Heimstaden Bostad nosar på skräpstatus

S&P tillskriver nedgraderingen prognostiserade nedgångar i Heimstaden Bostads räntetäckningsgrad (ICR) då bolaget i deras prognoser ”inte kommer att bibehålla en ebita-räntetäckning på över 1,8x under de kommande 12-24 månaderna.”

I sitt positiva scenario skriver S&P samtidigt att utsikterna skulle förbättras om Heimstaden Bostads räntetäckningsgraden förblir nära 1,8x, samtidigt som skuldkvoten ligger på eller under 60 procent. Att nytt kapital tillförs av aktieägarna lyfts även som en nämnbar lösning.

”Vi är fast beslutna att återfå vårt BBB-betyg /…/ Genom att fortsätta hantera skuldförfall i god tid och upprätthålla en stark likviditetsposition, med stöd av försäljningar som överträffar förväntningarna, är vi övertygade om att vi kommer att återgå till stabila utsikter”, kommenterar vice vd Christian Fladeland i Heimstadens pressmeddelande.

Realtids Per Lindvall har skrivit ett flertal krönikor om fastighetsbolag under press. I en krönika från den 28 november skriver han så här om Heimstaden Bostad:

”Den som räknar om Heimstaden Bostads räntetäckningsgrad till en ränta på 5 procent ser att  det bolaget är en av dessa jättebubblor, med sina skulder 196 miljarder kronor.

Och plockar jag fram en av mina käpphästar, att fastighetsbolagen trycker upp det mesta av sina underhållskostnader i koncernbalansräkningen, vilket går bra så länge fastighetsvärdena är i stigande, så är den egentliga räntetäckningsgraden klart lägre. Det gäller även Heimstaden Bostad.

Heimstaden Bostad har visserligen skrivit ner sina fastigheter med mer än 6 procent, men då ska man beakta att de gjorde den absolut sämsta affären av alla när de köpte Akelius svenska och tyska bostäder 2021. Att Heimstaden Bostads revisorer godkänt att den ”goodwill” på 16 miljarder kronor som uppstod vid den affären fortfarande finns med i balansräkningen, visar att det inte bara är fastighetsvärderare som är mer måna om hjälpa sina uppdragsgivare med skönmålningen än att de redovisade siffrorna ska ge en rättvisande bild av den finansiella ställningen.

Det är en gåta, eller kanske rimligare uttryckt en skandal, att Heimstaden Bostad har en ”invesment grade-rating” från min gamla arbetsgivare S&P (gällde fortfarande den 28 november, reds anm). Den enda rimliga förklaringen är att ratinginstituten kallt räknar med att institutionerna Alecta, Folksam och Pensionsmyndigheten, skall hosta upp det stora kapital som behövs för att få rätsida på Heimstaden Bostads finanser. Den röstmässiga huvudägaren Heimstaden AB har inga resurser för detta. Men detta är inte helt givet. Enligt vad som framkommit så ska Heimstaden Bostads nyemissioner göras till ”substansvärdet”, vilket är att betrakta som rent ”hittepå”, enligt ovan. Heimstaden Bostad är dessutom ett bolag som kan betraktas vara under stress, varför ”långsiktiga värden” till en framtida ”nollränta” knappast är ett trovärdigt scenario.

En nyemission till de villkoren skulle innebära att dessa institutioner kastar ytterligare goda pengar efter en redan mycket dålig investering och ännu en jättesubvention till Heimstaden AB och dess ägare Ivar Tollufsen. Alectas vd Peder Hasslev har sagt att han inte accepterar de gamla villkoren. Det är således upplagt för ett ”chicken race” mellan bolagets ägare. Sådana har sällan några vackra slut.

Läs hela krönikan här>>