre skrov åt gången.

Övriga påbyggnaden tar sedan tre månader.

Nu finns det alltså ett färdigt skrov som inte är påbyggt (exemplar sex).

Efter det blir det dags att gjuta tre nya skrov.

– Det är inga stora kostnader att sitta med osålda skrov, säger Andersson.

Däremot kostar det att sitta med helt färdigbyggda båtar med dyra motorer.

Som utrustning till RunnaCraft-båten kan man få 220-volts elsystem med batteriladdare, vakuum-toalett med särskild avloppstank, och kylbox.

– Redan när vi konstruerade båten insåg vi att det snart skulle förbjudas att skicka ut allt avlopp direkt ut i sjön, och ett sådant förbud är precis vad som är på gång nu.

Toalettens avloppstank är därför konstruerad så att den ska kopplas till särskilda tömningstankar i hamnen som suger ut avloppet i båtens tank.

GPS-navigationssystem får man än så länge ha med själv separat.

– Vi vill att instrumenteringen ska se gammal ut, utan GPS.

Lanternor tillhör även utrustningen. Lanternan i fören är specialgjord och ”sjunker ner” i däcket när den inte behövs.

De gamla Riva-båtarna brukar sägas ha ett platt skrov som slår hårt mot sjön så fort det blir lite vågigt.

– En RunnaCraft för sin del har ett modernt skrov med 22 graders vinkel.

– Det är inte alls som Rivorna.

– Med sina propeller-axlar som går en bit utanför skrovet, är de inte alls gjorda för sjögång.

– Men när vi sjösatta RunnaCraft-prototypen år 2006, körde jag i tre meter höga vågor utanför Sandhamn.

Enligt Andersson var det inga som helst problem.

– Det var så kul att hoppa i vågorna så när jag kört igenom dem, åkte jag tillbaks och gjorde om det igen.

Det var i samband med att han med RunnaCraft-prototypen var med i båt-tävlingen Poker Run, där man åker omkring till olika ställen och hämtar upp kort från en kortlek.

– Man hämtar upp fem kort på olika ställen, och sedan spelar man poker med dem på kvällen.

Bara båtar som går över 40 knop får vara med.

– Vi hade fem man i vår båt, och ändå gick den i 50 knop.

– Första året vi körde Poker Run var det 60 båtar i startfältet, men vår båt klarade svallvågorna perfekt och klyvde dem helt och gick rakt igenom vågorna.

– Sjömässigt går den otroligt bra.

Något större underhåll av en RunnaCraft behöver man inte ägna sig åt.

– Det ska inte behövas.

Mahognyn lackeras med särskild epoxy-lack.

– Vi håller inte på med två-komponents fernissa som man måste slipa ner och göra om.

– Jag vet inte exakt hur länge epoxy-lack håller.

– Jag vet inte hur det ser ut efter 20 år, men från år 2006 då båten var nybyggd fram tills nu så syns det ingen skillnad.

– Om man vill kan man polera lacken lite med vax.

Själv brukar Andersson använda ”nano-metoden” med särskild ”gelcoat-försegling”.

– Det är i stället för vanlig rubbing eller vax.

Från början lackerades prototypen med 20 lager av klarlack – vanlig två-komponents-fernissa.

– Men när det skulle torka fanns det ett hål i taket en bit bort, och där kom det in regndroppar som föll ner på en annan båt och skvätte på vår.

– Det såg för djävligt ut.

Allt behövdes därför slipas ner och göras om.

– Då valde vi att övergå till epoxy-lack.

– Det blir blankare och hårdare.

Nu vill Andersson sälja RunnaCraft-prototypen för 800.000 kronor plus moms.

– Bara de två motorerna är värda 500.000 kronor tillsammans.

Han vill i stället börja bygga på det sjätte opåbyggda RunnaCraft-skrovet, och göra alla de förbättringar i den som han kommit på sedan ettan.

Kostnaden för hela RunnaCraft-projektet bedöms hittills ligga på 3,5 miljoner kronor.

– Och då har vi ändå snickrat och gjort väldigt mycket själva.

– Det är ett antal timmar vi har lagt ner på båten.

Prototypen har sina skavanker.

Inredningen i hytten under fördäck har börjat lossna lite i taket.

– Den är utformad för segelbåtar och klarar inte påfrestningarna i en motorbåt.

Men det är bara att fästa fast bättre igen och hitta en bättre lösning för takinredningen för kommande RunnaCraft-exemplar.

Mahognyt på däcket har även spruckit upp lite på sina ställen på prototypen.

– Det var för att killarna som byggde den som ska kunna sådant här, glömde att täta med silikon när de skruvade fast skruvarna så det har kommit in vatten.

En annan skavank med prototypen är att motorn skramlar från motorrummet vid stillastående och i låga farter.

Men enligt Jörgen Andersson beror det bara på att ett metallskydd för ena drivaxeln sitter löst, så att det bara är att fästa fast igen.

Båten ska upp på varv senare i augusti för att fixa till en del av skavankerna.